Sakrättsligt skydd byggnad på ofri grund

Genom en den 25 mars 1990 daterat på papper eller digitalt avtal, benämnt "Säkerhetsöverlåtelse" överlät M-L.L.

samtliga sina byggnader vid markområde nära Asphem mot Karlsöner land Krediter Svekre AB. Vidare överlät denna i enlighet med avtalet mot identisk förvärvare arrenderätten mot området inom enlighet tillsammans en den 30 femte månaden i året 1998 upprättat arrendekontrakt. inom avtalet angavs för att överlåtelsen skedde mot säkerhet på grund av M-L.L:s betalningsskyldighet i enlighet med en skuldebrev å 130 000 kr.

M-L.L. skulle äga korrekt för att såsom tidigare nyttja byggnaderna samt området sålunda länge denna fullgjorde sina ansvar i enlighet med reversen samt säkerhetsöverlåtelsen. då skulden plats mot fullkomligt betald, skulle byggnaderna samt arrenderätten återvända mot hon. Slutligen stadgades inom avtalet för att vad såsom inflöt nära enstaka från kreditgivaren verkställd salg från byggnaden samt nyttjanderätten skulle gottgöras M-L.L.

inom den mån beloppet ej erfordrades till transaktion från hennes förbindelser mot kreditgivaren. inom enstaka speciell bilaga mot avtalet godkände markägaren överlåtelsen från arrenderätten. Markägaren medgav vidare förvärvaren korrekt för att inom sin tur överlåta arrenderätten mot individ liksom skäligen kunde godtas. inom bilagan anmärktes för att överlåtelsen ej innebar för att arrendatorns förpliktelser i enlighet med arrendekontraktet skulle övergå mot Karlsöner land Krediter Svekre AB.

- i enlighet med en den 18 april 1990 daterat skuldebrev, sårskydd sig M-L.L. för att mot Karlsöner land Krediter Svekre AB alternativt beställning erlägga 129 979 kr. Skuldebrevet innehöll bestämmelser angående ränta samt ifall annuitetsbetalningar. vid skuldebrevet besitter den 26 april 1990 stämplats ett överlåtelse in blanco, undertecknat från landet Krediter ekonomi AB.

- Den 8 juni 1994 överlät M-L.L.

i enlighet med en upprättat köpebrev byggnad tillsammans beteckningen Kvillinge 1:1, Asphem, Norrköping mot M.H. inom köpebrevet angavs även för att detta plats fråga ifall byggnad vid fastigheten Toresdal 1:1 inom Norrköpings samhälle. en på papper eller digitalt avtal angående bostadsarrende upprättades den 15 mars 1995 mellan jordägaren samt M.H.

vilket arrendeställe angavs inom kontraktet fritidshus uppfört vid ett tomt ifall cirka 1 500 kvm inom fastigheten Toresdal 1:1. Upplåtelsen skulle gälla till ett period från fem kalenderår samt retroaktivt ifrån den 15 femte månaden i året 1994. - vid begäran från Wasa Försäkring Kreditmarknad AB (Wasa) meddelade Kronofogdemyndigheten inom landskap län en utslag den 25 september 1995 varigenom M-L.L.

förpliktades för att mot Wasa utge cirka 120 000 kr jämte ränta samt kostnader. vilket bas på grund av yrkat belopp angav Wasa detta ovan nämnda skuldebrevet liksom avtalet ifall överlåtelse från byggnader samt nyttjanderätt. Genom detta överklagade beslutet utmätte kronofogdemyndigheten, till M-L.L:s lån samt vid begäran från Wasa, fritidshus vid fastigheten Asphem Toresdal 1:1, Kvillinge, Norrköpings samhälle, samt nyttjanderätten mot en markområde ifall cirka 1 500 kvm vid identisk fastighet i enlighet med en arrendekontrakt mellan M-L.L.

samt jordägaren.

M.H. yrkade nära tingsrätten för att utmätningen skulle hävas.

Wasa bestred ändringsyrkandet medan M-L.L.

ej angav vilken inställning denna ägde mot yrkandet.

Linköpings domstol på första nivån (1996-11-27, rådmannen Lars Dahlstedt) upphävde detta överklagade beslutet samt anförde bl.a. nästa. ärende gäller utmätning från lös egendom inom form eller gestalt från ett byggnad vid ofri bas samt nyttjanderätten mot en markområde. Utmätning från lös egendom får i enlighet med 3 kap.

17 § utsökningsbalken ske angående detta framgår för att egendomen tillhör gäldenären. detta innebär för att detta måste finnas tillräcklig analys mot stöd till gäldenärens äganderätt. Utmätning från lös egendom får dock även ske inom dem fall egendomen vid sätt ordineras inom 4 kap. 18 samt 19 §§ skall presumeras tillhöra gäldenären.

enstaka förutsättning härför existerar för att egendomen befinner sig inom gäldenärens besittning.

Enligt upprättat köpebrev äger M-L.L. inom juni 1994 överlåtit äganderätten mot byggnaden mot M.H. i enlighet med hennes egna data besitter M.H. disponerat byggnaden sedan hösten 1992. detta finns heller ingenting annat inom utredningen vilket tyder vid för att byggnaden nära utmätningstillfället befunnit sig inom M-L.L:s ägande.

vad beträffar nyttjanderätten mot markområdet utgör denna rättighet sådan egendom liksom ovan skalle taget ej är kapabel existera objekt på grund av ägande (se Gregow, tredjeplats mans korrekt nära utmätning. s. 222). Någon presumtionsregel mot stöd på grund av M-L.L:s äganderätt är kapabel därför ej tillämpas beträffande nyttjanderätten.

- från detta ovan anförda framgår för att utmätning från egendomen endast får ske angående förutsättningarna i enlighet med 4 kap. 17 § utsökningsbalken existerar fullbordade. detta måste då existera utrett för att egendomen, tillsammans tillämpning från sakrättsliga regler, tillhör M-L.L. M-L.L. besitter inom mars 1990 överlåtit byggnaden mot Karlsöner land Krediter Svekre AB samt därefter inom juni 1994 mot M.H.

detta existerar således fråga angående dubbelöverlåtelse alternativt tvesala. nära överlåtelse från byggnad vid ofri bas vinner den förste förvärvaren sakrättsligt skydd mot överlåtarens singularsuccessorer redan genom avtalet (se NJA 1952 s. 407: Undén, svensk sakrätt inom, 2:a uppl. s.

184; Karlgren, Säkerhetsöverlåtelse, s. 192 f; Håstad, Sakrätt, 6:e uppl. s. 249). detta förhållandet för att M-L.L:s inledande upplåtelse ej existerar en omsättningsköp utan en förtäckt pantavtal saknar härvidlag innebörd. Vidare existerar detta utan innebörd om M.H. varit inom god tro nära sitt inköp. detta för tillfället anförda ger nära handen för att detta nära utmätningstillfället plats klarlagt för att byggnaden ej tillhörde M-L.L.

Utmätning från denna till hennes skulder är kapabel därför ej ske. - Genom avtalet inom mars 1990 överlät M-L.L. nyttjanderätten mot detta för tillfället utmätta markområdet mot Karlsöner land Krediter Svekre AB. Den nämnda överlåtelsen äger skett tillsammans med jordägarens samtycke. inom mars 1995 äger jordägaren upplåtit nyttjanderätten mot identisk markområde mot M.H.

detta existerar alltså fråga angående enstaka dubbelupplåtelse ifrån jordägarens blad. på grund av för att utmätning från nyttjanderätten skall ett fåtal ske till M-L.L:s skulder behövs, i enlighet med vad tidigare anförts, för att detta nära utmätningstillfället plats klarlagt för att nyttjanderätten tillkom hon. M-L.L:s överlåtelse från nyttjanderätten existerar obligationsrättsligt giltig även ifall denna förbundit sig för att gentemot jordägaren svara till förpliktelserna i enlighet med detta ursprungliga avtalet.

detta saknas anledning på grund av tingsrätten för att ta ställning mot om den inledande alternativt andra upplåtelsen i enlighet med enstaka sakrättslig granskning skall äga prioritet.

inom ärende existerar nämligen inom vart fall klarlagt för att M-L.L. nära utmätningstillfället ej fanns innehavare från nyttjanderätten. Därför kunna ej heller utmätning från nyttjanderätten ske på grund av hennes skulder.

Wasa överklagade tingsrättens beslut samt yrkade för att hovrätten skulle ändra tingsrättens beslut samt fastställa detta från kronofogdemyndigheten inom landskap län den 20 mars 1996 meddelade utslaget.

M.H.

bestred förändring samt M-L.L. lät ej lyssna från sig.

Wasa anförde inom hovrätten bl.a. nästa. Innebörden från 4 kap. 17 § utsökningsbalken existerar för att utmätning ej skall ske från egendom liksom tillhör ytterligare än gäldenären. Genom enstaka säkerhetsöverlåtelse erhåller kreditgivaren säkerhet inom egendomen inom fråga utan för att denna traderas.

Avsikten existerar ej för att överlåta egendomen utan för att erhålla ett säkerhetsrätt inom egendomen vilket existerar för att jämställa tillsammans med pantsättning. nära bedömningen från om förutsättningar på grund av för att utmäta egendomen föreligger existerar detta från kritisk innebörd ifall Wasas mål grundar sig vid enstaka säkerhetsöverlåtelse alternativt en omsättningsköp.

inom förstnämnda fall förmå självklart utmätning ske hos den individ vilket säkerhetsöverlåtit egendomen mot ytterligare. nära ytterligare analys skulle följden bli för att ett individ vilket säkerhetsöverlåter byggnad vid ofri bas mot kreditgivare därefter förlorar äganderätten mot egendomen vid identisk sätt såsom nära omsättningsköp, samt för att kreditgivaren inom sålunda fall skulle behärska försälja egendomen mot vem vilket helst utan för att den säkerhetsöverlåtande ägde riktig för att protestera mot förfarandet.

Detta skulle gälla oavsett angående kredittagaren reglerat skulden alternativt ej. Detta existerar ett orimlig slutsats samt enstaka felaktig tolkning från den aktuella regeln inom 4 kap.

17 § utsökningsbalken. självklart skall egendom liksom säkerhetsöverlåtits från enstaka individ mot ett kreditgivare behärska utmätas på grund av kredittagarens skulder.

Göta hovrätt (1998-04-07, hovrättslagmannen Lennart Thorelli, hovrättsrådet Hans möte, referent, samt tf. hovrättsassessorn Mats Torgils) lämnade appell utan bifall samt anförde bl.a. följande.

Målet gäller utmätning från lös egendom inom struktur från ett byggnad vid ofri bas samt nyttjanderätten mot en markområde, vilken egendom existerar objekt på grund av ett säkerhetsöverlåtelse.

- Hovrätten finner inom likhet tillsammans med tingsrätten samt vid dem skäl vilket tingsrätten redovisat för att varken byggnaden alternativt nyttjanderätten äger varit inom M-L.L:s ägande då utmätning sökts från Wasa. Således behövs jämlikt 4 kap. 17 § utsökningsbalken för att detta framgår för att egendomen tillhör gäldenären.

- kritisk på grund av bedömningen angående vilken innebörd säkerhetsöverlåtelsen mellan M-L.L. samt Karlsöner landet Krediter Svekre AB (Svekre) skall anses äga, torde existera avtalets innehåll samt särskilt vad likt förmå utrönas ifall förvärvarens avsikt inom detta enskilda fallet (Karlgren, Säkerhetsöverlåtelse, 1958, s. 30 samt Bergström, Festskrift mot C.J.

Arnholm, Oslo 1969, s. 319). inom förevarande fall är kapabel syftet tillsammans med säkerhetsöverlåtelsen ej anses äga varit annat än detta på grund av pantsättning karakteristiska, dvs för att Svekre skulle erhålla enstaka säkerhet på grund av sin fordran i enlighet med skuldebrevet den 18 april 1990. Anledning för att inom detta hänseende utföra skillnad mellan byggnaden samt nyttjanderätten föreligger ej, då nyttjanderätten säkerhetsöverlåtits tillsammans med jordägarens samtycke.

M-L.L. äger således genom säkerhetsöverlåtelsen ej frånhänt sig äganderätten mot byggnaden samt innehavet från nyttjanderätten. M-L.L. äger därefter, såvitt framgår från handlingarna inom målet, genom köpebrev den 8 juni 1994 överlåtit äganderätten mot byggnaden mot M.H. samt jordägaren äger genom kontrakt angående bostadsarrende den 15 mars 1995 upplåtit nyttjanderätten mot marken inom fråga mot M.H.

- Beträffande frågan angående säkerhetsöverlåtelsen ger sakrättsligt skydd mot senare förvärvare framgår från praxis för att sådant skydd uppkommer redan genom avtalet angående säkerhetsöverlåtelse (jfr NJA 1912 s. 311 samt 1952 s. 407). Wasa besitter ej påstått för att bolaget blivit ägare mot egendomen genom M-L.L:s betalningsförsummelse.

M.H. besitter därför - såvitt framgår från dessa rättsfall - förvärvat egendomen tillsammans med den tryck såsom säkerhetsöverlåtelsen medför oaktat han varit inom god tro samt tillträtt byggnaden.

Den såsom vänder sig mot kronofogdemyndigheten till utmätning, förutsätts äga enstaka exekutionstitel likt existerar riktad mot den åtgärden avser. inom förevarande fall avser den från Wasa sökta åtgärden utmätning från pantsatt egendom.

Wasa besitter åberopat ett exekutionstitel riktad enbart mot M-L.L. personligen. såsom framgått från vad såsom tidigare redovisats tillhör ej vare sig byggnaden alternativt nyttjanderätten M-L.L.

Utmätning från denna egendom på grund av Wasas fordringsanspråk mot M-L.L. kunna därför ej ske hos hon. Någon exekutionstitel likt tillåter verkställighet mot M.H. finns ej inom målet. Förutsättningar saknas därför för att bifalla Wasas yrkande för att fastställa kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut. appell skall därför lämnas utan bifall.

Målnummer ÖÄ 1736/96

Metadata