Vad är skillnaden på kalorier och kolhydrater
Kolhydrat
Kolhydrater existerar ett team näringsämnen samt en gemensamt namn till sockerarter (sackarider), såväl enstaka sockermolekyler (monosackarider) liksom sockermolekyler sammankopplade inom länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något (polysackarider).
Polysackarider inkluderar disackarider liksom består från numeriskt värde sockermolekyler dock även från sockermolekyler inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, mot modell stärkelse samt sockerhaltiga kostfiber.[1]
Kolhydrater består endast från grundämnenakol, väte samt syre. Namnet kommer från för att kolhydrater besitter den kemiska formeln Cm(H2O)n (m samt n ≥ 3)[2] samt därför är kapabel betraktas vilket hydrater från kol.
Detta stämmer dock ej på grund av varenda kolhydrater. detta biokemiska sättet för att definiera enstaka kolhydrat vid existerar för att den innehåller minimalt numeriskt värde alkoholer samt minimalt enstaka keton alternativt aldehyd.
Nedan framgår vilka omräkningsfaktorer som används mellan de olika enheternafrån detta följer för att dem enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.
Olika sorters kolhydrater
[redigera | redigera wikitext]Sackarider finns inom struktur från monosackarider (enkla sockerarter), disackarider samt polysackarider.
Glukos, enstaka monosackarid.
Sackaros, enstaka disackarid.
Cellulosa, ett polysackarid liksom existerar uppbyggd från hundratal samt upp mot flera tusen glukosmolekyler.
Monosackarider
[redigera | redigera wikitext]Till monosackariderna hör bland annat fruktos, glukos, galaktos (dessa äger kemiska formeln C6H12O6), ribos (C5H10O5) samt deoxyribos (C5H10O4).
Disackarider
[redigera | redigera wikitext]Disackarider består från numeriskt värde sammansatta monosackarider. Dit hör bland annat rörsocker (sackaros), vilket består från glukos samt fruktos; maltos, likt består från numeriskt värde stycken glukos; samt mjölksocker (laktos), vilket består från galaktos samt glukos. Dessa äger kemiska formeln C12H22O11.
Polysackarider - kostfiber
[redigera | redigera wikitext]Oligosackarider består från länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från en litet antal monosackarider, upp mot 10 stycken.
De spelar en central roll i att ge energi till kroppen, men alla kolhydrater är inte skapade likadem förekommer mot modell inom glykoproteiner inom cellmembran. Polysackarider består från ännu längre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något tillsammans ända upp mot tiotusentals monosackarider. dem är kapabel existera grenade alternativt raka.
modell vid polysackarider existerar stärkelse samt cellulosa.
Om kedjorna består från identisk monosackarid kallas dem till homopolysackarider alternativt homoglykaner. ifall dem består från flera olika monosackarider kallas dem på grund av heteropolysackarider alternativt heteroglykaner.
Kalorier och kilojoule – vad är skillnaden? I de nordiska näringsrekommendationerna används kilojoule (kJ) och megajoule (MJ) som enheter för energiBåde stärkelse samt cellulosa existerar homoglykaner bestående från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från glukos. inom stärkelse binds glukosmolekylerna samman tillsammans raka α1-4 bindningar samt grenade α1-6 bindningar. Stärkelse existerar ett blandning mellan linjär amylos samt uppdelad i grenar amylopektin oftast inom förhållanden kring 20–25% amylos samt 75–80% amylopektin.
Glykogen (kallas även ”djurstärkelse”) existerar även den uppdelad i grenar, tillsammans med fler avdelningar än amylopektin.
Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarterGlykogen lagras inom levern på grund av för att användas mot för att höja blodsockret mellan måltiderna.
I cellulosa binds glukosmolekylerna ihop tillsammans β1-4 bindningar. eftersom människans matspjälkning saknar enzymer till för att spjälka cellulosa räknas detta ej ständigt in inom begreppet kolhydrater. inom näringsdeklarationer sorteras detta in beneath kostfiber (icke vattenlöslig).
Varför behöver vi kolhydrater?Syntes från kolhydrater
[redigera | redigera wikitext]Genom fotosyntes samt tillsammans hjälp från ljus (från framför allt solen) omvandlar växter dricksvatten samt koldioxid mot kolhydrater.
Kolhydrater vilket föda
[redigera | redigera wikitext]Kolhydrater existerar enstaka från dem tre energikällorna; dem andra numeriskt värde existerar fett samt protein.
1 gram kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal). föda ifrån växtriket (som vegetabilier, fruktbarhet, mjöl samt strösocker) innehåller inom allmänhet mer kolhydrater, medan föda ifrån djurriket (som animalisk föda samt vanligtvis för fortplantning hos djur, dock ej mejeriprodukter) nästan ej innehåller några kolhydrater alls.
Kolhydrater spjälkas inom munhåla, mage samt tarmar främst mot glukos, vilket existerar den kolhydrat såsom existerar enklast till dem flesta vilt för att nyttja likt energikälla.
Glukos kunna sparas genom för att omvandlas mot glykogen samt förbränns genom främst glykolys samt citronsyracykeln. Denna förbränning existerar enklare än till fett samt detta går åt mindre syre, detta existerar därför kolhydrater betecknas såsom snabb energi till kroppen.
Inom vissa dieter görs detta skillnad vid snabba samt långsamma kolhydrater, baserat vid hur snabbt dem bryts ner inom matspjälkningen samt deras effekt vid insulinnivåerna inom blodet.
Denna distinktion existerar delvis kontroversiell.
Kalorier är den mängd energi som kroppen utvinner ur det vi äter och sedan använder till kroppens alla olika systemallmänt sett existerar dem sammansatta kolhydraterna långsammare. Snabba kolhydrater likt strösocker (sackaros) spjälkas snabbt mot monosackarider vilket diffunderar ut inom blodet liksom glukos samt upp mot levern. då blodsockerhalten höjs snabbt ökar insulinpåslaget kraftigt vilket snart leder mot hungerkänslor. Långsamma kolhydrater innehåller enstaka större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då detta måste spjälkas mer.
andra faktorer likt påverkar hur snabbt kolhydraterna tas upp existerar matens beredningsform samt vilken ytterligare att födas vilket ingår inom måltiden.
Kolhydrater är en av de tre huvudsakliga näringsämnena (makronutrienterna), tillsammans med proteiner och fetterGlykemiskt index existerar en mått vid hur snabbt kolhydrater upptas från kroppen. Lågkolhydratdieter går ut vid för att starkt begränsa kvantiteten kolhydrater inom kosten, inom synnerhet dem snabba.
Kostfiber hör kemiskt sett mot kolhydraterna dock räknas normalt ej dit då man talar ifall kolhydrater inom att ge liv. inom näringsdeklarationer vid livsmedel anges kostfiber separat.[3] Människans matspjälkning kunna ej spjälka kostfiber, samt den är kapabel ej tas upp från människans tunntarm, därför når den tjocktarmen oförändrad.[3] inom tjocktarmen finns dock normalt bakterier likt kunna avbryta ned vissa kostfiber samt dessa kunna därefter tas upp från tjocktarmen.[3] Man brukar numera räkna tillsammans för att kostfiber ger hälften således många energi liksom motsvarande mängd andra kolhydrater.[3]