Varför har man musik i skolan

Den ökade migrationen inom världen beneath 1900-talet, samt flyktingströmmarna beneath senare kalenderår, äger medfört för att tidigare huvudsakligen monokulturella samt enspråkiga undervisningsrum ersatts från miljöer tillsammans med större diversitet.

I föreliggande rapport redovisas resultatet från utvärderingen av ämnet musik

Detta medför för att ett betydande syssla till rektor besitter blivit för att strukturera på grund av inkludering från detta stora antalet nyanlända elever.

Denna förändring utmanar även såväl musik- såsom klasslärares förmåga för att förbättra sina arbetsformer. inom artikeln presenteras undersökning tillsammans med särskilt fokus vid sådana förändringsprocesser tillsammans med inriktning vid musikrelaterade aktiviteter liksom resurs.

Är toner en universalmedel på grund av för att producera gemenskap?

Flera studier, däribland marsch samt Dieckmann (2017), Gustavsson samt Ehrlin (2018) samt Ritchie samt Gaulter (2020), visar för att deltagande inom musikaktiviteter förmå producera ett emotion från tillhörighet inom nya miljöer till invandrade små människor.

Likafullt finns studier liksom visar för att toner ej inom sig självt bidrar mot inkludering.

Exempelvis menar Boeskov inom enstaka produkt ifrån 2018 samt inom sin avhandling ifrån 2019 för att musikaktiviteter visserligen är kapabel främja social förändring genom för att gynna skapandet från nya identiteter, dock dem kunna även bidra mot reproduktion från sociala mönster.

Skolor liksom använder melodier inom inkluderingsarbetet behöver därför förbättra enstaka medvetenhet ifall vilka mekanismer inom enstaka musikpraktik liksom, ofta obemärkt samt oavsiktligt, förstärker ogynnsamma sociala normer samt vilka dessa normer kunna vara.

Gemensamt delande inom musikrelaterade situationer

I Burbridge Rindes etnografiska undersökning framkommer för att en sätt för att främja inkludering genom toner existerar för att strukturera på grund av öppnainkluderandesocio-musikaliska rum.

Dessa ”platser” beskrivs vilket musikrelaterade situationer samt musikaliska arrangemang där

• musikaktiviteterna ej äger vid förhand bestämda, specifika mål
• bidrag välkomnas ifrån samtliga deltagare, ej bara ifrån dem liksom tillhör den nationella majoritetskulturen
• olika sätt för att interagera tillsammans med melodier värdesätts samt privilegiering från majoritetsgruppens kulturella formulering därmed undviks
• olika typer från deltagande välkomnas, även dem liksom utmanar majoritetskulturens normer på grund av musikskapande samt reagerande vid musik.

Burbridge Rinde identifierar flera liknande socio-musikaliska boende tillsammans med potential på grund av främjande från inkludering inom skolan var denna gjorde sin undersökning.

Dessa lokal fanns ej ständigt lärarledda, utan kunde bestå från situationer var melodier ingick, vilka uppstod vid raster alternativt spontant inom undervisningssituationer. Situationerna kunde innefatta delande från spellistor, för att titta vid musikvideor, gemensam musiklyssning vid rasten alternativt spontana individuella initiativ såsom dans mot musiken.

Att vid detta sätt ägna sig åt melodier tillsammans visade sig producera förutsättningar till enstaka inkluderande skolmiljö.

Delandet från toner främjade integrering från skilda kulturer genom interkulturell dialog inom diversitet, inom stället till för att producera likhet genom assimilering från dem nyanlända in inom ett nationell (här ett norsk) kulturell norm.

Normkritiskt jobb förmå äga olika tyngdpunkter

Att vilket pedagog jobba till inkludering genom melodier kräver medvetenhet angående normer samt hur dem kunna ta sig formulering inom verksamheten.

Översiktens utgångspunkt är att interaktionen mellan lärare och elever i musikundervisningen har betydelse för elevernas lärande i musik

Campbell menar inom enstaka produkt ifrån 2017 för att en sådant jobb kunna äga olika tyngdpunkter. Exempelvis är kapabel detta främst fokusera vid att

• sjunga, spela samt lyssna vid enstaka diversitet från musikyttringar
• vara lyhörda till enskilda elevers identiteter samt intressen, samt på det sättet rikta blicken mot mångfalden inom musikaliska preferenser samt kulturella bakgrunder hos samtliga elever
• låta undervisningen genomsyras från kulturell medvetande genom för att analysera enstaka massiv variation från melodier, musiker, samt deras musikaliska värden.

Westerlund samt Karlsen pekar inom enstaka produkt ifrån 2017 vid ytterligare ett betydelsefull aspekt inom arbetet.

dem betonar interkulturell dialog snarare än kulturell kategorisering, vilket enkel blir följden då fokus läggs vid för att lyfta fram olika kulturella estetiska yttringar.

Att förstå melodier såsom en icke-neutralt medium

Liksom flera andra vetenskapsman menar Burbridge Rinde för att melodier inte någonsin är kapabel ses såsom något neutralt alternativt liksom något likt ständigt verkar till detta goda, utan vilket färgat från olika kulturella kontexter.

Musikaliska formulering förmå titta olika ut inom olika kulturer samt inom dem flesta musikaktiviteterna alternativt sammankomsterna inom hennes undersökning plats detta klart för att detta plats majoritetskulturens ögonkontakt vid toner liksom gällde. en bekymmer fanns exempelvis för att lärarna ibland såg vid toner utifrån sitt (norska) kulturella perspektiv samt dem nyanlända utifrån sina samt för att dem därför ej kunde mötas inom musikaktiviteter fullt ut.

I enstaka sektion kulturer utgör klingande toner samt rörelse ett oseparerbar totalitet samt lärarna upplevde detta liksom en beteendeproblem då studenter ibland deltog fysiskt vid icke-normativa sätt inom musikaktiviteterna, mot modell genom dans.

tillsammans med större interkulturell insikt kunde detta deltagande inom musikaktiviteterna inom stället äga setts såsom enstaka tillfälle på grund av dem nyanlända för att bidra likt tillgångar, genom för att utmana samt omvandla den sociala ordningen inom skolan samt producera färsk traditioner denna plats samt idag. denna plats blir detta viktigt till pedagog samt rektor för att känna igen ifall detta inom utbildning samt skolarrangemang finns enstaka underliggande assimileringsagenda inom stället på grund av önskad integrering.

Burbridge Rinde såg även inom sin forskning tendenser mot sådan assimileringsavsikt inom exempelvis 17 maj-firandet (den norska nationaldagen) vid skolan, var socialisering in inom norsk identitet samt musikpraktik utgjorde undertexten.

Genom den här studien har jag förstått hur oerhört viktig musikundervisningen är ur en rad olika aspekter, både på individ- och samhällsnivå

pedagog samt rektor försökte var producera ett inkluderande miljö till nyanlända studenter genom för att ge dem tillfälle för att förbättra en gott självförtroende, bland annat genom för att lyfta fram detta likt ansågs existera kulturella formulering ifrån elevens ursprungsland.

Trots dem goda intentionerna inom detta tillvägagångssätt visar resultatet för att detta finns enstaka fara för att detta leder mot för att eleverna inom stället känner sig exotifierade, då dem identifieras likt främmande inom relation mot (den norska) majoritetskulturen samt därmed tilldelas rollen såsom ”de andra likt ej existerar liksom vi”.

Eleverna är kapabel även uppleva sig stigmatiserade genom för att dem tilldelas enstaka identitet liksom dem ej själva valt. dem möjligen ej gillar alternativt identifierar sig tillsammans enstaka viss musikgenre bara till för att dem kommer ifrån en särskilt nation. Även angående intentionerna tillsammans med ett handling existerar goda finns detta alltså inga garantier på grund av för att den resulterar inom inkludering.

Att strukturera samt välja lämpligt ämne till inkludering

I Burbridge Rindes intervjuer från pedagog inom förberedelseklass återkom enstaka metafor till deras klassrum; detta upplevdes liksom ett ö, avskild ifrån resten från skolan.

Bakgrunden är myndighetens behov av kunskap om hur undervisningen fungerar i skolans olika ämnen

Även angående eleverna inom dessa klasser fanns närvarande nära vissa gemensamma sammankomster samt arrangemang vid skolan således deltog dem ej vid identisk villkor liksom andra elever.

De ägde ej identisk förkunskap från syftet tillsammans med sammankomsterna samt saknade inom regel förståelse ifall sångerna, vilka fanns välbekanta inom enstaka norsk kontext.

andra pedagog glömde nämligen ofta för att ta tillsammans dessa studenter inom planeringen då detta gällde evenemang vid skolan samt ge dem ämne inom period. en utanförskap skapades även inom samt tillsammans för att dem flesta från dem andra eleverna ofta kunde sångerna redan innan, då dessa plats välbekanta inom ett norsk kontext.

Detta visar klart för att bruk från sånger ur ett nationell sångskatt oavsiktligt är kapabel utföra för att nyanlända exkluderas.

detta visar även klart för att kroppsligt närvarande inom ett konferens ej ständigt existerar identisk sak likt för att faktiskt delta samt uppleva sig inkluderad. introduktion samt koordinerande insatser kring både detta praktiska samt detta innehållsliga blir därför viktiga. Burbridge Rinde påpekar även för att detta ägde varit mer produktivt ur en inkluderingsperspektiv angående sångerna ägde varit nya till varenda elevgrupper.

Erbjud studenter möjligheter för att producera färsk gemensam kultur

Det vanligaste musikinslaget vid skolan inom Burbridge Rindes lärande plats gemensam låt.

denna framhåller för att låt kunna främja inkludering, dock för att den ständigt existerar beroende från förståelse inom detta tungomål såsom sången sjungs vid.

Jag har även fått upptäcka vilka kunskaper och förmågor som eleverna, utöver de musikaliska förmågorna, kan bära med sig genom livet tack vare ämnet musik

för att sjunga sånger existerar även reproducerande, vilket fullfölja för att detta finns lite utrymme på grund av gemensamt skapande. andra sätt för att utföra melodier tillsammans är kapabel överbrygga eventuella språkbarriärer förbättrad, exempelvis musicerande vid olika instrument.

Att producera något helt nytt tillsammans utifrån gruppens olika kulturella formulering (det önskar yttra något liksom ej tar sitt avstamp inom en redan befintlig kultur) främjar i enlighet med ett undersökning från efternamn ifrån 2020 dessutom interkulturell kompetens samt en inkluderande handlingssätt.

Musikaktiviteterna inom den australiensiska skolan inom Crawfords utredning kunde förutom instrumentspelande bestå från improvisatorisk dans, trumcirklar, digital sammansättning samt komponerande från sånger inom grupp.

Crawford fann dock för att dessa aktiviteter fordrade musiklärares kompetens, medan låt ofta leddes även från pedagog utan sådan kompetens.

till för att potentialen inom en inkluderingsarbete genom melodier bör behärska uppfyllas bör alltså musiklärare involveras.

Avslutningsvis är kapabel sägas för att toner förmå tillhandahålla mötesplatser var studenter får chans för att producera färsk gemensam tradition på denna plats samt idag. ej genom för att enstaka majoritetskultur samt olika minoritetskulturer träffas vilket kategorier, utan genom för att eleverna vilket individer får tillfälle för att bidra tillsammans sina personliga kulturella erfarenheter.

Detta kräver dock en normkritiskt jobb hos såväl skolledning såsom lärarkår, både då detta gäller arrangemang, förberedelse från lektioner samt lyhördhet inom mötet tillsammans med eleverna.

Text: Maria Wassrin, Stockholms universitet

Källor:

Boeskov, K. (2018). Moving Beyond Orthodoxy: Reconsidering Notions of Music and Social Transformation.

Länk mot ytterligare webbplats.Action, Criticism & Theory for Music Education, 17(2).

Boeskov, K. (2019).

Utvärderingen syftar till att ge en bild av både styrkor och utmaningar i bild, musik och slöjd

Music and social transformation. Exploring ambiguous musical practice in a Palestinian flykting camp. Länk mot ytterligare webbplats.[Doctoral dissertation, Norwegian Academy of Music].

Burbridge Rinde, F. (2023). Inclusive socio-musical spaces: An ethnographic case study of newly arrived migrant children’s musical engagement in a Norwegian primary school [Doktorsavhandling].

Skolinspektionen har därför undersökt hur de granskade skolorna skapar för-utsättningar för en sammanhållen och god musikutbildning från årskurs 1 – 9

Western Norway University of Applied Sciences.

Campbell, P. S. (2017). Music, education, and diversity: Bridging cultures and communities. Teachers College Press.

Gustavsson, H. O., & Ehrlin, A. (2018). Music pedagogy as an aid to integration? El Sistema-inspired music activity in two Swedish preschools.

Länk mot ytterligare webbplats.Early Child Development and Care, 188(2), 183-194.

Marsh, K., & Dieckmann, S. (2017). Contributions of playground singing games to the social inclusion of flykting and newly arrived immigrant children in Australia Länk mot ytterligare webbplats.. Education, 3-13, 45(6), 710-719.

Ritchie, A., & Gaulter, A.

(2020). Dancing towards belonging: The use of a dance intervention to influence migrant pupils’ sense of belonging in school. Länk mot ytterligare webbplats.International Journal of Inclusive Education 24(4): 366–380.

Westerlund, H., Karlsen, S., & Partti, H. (2020). Visions for intercultural music teacher education.

Länk mot ytterligare webbplats.Springer.