Liten sjö i afrikas öken

När oss hasat nedför den höga sanddynen når oss ett hård, ljus, uppsprucken markyta. detta krasar då oss kliver ut vid den, samt fötterna sjunker genom saltskorpan samt ner inom en torrt puder från sedimentavlagringar. Marken existerar full från små snäckskal samt förstenade rötter från träd samt buskar likt levde på denna plats till länge sedan &#; innan nära 5 kalenderår från stark uttorkning drabbade region.

oss befinner oss vid ett forntida sjöbädd inom världens största öken.

Det mesta av Saharaöknen är outvecklad och har en varierad topografi

Trakten existerar även full från mänskliga lämningar: eldstäder, verktyg samt låga kullar var hem enstaka gång legat.

Garamanternas land

I tio kalenderår äger oss samt enstaka lag kolleger nära fyra brittiska högskola utforskat den mänskliga förhistorien inom en från jordens ödsligaste samt ogästvänligaste områden, Fezzan. detta existerar enstaka provins inom sydvästra Libyen, noggrann mitt inom Sahara.

på denna plats faller ej mer än några tiotal millimeter nederbörd per tid, samt ibland är kapabel detta vandra flera tid utan ett regndroppe.

Här samt var inom sänkorna mellan sanddynerna finns kvarlevor från urgamla sjöar. vid den tiden regnade detta många mer, samt grundvattennivån plats många högre. Sjöarna fanns små, grunda samt sumpiga, ofta täckta från vass.

Vår undersökning äger bidragit mot för att producera enstaka fräsch foto från detta människor liksom ett gång bodde denna plats, garamanterna. dem fanns kända från romarna likt krigare samt nomader, dock detta visar sig idag för att dem även bedrev jordbruk, byggde städer samt ägde en avancerat struktur på grund av för att förse hushållen samt åkrarna tillsammans dricksvatten.

Framför allt fanns detta vattentekniken liksom gjorde för att garamanternas tradition kunde överleva beneath tusen kalenderår från successiv allt torrare klimat.

I Acacusbergen inom västra Fezzan visar klippmålningar samt djurben hur den äldre jägar-samlarkulturen efter grabb övergick inom ett livsstil såsom byggde vid tamboskap.

Tidiga hällmålningar avbildar vilda vilt, medan senare bilder visar tamdjur. Säkert fanns detta den begynnande torkan vilket tvingade jägarna-samlarna mot denna passage. till omkring 5 kalenderår sedan tilltog torkan ytterligare, vilket ledde mot för att boskapsskötarna även började bedriva odling inom oaserna. Detta ledde därför småningom mot uppkomsten från garamantkulturen.

Sett ovan några hundra tusen kalenderår besitter Sahara bytt klimat ifrån torrt mot vått samt åter mot torrt en flertal gånger.

Detta äger fungerat likt ett sluss på grund av våra förfäders utvandringar ifrån Östafrika mot Europa samt Asien. då detta rådde fuktigt klimat fanns övergång norrut möjlig, dock knappast beneath dem perioder då Sahara fanns ett torr öken.

Ur arkeologisk synvinkel existerar dagens Sahara således enormt stort &#; nästan liksom läka Europa ifrån Atlanten mot Uralbergen &#; samt innehåller därför ett fåtal spår från mänsklig bebyggelse för att detta kunna förefalla svårt för att känna till fanns man bör börja leta.

Människans eviga behov från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ger visserligen ledtrådar, dock inom solens tid besitter dem flesta från Saharas gamla sjöar samt floder ej bara torkat upp utan även täckts från sand.

Hur hittar man då dessa gamla flodfåror samt sjöbottnar? detta överraskande svaret kom kalenderår ifrån rymden! en forskarlag nära amerikanska rymdstyrelsen Nasa granskade radarbilder tagna ifrån satellit från en stort sandtäckt landområde kallat Selima vid gränsen mellan Egypten samt Sudan.

Det mesta av dess landskap har formats över tiden av vind och inkluderar sanddyner, sandhav som kallas ergs, karga

vid dessa bilder upptäckte dem en grundlig nätverk från uttorkade floder såsom ej syntes vid vanliga flygfoton. Förklaringen existerar för att radarvågor förmå tränga igenom flera meter från torr småsten samt visa vilket vilket finns därunder.

Givetvis åkte en flertal arkeologiska forskargrupper ut mot Selimaområdet, samt dem fann snart mängder från spår ifrån urtida bebyggelse längs floderna.

då detta 15 tid senare plats dags på grund av oss för att börja utforska Fezzan ägde oss resurs mot numeriskt värde rymdbaserade metoder för att hitta forntida sjöar. Den en bygger vid för att då enstaka vatten torkar upp fälls detta ut mineral, särskilt kalciumkarbonat samt gips. Dessa bildar enstaka hård yta kallad jordkrusta, vilket hindrar vinden ifrån för att erodera försvunnen underliggande lager.

Detta kunna leda mot för att ett äldre vattendrag, vilket ju ifrån start nedsänkt inom enstaka sänka, inom solens tid bildar ett något som är lyft eller höjt över omgivningen plattform inom landskap. Mineralernas kemiska signatur förmå enkel avläsas från spektrometrar ombord vid satelliter.

Men vid vissa gamla sjöbottnar innehåller jordkrustan ej sålunda många kalciumkarbonat alternativt gips.

inom stället existerar krustan cementerad från främst kvarts, vilket existerar identisk mineral såsom den omgivande sanden inom huvudsak består från. Då hjälper spektrografiska bilder föga. Radar, däremot, reflekteras starkt ifrån jordkrustor samt kunna därmed skilja mellan lös småsten samt förhårdnade sjöbottnar.

Svåra fältförhållanden

Med hjälp från dessa metoder skapade oss ett landskapsbild ovan jordkrustor inom Awbari, likt existerar ett massiv sandöken inom norra Fezzan.

oss besitter gjort forskningsexpeditioner mot numeriskt värde alternativt tre krustor per fältsäsong. Utan GPS ägde oss inte någonsin kunnat hitta våra syfte.

Sahara täcker delar av flera afrikanska nationer inklusive Algeriet, Tchad, Egypten, Libyen, Mali, Mauretanien, Marocko, Niger, Sudan och Tunisien

oss besitter kört numeriskt värde fyrhjulsdrivna jeepar inom väglöst nation, flera tiotal mil ifrån närmaste bosättning, samt en antal gånger fastnat inom den åtgärda sanden. tackar vare speciella sanddäck likt förmå köras vid extremt lågt lufttryck behövde oss ej vinscha upp en fastkört fordon alltför ofta. oss äger även sett mot för att ständigt hålla minimalt hundra meter mellan jeeparna således för att ej båda skulle fastna inom lös småsten.

Det svåraste momentet besitter varit sanddynerna, ibland 30 meter höga. tillsammans med på grund av nedsänkt hastighet fastnar man halvvägs upp, samt tillsammans med på grund av upphöjd hastighet flyger man ovan kammen. detta senare existerar särskilt obehagligt angående dynen visar sig äga enstaka brant baksida. inom sämsta fall är kapabel detta leda mot för att detta tungt lastade fordonet välter samt handlöst tumlar utför sluttningen.

liksom tur plats besitter oss dock sluppit uppleva det.

Flera dateringsmetoder

Under jordkrustorna hittade oss mängder tillsammans med skal ifrån blötdjur. ursprunglig daterade oss dem tillsammans med ett teknik såsom bygger vid radioaktivitet. då djuren levde tog dem upp små mängder från uran, en material liksom existerar vattenlösligt. Detta material började genast för att sönderfalla mot torium Genom för att mäta halterna från dessa ämnen inom skalen förmå man datera snäckskal ungefär kalenderår bakåt inom tiden.

Regn skadar mätningen

Vi analyserade tio skal ifrån enstaka sjöbotten samt fick åldrar ifrån 56 kalenderår mot 84 kalenderår. detta framkom snart för att vissa från skalen ägde påverkats från nederbörd någon gång beneath denna långa tidsperiod, samt denna felkälla förmå faktiskt ge både till höga samt på grund av låga värden.

Vi använde därför enstaka alternativ dateringsmetod liksom även bygger vid radioaktivitet dock vid en helt olik sätt, sålunda kallad optiskt stimulerad luminiscens.

Denna teknik bygger vid för att radioaktivt sönderfall inom markens kristaller skadar intilliggande partiklar vid därför sätt för att elektroner knuffas upp inom högenergibanor. Solljus återställer ordningen, dock ligger sedimenten beneath mark når solljuset ej dit samt inom stället ackumuleras allt fler elektronskador. då man inom laboratorium belyser dessa kristaller hoppar elektronerna tillbaka samt avger enstaka ljusblixt, vars styrka anger hur grundlig skadorna existerar.

Därmed får oss en mått vid hur länge partiklarna besitter legat nere inom marken.

Vi analyserade sanden likt fanns beneath sjöns sediment samt erhöll då åldrar vid mellan samt kalenderår.

detta betyder ej för att stort insjövatten fanns full tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig till noggrann därför länge sedan, dock detta sätter ett övre gräns. Sediment likt ligger närmare markytan måste ju artikel yngre.

En tredjeplats dateringsmetod såsom oss använder bygger vid upptäckten för att vissa från sjöbottnarna besitter mörka lager nära ytan: kvarlevor från torv.

tillsammans den klassiska kolmetoden fann oss för att dessa skikt existerar mellan 6 samt 9 tid gamla. Sannolikt representerar detta den senaste våta fasen, strax innan nuvarande torrtid inleddes.

Två bosättningsperioder

Vid jordkrustorna hittade oss mängder från stenåldersredskap, vars utseende visar för att detta rör sig angående åtminstone numeriskt värde bosättningsperioder.

Det finns fyra huvudtyper av öknar om man delar in dem efter markens struktur: sandöknar, klippöknar, stenöknar och grusöknar

inom båda fallen bodde människorna intill sjöarna samt vid kullar samt klippformationer likt höjde sig ovan omgivningen. dem allra första människorna inom området fanns jägare-samlare såsom fanns denna plats på grund av mellan tid samt 70 kalenderår sedan. Studier från bland annat pollenkorn inom sjöarnas sediment visar för att detta nära denna tidsperiod rådde en fuktigt klimat inom norra Afrika, tillsammans med gröna samt trädrika savanner.

Därefter inträdde enstaka utdragen torrperiod, samt bosättningarna försvann.

då regnen återkom på grund av 12 kalenderår sedan gjorde även människorna detta. för att döma från spåren efter sjöarnas nivåer fanns detta en mindre regnigt klimat då än beneath den inledande samt längre bosättningsfasen, dock även beneath den senare perioden fanns denna plats varelse liksom fanns beroende från god ingång vid en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, exempelvis elefanter samt noshörningar.

Analys av fossila alger ger bevis för att det funnits sjöar i Sahara under Afrikas ”gröna period” för 5 till 10 år sedan

För snart 5 kalenderår sedan började sjöarna avdunsta vid nytt. mot skillnad ifrån vad vilket hände på grund av 70 tid sedan inbjöd människorna denna gång motstånd genom för att, såsom nämnts, övergå ifrån jaktverksamhet mot boskapsskötsel.

En från våra mer anmärkningsvärda upptäckter ifrån denna period existerar enstaka därför kallad antenngrav.

detta existerar ett begravningsplats tillsammans enstaka huvud stenkammare samt numeriskt värde meter långa armar. Detta existerar detta inledande fyndet från enstaka antenngrav vid ett sjöbädd samt detta inledande var armarna ej existerar byggda från berg utan från jordkrusta.

Eftersom oss ej ägde passage mot flyg sände oss upp kameran tillsammans enstaka drake på grund av för att behärska fotografera anläggningen uppifrån.

Antenngravar användes till särskilt framstående personer på grund av mellan 5 samt 3 tid sedan, detta önskar yttra då klimatet redan ägde blivit betydligt torrare.

Garamantkulturen uppstår

Strax därefter, inom start från inledande årtusendet , började människorna inom Fezzan för att samlas inom byar samt mindre städer.

Detta ledde mot uppkomsten från garamantkulturen, likt inom tusen kalenderår, ifrån ca , dominerade regionens oaser. Trots för att grekerna samt romarna betraktade garamanterna vilket stridslystna samt okultiverade nomader, visar dem arkeologiska fynden något delvis speciell. Garamanterna ägde en centraliserat samhälle tillsammans imponerande byggnader inom sina städer: hem, tempel, anläggningar på grund av officiella funktioner samt platser till begravningsceremonier.

En öken är ett område med väldigt lite nederbörd och hög avdunstning som medför att växtlighet saknas eller förekommer sparsamt

Vi besitter även analyserat botaniska lämningar ifrån våra utgrävningar samt funnit för att garamanterna odlade vete, korn, spannmål, durra, dadelpalmer, alkoholhaltig, oliver, bomull samt olika slags vegetabilier. Sitt dricksvatten hämtade dem ur detta grundvatten likt ägde lagrats inom marken beneath årtusendenas lopp.

Genom för att bosättningarna nedsänkt lågt inom landskap kunde man genom lutande tunnlar erhålla grundvattnet för att rinna ut vid markytan, vilket fanns många praktiskt både till konstbevattning samt på grund av för att plocka upp eller ta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mot hushållen.

Allt eftersom grundvattnet sjönk, blev garamanterna tvungna för att förlänga dem underjordiska tilloppstunnlarna, sålunda för att dem längsta blev omkring 5 kilometer.

Att bygga detta vidlyftiga nätverk från tunnlar fordrade tekniskt kunnande, social organisation samt arbetskraft &#; detta senare främst inom form eller gestalt från slavar.

Slavarna skaffades antagligen genom den krigiskhet likt i enlighet med romarna utmärkte garamanterna.

Omkring tid gick detta ej längre för att stå emot den tilltagande torkan, samt garamantkulturen kollapsade. dem vattenförande tunnlarna slutade användas. nära dem ett fåtal oaser såsom fanns kvar fortsatte jordbruk inom mindre skal ända fram inom våra dagar, dock tillsammans ett ytterligare vattenteknik vilket kräver grundlig muskelarbete samt vilket existerar många mindre produktiv än vid garamanternas tid.

Sjöar mellan dynerna

Än inom solens tid finns några sjöar kvar mellan dynerna inom Awbari sandöken.

dem bildas var grundvattnet tränger upp genom markytan.

Några från sjöarna existerar sålunda grunda för att dem torkar upp vid somrarna samt lämnar ett hård saltkrusta efter sig. nära dem sjöar likt finns året runt lever flera slags varelse samt växter.

Människans strävan för att utvinna dricksvatten ur Saharaöknen existerar ej ovan. tid satte Libyen igång en från dem största ingenjörsprojekten inom världen, &#;Den stora konstgjorda floden&#;.

samt sedan tolv kalenderår pumpas ett miljon kubikmeter dricksvatten ifall dagen ifrån brunnar inom Fezzan genom underjordiska ledningar mot Tripoli samt andra orter utmed Medelhavskusten. enstaka sektion från vattnet används även till för att kultivera upp öknen.

Projektet existerar ett från nationens stoltheter samt besitter stimulerat både befolkningstillväxt samt detta libyska jordbruket.

Sahara brukar uppdelas i västra Sahara, Ahaggarbergen (Algeriet), Tibestimassivet (Tchad), Aïrbergen (Niger), Ténéréöknen (Niger) och Libyska öknen (Libyen och Egypten)

dock hur länge? Grundvattennivån inom Fezzan besitter börjat sjunka, samt tillsammans med all sannolikhet kommer jordbruket för att vid sikt tvingas begränsa sig mot en mindre antal områden vilket försörjs tillsammans med vätska ur artesiska djupbrunnar. för att antalet oaser kommer för att minska mot resultat från för att grundvattnet sänks kommer för att erhålla efterverkningar vid enstaka rad olika områden &#; allt ifrån för att handeln ovan Sahara försvåras mot för att detta blir vanskligare till flyttfåglar för att ta sig mot sina vintervisten söder ifall Sahara.