Svenskar som bor i usa
Majoriteten av dem bor i Europa, men USA är det land där flest svenskar har slagit ner sina bopålarSvenskamerikan
| Sverige, USA |
| Kända svenskamerikaner: John Ericsson, Carl Sandburg Charles Lindbergh, William Rehnquist Buzz Aldrin, Uma Thurman |
| Antal sammanlagt |
|---|
| 4 417 115 1,4 % från USA:s befolkning [1]Mestadels inom Mellanvästern |
| Språk |
Engelska, svenska |
| Religion |
Övervägande lutheraner, svenska kyrkan, andra protestanter, katoliker samt mormonska minoriteter |
Svenskamerikan existerar ett amerikansk medborgare tillsammans med svenskt ursprung, personer vilket mot ett start främst härstammade ifrån den stora gruppen svenska immigranter liksom kom mot USA inom slutet från 1800- samt start vid 1900-talet.
flera bor ännu inom dem stater dit invandringen skedde, bland annat Minnesota, Illinois, Iowa samt andra delstater inom Mellanvästern. flera svenskamerikaner existerar anknutna mot den lutherska läran tillsammans Evangelical Lutheran Church in amerika, alternativt metodism.
De ett fåtal invånarna inom svenskkolonin Nya land (existerade 1638−1655) gifte sig efterhand tillsammans med andra kolonister samt tycks äga försvunnit vilket personlig assemblage före 1776, även angående Svenska kyrkan skickade präster mot kolonin fram mot 1783.
Svensk-Amerika kallas ibland dem områden inom USA likt besitter massiv andel svenskamerikaner sedan den stora emigrationsvågen.
Några mindre orter inom USA äger behållit synliga svenska kännetecken. Några modell existerar Silverhill inom Alabama, Lindstrom samt Karlstad inom Minnesota, Lindsborg inom Kansas, Gothenburg inom Nebraska, Andover samt Bishop Hill inom Illinois samt Kingsburg inom Kalifornien.
För att bli accepterad måste du antingen ha någon sorts publikRunt 3,7 % från den amerikanska befolkningen sägs äga skandinaviskt ursprung (som även inkluderar norskamerikaner, danskamerikaner samt isländskamerikaner).[källa behövs] för tillfället talar cirka 160 000 invånare en skandinaviskt tungomål inom hemmet.[källa behövs] flera från dessa äger dock inledningsvis nyligen immigrerat.
Runt tid 1920 ägde dem flesta tidningarna inom svenskamerikanska samhällen övergått mot engelska.[källa behövs] Svenska lärs numera sällan ut inom grundskolor samt gymnasieskolor, samt svenskspråkiga tidningar samt tidskrifter äger blivit sällsynta.
En förening likt arbetar på grund av bibehållandet från banden mellan landet samt USA existerar Vasaorden inom Amerika.
Den besitter sedan 1960 delat ut en kostnad mot Årets svenskamerikan.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Även ifall enstaka svenskar tidigare emigrerat mot USA fanns detta ursprunglig sedan förbudet på grund av svenska medborgare för att utan särskilt erhållet tillåtelse emigrera hävts 1840 likt emigrationen tog hastighet. 1841 överreste en sällskap lett från Gustaf Unonius samt slog sig ned inom Pine Lake, Wisconsin.
Personer ur denna assemblage lockade tillsammans skrivelse bostad mot släktingar inom land andra för att följa efter.
flera från dem tidiga emigranterna fanns religiösa flyktingar, liksom lämnade landet på grund av för att fritt behärska ägna sig åt sin religionsutövning, såsom Erik-jansarna.[2] beneath 1850-talet utvandrade omkring 15 000 svenskar mot USA. dem flesta från dessa slog sig ned inom Wisconsin (där norrmännen vilket ägde utvandrat tidigare dock redan tagit upp den bästa jorden) samt inom Minnesota.[3] Dessa grupper minskade efter konventikelplakatets upphävande.[4]
Mycket tidigt utgavs handböcker på grund av dem resande.
1841 gav C. A. A. Scheele ut boken "Några korta underrättelser angående Amerika... samt Emigrantföreningens stadgar samt förslager till enstaka tilämnad utflyttning tid 1841", vilken dock huvudsakligen fanns ett översättning från norrmannen Ole Rynnings läsning angående Amerika ifrån 1838. 1844 utkom boken "Handbok på grund av emigranter af varenda klasser", 1853 utkom Johan Bolins "Beskrifning öfver Nord-Amerikas förenta stater...
jemte särskilda upplysningar samt råd på grund av dem liksom vilja dit inflytta", 1854 utkom Erland Carlssons"Tillförlitliga råd samt underrättelser till utvandrare mot Amerika" samt 1860 utkom S. T. A. Burgs "Upplysningar till utvandrare mot Amerika, utgifne vid grundval af 15 års erfarenhet".[4]
Homesteadlagen 1862 bidrog mot för att locka ytterligare flera fattiga till vilka möjligheterna för att skaffa sig en eget hemman inom landet saknades.
beneath missväxt- samt svältåren 1868−1869 uppskattas antalet svenska utvandrare äga varit omkring 4 000 per vecka.[4][citat från källa efterfrågat] år 1868−1870 for 80 000 svenskar ovan mot USA, vilket fanns fler än beneath bota tidsperioden 1851−1867.[källa behövs] Förbättrade konjunkturer minskade emigrationen inom start vid 1870-talet, dock trots detta emigrerade drygt 100 000 svenskar beneath dessa kalenderår.
beneath perioden återvände dock omkring 6 000 personer mot land. 1880-talets jordbrukskris ökade vid nytt vid emigrationen. Förutom emigration mot andra länder lämnade 325 000 svenskar beneath 1880-talet landet på grund av för att slå sig ned inom USA. Den svenska emigrationen nådde sitt maximum 1882 tillsammans omkring 55 000 emigranter. beneath 1890-talets goda konjunkturer minskade emigrationen åter, dock den nedsänkt kvar vid enstaka upphöjd nivå.
inledningsvis inom samband tillsammans inledande världskrigets eruption minskade den kraftigt. Den återupptogs dock vid 1920-talet tillsammans med enstaka kulmen vid omkring 30 000 emigranter 1923. Därefter kom den för att minska kraftigt efter stora depressionen.[3]
Omkring 1910 nådde den svenskfödda befolkningen inom USA sitt maximum tillsammans med omkring 665 000 personer.
Enligt vår nya kartläggning estimeras närmare 700 000 svenskar bo utomlands – närmare bestämt drygt 685 000 personerDärtill kom 700 000 andra generationens invandrare. Antalet svenskar från andra generationen nådde sin kulmen 1930 tillsammans 967 000 personer samt besitter sedan långsamt minskat.[3]
De inledande emigranterna hyrde ofta in sig ombord vid något lastfartyg tillsammans destination USA, tillsammans personlig kosthållning.
Situationen förbättrades sedan regelbunden passagerartrafik började upptas, dock den sköttes främst från utländska rederier. ifrån götet reste man ovan mot Kingston upon Hull inom Storbritannien från vilket ställe man tillsammans med järnväg reste mot Liverpool samt amerikabåten. Senare blev Glasgow ett avgörande utfärdshamn.
Totalt bor det över 150 000 svenskar i USA som officiellt utvandrat från Sverigetillsammans inrättandet från Svenska Amerika Linien underlättades resandet, dock då ägde redan emigrationen börjat avta.[3]
Svenskar kom vanligtvis via New York samt bosatte sig inom Mellanvästern. flera förblev lutheraner samt kom för att tillhöra Evangelical Lutheran Church in amerika samt Augustanasynoden. Vissa plats omvända mormoner liksom bosatt sig inom alternativt nära Utah.
Teologiskt sett fanns de[förtydliga]pietistiska, politiskt stödde dem progressiva problem att diskutera samt spritförbudet.[källa behövs]
1896 grundades Vasa beställning of amerika, ett svenskamerikansk broderorganisation, på grund av för att hjälpa landsmän liksom genom sjukdom alternativt andra svårigheter råkat inom fara, dock man ville samtidigt åstadkomma gemenskap samt hjälpa nykomna mot rätta tillsammans med seder samt bruk, samt detta nya språket.
År 1900 fanns Chicago tillsammans runt 100 000 svenska invånare ”Sveriges andra stad”, staden såsom ägde näst flest svenskar efter Sveriges huvudstad Stockholm.[5] Stadsdelen Andersonville samlade flera nordiska immigranter. flera andra bosatte sig inom Minnesota dock även inom Michigan, Wisconsin, Iowa, Nebraska samt Illinois. inom i nordost USA blev New England platsen på grund av flera industriarbetare samt svenska centrum utvecklades inom orter såsom platsnamn, Providence samt Boston.
ett små svensk bosättning byggdes även inom New Sweden, Maine. Den största bosättningen inom New England plats Worcester. Hit drogs svenskarna på grund av ortens tråd- samt slipmedelsindustri. tid 1900 ägde flera kyrkor, organisationer, företag samt välgörenhetsförbund blivit organiserade.[förtydliga] flera svenskar kom även mot nordvästra USA inom start från 1900-talet samtidigt tillsammans norrmän.
Många bor ännu i de stater dit invandringen skedde, bland annat Minnesota, Illinois, Iowa och andra delstater iKvinnor vilket blev svenskamerikanskor
[redigera | redigera wikitext]Baserat vid Sveriges folkmängd beneath sent 1800-tal utvandrade ungefär 20 andel män samt 15 andel kvinnor.[6] år 1850−1930 lämnade cirka 1 200 000 svenskar landet på grund av Amerika, omkring 500 000 från dem fanns kvinnor.[6] Förhållandet plats 70 kvinnor vid 100 män.
dem således kallade nödåren (1867–1869) samt högkonjunktur inom Amerika hörde mot dem faktorer såsom fanns startskottet mot massemigrationen.
Hur påverkades kvinnorna då dem anlände mot Amerika?
[redigera | redigera wikitext]Utvandringen mot Amerika visade en överskott vid män; detta plats särskilt påfallande inom start dock kom för att minska allteftersom utvandringen blev enstaka massföreteelse.
inom detta avseende visade utvandringen tillsammans år allt större likheter tillsammans omflyttningen inom Sveriges gränser. beneath enstaka betalkort tidsperiod inom start vid 1900-talet fanns den vanligaste resenären ett isolerad kvinna. detta rådde ett överrepresentation från kvinnor inom 15−29-årsåldern. dem nya svenskamerikanskorna kom ofta för att jobba vilket sömmerskor inom textilindustrin samt framför allt liksom tjänstefolk inom privata hem.[7]
År 1900 plats ovan 60 procent[förtydliga] från dem svenska förstagenerationsinvandrarna inom Chicago kvinnor, var dem plats eftertraktade liksom hembiträden.[8] detta plats mer gynnsamt för att jobba vilket hembiträde inom Chicago än piga inom land.
Kvinnorna fick en eget boende, hygglig kontantlön samt dem fick mot samt tillsammans ledigt vid torsdagseftermiddagarna.[9] en annat skäl mot för att detta blev enstaka ökning från den kvinnliga utvandringen fanns för att kvinnorna började erhålla ta sektion från arbete likt hittills utförts maximalt från män, såsom industriarbeten.
Svenskfödda journalisten Vilhelm Berger berömda dem svenska husfruarna vid bas från deras attribut. denne varnade därför dem svenska kvinnorna för att efterlikna amerikanskorna, deras mer fria attityd mot bostad, man samt ungar. angående den svenska kvinnan tog mot sig dem amerikanska aspekterna kunde giftermålet mellan mannen samt kvinnan börja vandra mot sitt slut.
denna skulle istället vårda sig ifall dem goda traditionerna distansarbete samt skapa detta svenska bostad såsom den slitsamma mannen samt dem ouppfostrade barnen behöver.[10]
Svenskamerikaner efter delstat
[redigera | redigera wikitext]De tio delstaterna tillsammans med flest svenskättlingar:[källa behövs]
De tio delstaterna tillsammans flest svenskar inom befolkningen (procentuellt):
| Nr | Delstat | Andel svenskar |
|---|---|---|
| 1 | Minnesota | 9,9% |
| 2 | North Dakota | 5,0% |
| 3 | Nebraska | 4,9% |
| 4 | Utah | 4,3% |
| 5 | South Dakota | 3,9% |
| 6 | Washington | 3,6% |
| 7 | Idaho | 3,5% |
| 8 | Wyoming | 3,5% |
| 9 | Montana | 3,4% |
| 10 | Iowa | 3,3% |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Huvudsaklig källa
[redigera | redigera wikitext]- Barton, H.
Arnold ed.
Amerika överlag har alltid varit populärt för svenskar, för mindre än 100 år sedan fanns det fler svenskar i Chicago än i Malmö – man kan alltså säga att Chicago på den tiden var Sveriges tredje största stadLetters from the Promised Land: Swedes in amerika, 1840−1914 (3d ed., 1990)
Akademiska andrahandskällor
[redigera | redigera wikitext]- Anderson, Philip J. and ljus Blanck, eds. Swedish-American Life in Chicago: Cultural and Urban Aspects of an Immigrant People, 1850−1930 (1992)
- Barton; H. Arnold 1994; A människor Divided: Homeland Swedes and Swedish-Americans, 1840−1940. Southern Illinois University Press.
- Benson, Adolph B.
and Naboth Hedin, eds. Swedes in amerika, 1638−1938. (1938)
- Beijbom, Ulf. ”The Historiography of Swedish America,” Swedish pionjär Historical Quarterly 31 (1980): 257−285;
- Blanck, ljus. The Creation of an Ethnic Identity: Being Swedish American in the Augustana Synod, 1860−1917, (Southern Illinois University Press; 256 pages; 2007).
- Kvisto, P., and D.
Blanck, eds. 1990. American Immigrants and Their Generations: Studies and Commentaries on the Hansen Thesis after Fifty Years.
Det uppskattas bo svenskar i minst 177 av världens cirka 200 länderUniversity of Illinois Press.
- Lovoll, Odd S. ed., Nordics in America: The Future of Their Past (Northfield, Minnesota, 1993),
- Nelson, Helge. The Swedes and the Swedish Settlements in North America 2 vols. (Lund, 1943)
- Ostergren, R. C. 1988. A Community Transplanted: The Trans-Atlantic Experience of a Swedish Immigrant Settlement in the Upper mittpunkt West, 1835−1915.
University of Wisconsin Press.
- Pearson, D. M. 1977. The Americanization of Carl förnamn Swensson. Rock Island, Ill.: Augustana Historical Society.
- Pihlblad, C. T. 1932. ”The Kansas Swedes”. Svenskamerikan är en amerikansk medborgare med svenskt ursprung, personer som till en början främst härstammade från den stora gruppen svenska immigranter som kom till USA i slutet av 1800 - och början på 1900-talet
Southwestern Social Science Quarterly 13: 34−47.
- Runblom, Harald and Hans Norman. From Sweden to America: A History of the Migration (Uppsala and Minneapolis, 1976)
- Schnell; Steven M. ”Creating Narratives of Place and Identity in ”Little Sweden, U.S.A.” The Geographical Review, Vol. 93, 2003
- Stephenson, George M. The Religious Aspects of Swedish Immigration (1932).
- Swanson; Alan.
Literature and the Immigrant Community: The Case of Arthur Landfors Southern Illinois University Press, 1990
- Vasa beställning of amerika hemsida http://www.vasaorder.org