Hur gör man en bäver
Europeisk bäver
Europeisk bäver (Castor fiber), eurasisk bäver, ofta endast betecknad liksom bäver[2], existerar enstaka art inom släktet gnagare liksom tillhör ordningen gnagare.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Med ett kroppslängd (huvud samt bål) från 60 mot 80&#;cm existerar den europeiska bävern lite mindre än den amerikanska bävern.[3] i enlighet med andra källor besitter europeisk bäver enstaka större variation inom storleken.[4][2] Därför förmå storleken ej användas på grund av för att skilja arterna ifrån varandra.
Svansen existerar omkring 30 centimeter utdragen samt ungefär 10 centimeter bred.[3] Europeisk bäver balanserar vanligen omkring 18 enhet för massa, den tyngsta kända individen ägde ett vikt vid 31,7 kg.[5] detta finns skillnader inom antalet kromosomer samt inom specifikation från skallens konstruktion mellan den europeiska samt den amerikanska arten.[6]
Den europeiska bäverns päls består från ett tät underull samt från långa täckhår.
till för att utföra pälsen ännu mer vattentät smörjs den in tillsammans med ett vätska (bävergäll) ifrån ett körtel såsom sitter nära svansens rötter. Substansen äger ett myskliknande lukt samt används även på grund av kommunikationen inom samband tillsammans med parningen. Artens framtassar existerar ganska små samt utrustade tillsammans med klor.
Saker att tänka på: – Sätt inte kniven i bävern innan du bestämt dig för hur du vill ha denMellan bakfötternas tår förekommer simhud.[4] Europeisk bäver äger en par extra läppar på baksidan tänderna samt därför fylls munnen ej tillsammans med dricksvatten då arten gnager beneath vattenytan. beneath dykningen stänger den sina öronöppningar samt ögonen täcks från ett extra membran (blinkhinna). Svansen existerar övertäckt från fjäll.[4]
Utbredning samt status
[redigera | redigera wikitext]Europeisk bäver fanns ursprungligen inom stora delar från Europa samt Asien, dock vid bas från stark jaktverksamhet på grund av pälsens, köttets samt bävergällens skull, tillsammans tillsammans med habitatförstöring, främst genom utdikning till jordbruk, minskade beståndet avsevärt.
Utanför Sovjetunionen fanns arten beneath inledande delen från talet bara inom tre ifrån varandra skilda områden. Europeisk bäver ägde nära denna tidsperiod bara populationer nära mellersta loppet från vattendrag Elbe, nära Rhône samt inom södra Norge.[7] för att bävern klarade sig ifrån utrotning inom Norge beror vid för att ett enskild ägare av mark fridlyste bävern vid sina egna marker redan [3]
Att bävern höll vid för att utrotas upptäcktes redan beneath talet samt därför inrättades skyddszoner.
dem inledande skyddszonerna inrättades inom Belarus, dock grundlig åtgärder utfördes inledningsvis efter andra världskriget inom andra europeiska områden.
Finland samt Österrike hämtade ej bara europeisk bäver till sina våtmarker, utan även individer från amerikansk bäver.[3] inom Österrike lyckades dessa varelse ej etablera sig, dock inom land i norden finns idag ett större population från amerikansk bäver.
vid bas från grundlig säkerhetsåtgärder samt återinförande inom sitt ursprungliga levnadsområde listas arten från IUCN åter vilket livskraftig (LC) samt beståndet uppskattades mot &#; individer. Skyddsåtgärderna inom Norden plats således framgångsrika för att detta numera tillåts enstaka reglerad jakt.[3]
Europeisk bäver saknas till närvarande vid Iberiska halvön, inom Italien samt vid södra Balkan, dock även var existerar detta påtänkt för att införa arten.
Europeisk bäver fanns ursprungligen i stora delar av Europa och Asien, men på grund av intensiv jakt för pälsens, köttets och bävergällens skull, tillsammans med habitatförstöring, främst genom utdikning för jordbruk, minskade beståndet avsevärtvid dem brittiska öarna återinfördes arten inom en naturreservat inom Lancashire[8] samt inom femte månaden i året bör några individer flyttas mot Skottland.
Jakt vid europeisk bäver existerar inom dem flesta europeiska stater vilket ingår inom EU i enlighet med habitatdirektivet (92/43/EEG) förbjuden.
Dessutom bör Natura områden skapas var bävern förekommer. Undantag existerar land i baltikum, land i norden, Lettland, Litauen, Polen samt land. var behövs administrativa åtgärder likt regler fångst från arten.[9]
Förekomst inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet fanns arten utrotad omkring samt kom tillbaka beneath talet.[10] Mellan samt hämtades ungefär 80 individer ifrån Norge liksom fördelades vid 19 olika ställen.
Idag förekommer arten inom centrala delar från landet samt längs enstaka bredare strimma nära Norrlands kustlinje.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Biotop
[redigera | redigera wikitext]Bävern lever inom närheten från vattenansamlingar var den nära strandlinjen bygger sin bo från grenar, kvistar samt slam. Nyttiga till bävern existerar sjöar samt floder inom anslutning mot skogar tillsammans högt grundvattenstånd liksom ofta drabbas från översvämning.
i enlighet med nyare undersökning existerar dem mer flexibla angående levnadsområde samt födoämnen än detta antogs tidigare.
– Kyl ner djuret snabbt och lägg i frysenFöda
[redigera | redigera wikitext]Arten äter bland annat kvistar, bark, ark samt rötter ifrån träd samt buskar vilket står nära vattnet. Typiska växt existerar vide, björk, al samt asp. Dessutom ingår vattenväxter inom födan.[4]
Dammbyggen samt trädfällning
[redigera | redigera wikitext]Bävern existerar känd till för att producera dammbyggen vilket samlar bäckarnas vätska samt bildar dammar.
vid sålunda sätt säkerställer bävern en jämnt vattenstånd samt för att boets inträde ständigt ligger beneath ytan.[11] Samtidigt växer vattenväxter inom dammen samt unga mjuka träskott nära stranden liksom utgör bäverns att födas.
När bävern fäller större träd är den enbart ute efter det tunna grenverket högst uppbeneath vintern då vattnet blivit mot fryst vatten livnär sig bävern vid att födas vilket den beneath sommaren dragit ner samt satt fast inom botten.
Den förmå fångstredskap en träd såsom existerar 20&#;cm tjockt vid bara några timmar.[12]
Bäverns framtänder växer kontinuerligt varför dem behöver gnaga på grund av för att slipa ned dem.
Därför förmå detta inträffa stora växt tillsammans med gnagskador liksom sannolikt ej existerar ämnade för att fällas.[13]
Livscykel
[redigera | redigera wikitext]Europeisk bäver föder vanligen numeriskt värde mot tre ungar åt gången (sällan upp mot fem).[3] Parningen sker vanligen inom januari alternativt månad samt ungarna föds mellan april samt juni.
Efter födelsen får ungarna di inom cirka tre månader. Ungarna stannar inom numeriskt värde kalenderår samt både föräldrarna samt fjolårsungarna hjälper dem nya ungarna för att lära sig simma, födosöka, fångstredskap växt etc.[13] då könsmognaden infaller efter ungefär numeriskt värde tid, lämnar dem föräldrarnas revir.[4]
Europeisk bäver är kapabel bli &#;år äldre inom detta vilda, samt upp mot &#;år inom fångenskap.[13]
Sinnena
[redigera | redigera wikitext]Bävern äger dålig ögonkontakt, både ovan samt beneath vattnet samt den existerar anpassade till nattsyn.
– Vill du ha helmontage, låt konservatorn flå bävernDen förmå dock skilja vid olika färger.[13] Ögat saknar dem reflekterande kristallerna, tapetum lucidum vilket dem flesta andra nattseende vilt har.[13] Detta, samt för att den kunna urskilja färger, indikerar för att den enstaka gång inom tiden plats dagaktiv. detta förändrade beteendet är kapabel artikel en sätt för att försöka undkomma människans jakt.[13]
Den äger väl utvecklad ljuduppfattning, trots sina små öron, samt ett väl utvecklad ljudkommunikation tillsammans varandra.
Eventuellt kunna den även uppfatta skakningar beneath vattnet tillsammans hjälp från hålrum inom örat.[13] noggrann vilket hos dem flesta andra däggdjur sålunda kunna den skilja vid sött, surt, krydda samt beskt tillsammans hjälp från receptorer vid tungan.[13]
Bäverns grova morrhår, liksom existerar ungefär 3,5 cm långa, fungerar såsom känselspröt samt hjälper bävern för att ta sig fram inom mörkret samt registrera strömningar inom vattnet.[13] inom bakfötterna besitter den även känsliga nerver likt kunna detekterar skakningar inom marken.[13]
Den äger en välutvecklat luktsinne samt kunna exempelvis vädra sig mot fanns detta finns aspar vid flera hundra meters håll.[13] Utöver nära födosök samt på grund av för att uppleva annalkande fiender existerar luktsinnet även viktigt inom kommunikationen bävrarna emellan.
tillsammans med hjälp från Jacobsons kroppsdel – en sinnesorgan beläget inom skiljeväggen mellan näsborrarna – förmå bävern analysera kemiska substanser lösta inom vätska varför bävern kunna lukta beneath vatten.[13]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]Dammbyggnad skapad från bäver.
Träd påverkat från bäver.
Bäverskalle.
Bäver likt äter utmed Eskilstunaån.
Europeisk bäver samt människan
[redigera | redigera wikitext]Bävern existerar Ångermanlands landskapsdjur.
En vuxen bäver kan under en natt gnaga av ett träd med 50 centimeters diameterSom nyttodjur
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden definierade påven bävern såsom enstaka sorts sjömat vid bas från den skiva svansen vilket existerar övertäckt tillsammans med fjäll samt levnadssättet inom dricksvatten. Därför plats detta tillåtet på grund av katoliker för att förtära bäverkött beneath fastetider.
I Norden fångades arten främst tillsammans mjärdliknande fällor alternativt nät.[14]
Bäverns kalufs användes till textilier samt huvudbonader. Ännu mer önskvärd fanns bävergäll, en material liksom bävern använder till för att märka sitt revir. Ämnet ansågs likt botemedel mot samtliga slags besvär samt såldes därför på grund av höga kostnader.
En vuxen bäver kan väga mellan 15 och 30 kilogram och mäta upp till 1,3 meter i längd, inklusive deras stora platta svansinom enstaka litteratur ifrån talet beskrivs drygt mediciner tillsammans bävergäll liksom grundlig substans.[15]
Som skadedjur
[redigera | redigera wikitext]I regioner likt brukas från människor existerar bävern ej ständigt önskad. Konflikter tillsammans med ägare av mark uppstår främst vid bas från olika effekter då en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig svämmar ovan vilket leder mot för att vägar, byggnader, odlingsmark samt liknande förstörs.
Även drivved samt förstörda träd är kapabel ställa mot finansiell skada. på grund av för att motarbeta dessa konflikter finns inom flera länder samråd mellan naturskyddsmyndigheter, -organisationer samt respektive ägare av mark.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 15 november
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Batbold, J, Batsaikhan, N., Shar, S., Hutterer, R., Kryštufek, B., Yigit, N., Mitsain, G.
& Palomo, L. Castor fiber . Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species. utgåva Läst 24 augusti
- ^ [ab] bäver, Nationalencyklopedin, läst
- ^ [abcdef] Nordens däggdjur () s.
- ^ [abcde] R.
Edwards (). ”Eurasian beaver”. ARKive.
Ser man omkullfallna träd med de karaktäristiska gnagspånen bredvid, och det ser färskt ut är det tydliga tecken på att det finns bäver i sjönArkiverad ifrån originalet den 18 juni :// Läst 21 femte månaden i året
&#; - ^Kitchener, Andrew (). Beavers. s. ISBN X
- ^Jenkins & Busher (8 juni ). ”North American Beaver” (på engelska). Mammalian Species #. American kultur of Mammalogists. Läst 21 femte månaden i året &#;
- ^Dägg-, grod- samt kräldjur () s.
- ^"Beavers are back after years". BBC News. 11 juli
- ^Habitatdirektivet, gällande utgåva sedan , tillsammans uppdaterade bilagor, svensk utgåva (se bilaga II samt V)
- ^Nya samt försvunna ryggradsdjur inom land, Nationellt resurscentrum på grund av biologi & bioteknik, besökt 1 femte månaden i året
- ^Bäverdammen, Nationellt resurscentrum till biologi & bioteknik, besökt 1 femte månaden i året
- ^Bäver samt växt, Nationellt resurscentrum till biologi & bioteknik, besökt 1 femte månaden i året
- ^ [abcdefghijkl] Naturhistoriska Riksmuseet, BäverArkiverad 26 juni hämtat ifrån the Wayback Machine., läst
- ^Djur inom Sveriges natur () s.
35
- ^Djur inom Sveriges natur () s. 90
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion), Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, , ISBN
- B. Jensen, Nordens däggdjur, andra version , Prisma förlag, ISBN X
- Kai Curry-Lindahl, Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, , ISBN