Köldmedium i värmepumpen består av

En värmepump existerar ett ingenjörsmässig anordning likt överför värme ifrån ett kall mot ett varm lokal. till för att detta bör existera möjligt måste energi inom någon struktur tillföras, i enlighet med termodynamikens andra huvudsats. Den skenbara verkningsgraden (värmefaktorn) inom ett värmepump kunna nå upp mot 500 andel.

för att komplettera alternativt ersätta direktverkande el (elelement) alternativt elpanna tillsammans med enstaka luft-luftvärmepump förmå typiskt minska elkostnaden till ett hus tillsammans 20 mot 25 procent.^[1]

Tekniken inom enstaka värmepump existerar inom princip densamma vilket inom ett kylanläggning till luftkonditionering. Den primära skillnaden mellan dessa numeriskt värde existerar användningsområdet; värmepumpar används på grund av uppvärmning, medan kylanläggningar används till kylning.

Energikälla respektive drivkälla

[redigera | redigera wikitext]

Energin tas huvudsakligen ur exempelvis den kalla uteluften. Detta sker genom för att energiinnehållet inom den processade kvantiteten uteluft reduceras samt flyttas mot ytterligare område, detta önskar yttra inuti (man "kramar" värmeenergin ur uteluften varvid utelufttemperaturen sänks ytterligare).

självklart måste enstaka mindre mängd energi tillföras på grund av för att driva processen. Förhållandet mellan tillförd drivenergi samt utvunnen värmeenergi anges liksom COP-värdet (Coefficient of Performance).

Kontinuerlig upprepning av processen

till enstaka luftvärmepump existerar COP-värdet ungefär 5. på grund av värmepumpar samt frysar används nästan uteslutande elenergi. för att sätta igång ett kompressor tillsammans flytande alternativt fasta drivmedel existerar inom princip ett bekvämlighetsfråga, då även möjlig spillvärme förmå tas tillvara nära lokaluppvärming. Absorptionskylskåp tillverkas dock även till gas- alternativt fotogendrift.

Teknik

[redigera | redigera wikitext]

Den mekanism man oftast använder inom värmepumpar kallas till kompressorprocessen. Den existerar uppbyggd från fyra huvudkomponenter: förångare, kompressor, kylare samt strypanordning.^[2]Absorptionsprocessen ger inom allmänhet lägre verkningsgrad samt används nästintill enbart på grund av vissa kylskåpstillämpningar, var ljud är kapabel bli störande.

Den kylalstring man eftersträvar inom en matförvaring erhålls genom för att köldmediet (till modell propan, ammoniak alternativt freoner) går ifrån en högt tryck mot en många lägre genom ett strypventil alternativt förträngning. detta lägre trycket medför var ett markant lägre temperatur. Köldmediet passerar sedan förångaren, var detta omvandlas till ånga från värme ifrån omgivningen.

Ångorna passerar därefter kompressorn var detta återigen komprimeras mot en högre tryck samt skickas vidare mot kondensorn. nära kondensorn kondenseras detta samt detta förändras sedan mot vätskeform.

nära detta förlopp frigörs värme såsom måste bortföras, detta existerar den värmen vilket används hos värmepumpar.

Köldmediet leds ifrån kondensorn mot förångaren inom en kontrollerat flöde sålunda för att tryckdifferensen upprätthålls tillsammans med hjälp från strypanordningen. Strypanordningen existerar inom dem flesta fall ett ventil samt vid mindre anläggningar kunna detta även artikel en tunt rör, en därför kallat "kapillärrör".

Efter strypventilen existerar vätskan kall samt skickas tillsammans med lågt tryck mot förångaren.

^[3]Ett värmepumpsystem innehåller även givare såsom övervakar trycket inom systemet inom form eller gestalt från enstaka lågtryckpressostat samt högtryckpressostat. Lågtryckpressostaten äger uppgiften för att stoppa kompressorn då trycket blir till lågt för att undvika atmosfär kommer in inom struktur angående ett läcka uppkommer.

alternativt för att avbryta driften då den önskade temperaturen/börvärdet äger nåtts, enstaka sålunda kallad "pump-down" funktion tillsammans med hjälp från ett magnetventil liksom sitter mellan köldmedietanken samt strypventilen.

Dessa processer sker i en sluten krets i värmepumpen

Högtryckspressostaten övervakar trycket efter kompressorn till för att undvika enstaka överhettning vid kondensorsidan.

Valet från köldmedium påverkar vilka tryck liksom uppträder inom systemet samt vilka ämne såsom kunna användas. en många använt köldmedium existerar ammoniak dock vid 1930-talet började man även nyttja freoner liksom existerar halogeneradekolväten.

Användningen från detta köldmedium besitter trots allt vid senare period begränsats vid bas från dess effekt vid stratosfärensozonhalt. Ammoniak existerar ännu vanligt inom dem allra största anläggningarna, dem tillsammans hundratals kW kyleffekt.

Andra komponenter likt är kapabel inträffa inom enstaka kompressorprocess existerar nästa samt avikande:

• Synglas
• Torkfilter
• Köldmedietank
• Fyrvägsventil (endast på grund av värmepumpar, luftkonditionering, alternativt DX-system)
• Suggasfilter
• Lågtryckpressostat
• Högtryckpressostat
• Pressostat till kondensorfläkt

Torkfilter

[redigera | redigera wikitext]

Torkfilter används till för att fånga upp vätska.^[4] Torkfiltret existerar ett kärl liksom existerar fyllt tillsammans med en material liksom binder fukt inom små porer inom ytan (absorbtion).

Det slutna kretsloppet består av fyra huvudkomponenter: en förångare, en strypventil, en kondensator och en kompressor

Den äger ett arbetsuppgift för att fånga upp vattenpartiklar likt kunna inträffa tillsammans påfyllning från köldmedium, alternativt nära installation från en nytt struktur var vakuumsugningen ej besitter fått ut allt. Fukt inuti ett kompressorprocess kunna orsaka skador vid kompressorn samt för att bidra mot enstaka högre hetgastemperatur. dem vanligaste anläggningar liksom förmå skadas från fukt existerar dem vilket använder köldmediet R717 (ammoniak), medan anläggningar tillsammans R12 kunna hantera många fukt.

Suggasfilter förekommer även, vilket kallas "Burn-Out", dessa monteras vid sugsidan inom enstaka anläggning liksom besitter haft en kompressorhaveri.

Filtret existerar inom formen från enstaka cylinder tillsammans ett inträde samt ett utgång. In- samt utgångarna existerar inom struktur från gängning alternativt ett lödning.

Köldmedium i värmepumpar – alternativen när EU gasar

Inuti ligger torkmedlet mellan numeriskt värde filter samt enstaka filt. dem vanligaste vilket torkmedlet förmå bestå från existerar silicagel alternativt molekular sieves (Zeolit) alternativt enstaka blandning från dessa.

På marknaden finns detta numeriskt värde varianter från torkfilter; engångsfilter vilket används inom mindre anläggningar, samt inom större anläggningar finns detta filter tillsammans med utbytbara insatser.

Byte från torkfilter sker nära ingrepp inom fall från en kompressorhaveri, reparation från enstaka köldmedieläcka, alternativt konvertering mot en mer miljövänligt köldmedium.

Värmefaktor (COP)

[redigera | redigera wikitext]

En värmepumps verkningsgrad mäts inom värmefaktor, även kallad COP (Coefficient Of Performance): hur många värmeenergi såsom produceras per tillförd elenergi.

mot modell från 1 kWh el får man ut 4 kWh värmeenergi, alltså tillsammans med ett värmefaktor vid 4 (COP 4).

För för att jämföra markvärmepumpar från olika fabrikat används standard EN255 nära temperatur ifrån marken vid 0 °C samt 35 °C ut mot radiatorerna. Markvärmepumpar bör ej väljas tillsammans med lägre värmefaktor än 4,5. ett nyare standard besitter införts, EN14511, dock den används bara vid dem numeriskt värde frekvensstyrda värmepumpar vilket idag finns vid marknaden (2008).

Anledningen mot detta existerar för att EN14511 ger viktigt lägre beräknad värmefaktor. Marknadsmässigt existerar detta dock många svårt för att förklara lägre värmefaktor samt därför äger branschen valt för att ignorera den nya standarden liksom infördes redan sommaren 2004. dem numeriskt värde frekvensstyrda värmepumparna går ej marknadsföra tillsammans EN255, eftersom dem ej når upp mot godtagbar värmefaktor, därför besitter IVT Värmepumpar samt Nibe valt för att nyttja EN14511 på grund av dessa istället.

EN14511 beräknas nära temperaturerna 0 °C ifrån marken samt 45 °C ut mot radiatorerna.

Värmepumpstillverkaren Viessmann anger COP i enlighet med den gällande internationella standarden EN14511, ofta tillsammans med ett små notis angående för att tillsammans med EN255 (0/35°C, 10K spridning) skulle COP bli 5–6 procent högre.

För pumpar för att värma luft används istället värmefaktor beräknad nära 7 °C utomhustemperatur samt 20 °C inomhustemperatur.

Detta ger tillsammans god teknik inom värmepumpen ett ganska utmärkt värmefaktor, värmefaktor 4,5 existerar ej ovanligt. Skillnaden mot markvärmepumpen existerar för att värmefaktor samt värmeeffekten sjunker drastiskt tillsammans fallande utomhustemperatur.

Ett köldmedium är ett ämne som används för att transportera värme

nära -20 °C existerar värmefaktorn obetydligt ovan 1, alltså obetydligt ovan vad en elelement presterar, samtidigt liksom värmeeffekten mer än halverats.

Svenska elsystemet äger ej bristande vid energi, däremot finns bristande vid inverkan nära riktigt kalla dagar. Mot detta problemet hjälper ej pumpar för att värma luft alls, då fungerar dem nästan liksom en elelement.

enstaka väldimensionerad samt välstyrd markvärmepump tillsammans golvvärme arbetar däremot tillsammans med ett värmefaktor överstigande 4 dessa kalla dagar, även tillsammans med vanliga radiatorer överstiger värmefaktorn oftast 3.

Värmepumpar är på stark frammarsch och EU vill storsatsa på värmepumpar för att möta klimatkrisen och klara energibehoven framgent

Moderna luft/luftvärmepumpar äger dock enstaka värmefaktor vid mer än numeriskt värde även nära −15 °C utomhustemperatur.

Värmefaktorn existerar helt beroende från temperaturskillnaden mellan detta man tar värmen ifrån (till modell mark alternativt luft) samt detta man avger värmen tillsammans med (luft alternativt vatten). tillsammans små temperaturskillnad får man upphöjd värmefaktor samt tillsammans med massiv temperaturskillnad får man nedsänkt värmefaktor.

nära injustering från värmesystemet skall man alltså eftersträva således nedsänkt temperatur såsom möjligt inom golvet alternativt vid radiatorerna.

I värmepumpen finns ett köldmedium och värmepumpen manipulerar med köldmediets kokpunkt och temperatur, genom att ändra trycket på köldmediet

ett innegivare kopplad mot markvärmepumpen hjälper mot för att spara energi, eftersom den effektivt bromsar värmepumpen ifrån för att trycka ut onödigt upphöjd temperatur mot modell kalla vindstilla dagar. Den ser dessutom mot för att hålla jämnare temperatur inom huset, något såsom existerar omöjligt tillsammans bara utegivare.

Värmekällor

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga värmekällor på grund av värmepumpar inom egendomar existerar berggrund, sjövatten alternativt atmosfär.

till större värmepumpar ämnade på grund av mot modell fjärrvärmeproduktion kunna kommunalt avloppsvatten, fabriksmässig spillvärme alternativt nät på grund av fjärrkyla användas.

Fastighetsvärmepumpar

[redigera | redigera wikitext]

• Frånluftsvärmepump, den enklaste samt billigaste sortens värmepump, vilken går ut vid för att återvinna den värme vilket går ut ifrån huset via ventilationen samt återför den mot husets värmesystem.

• Uteluftvärmepump finns detta numeriskt värde typer från, luft-vattenvärmepump samt luft-luftvärmepump.

  Luft-luftvärmepump kallas ofta på grund av komfortvärmepump då den är kapabel reverseras mot för att fungera likt luftkonditionering. Komfortvärmepumpen besitter, ifall den existerar korrekt dimensionerad, inom princip tillräcklig utmärkt verkan till för att behärska värma upp enstaka hus vid cirka 100–150 m². dock detta förutsätter inom praktiken för att huset äger enstaka öppen planlösning samt för att utetemperaturen ej faller beneath 20 minusgrader.

  Luft-vattenvärmepumpen överför värmen mot detta vattenburna värmesystemet inom huset (det önskar yttra radiatorerna) dock identisk bekymmer gällande utetemperaturer beneath 20 minusgrader. ett negativ resultat existerar för att utomhusdelen bullrar, vilket varierar olika många beroende vid modeller samt fabrikat. Ytterligare ett nackdel existerar för att uteffekten reducerar då utomhustemperaturen sjunker, detta innebär för att värmepumpen levererar minimalt konsekvens då den behövs likt maximalt, inom likhet tillsammans med matförvaring tillsammans med bakvänd effekt.

• Bergvärmepump använder detta cirka fyragradiga vätska liksom finns nere inom berggrunden på grund av värme.

  Värmefaktorn till ett bergvärmepump existerar ej lika upphöjd vilket inom luftvärmepumpen då detta existerar varmt utomhus dock fungerar tillsammans med identisk värmefaktor samt inverkan året runt. på grund av för att behärska utnyttja bergvärmen borrar man en alternativt flera 80–200 meter djupa hål ner inom marken, beroende vid hur nära berget man existerar samt hur massiv resultat värmepumpen besitter.

  detta räcker normalt tillsammans en hål till enstaka normal villa.

• Ytjordvärmepump nyttjar den värme likt lagras inom marken. till för att behärska nyttja detta effektivast bör man behärska lägga ut den slang liksom bör fånga upp värmen ovan cirka 400–600 m² samt vid en djup från 0,6–1,5 m. Vattenhaltiga mark fungerar bäst på grund av detta.

  Denna typ från värmepump lämpar sig bäst till byggnad tillsammans upphöjd energiförbrukning.

• Sjövattenvärmepump fungerar likt enstaka ytjordvärmepump dock kräver för att man besitter ingång mot enstaka älv alternativt ett vattendrag såsom ej fryser. Denna typ från värmepump lämpar sig bäst till byggnad tillsammans med upphöjd energianvändning.

Ofta används ett elpatron inom kombination tillsammans värmepumpen på grund av dem dagar då pumpen ej räcker mot på grund av för att erhålla upp tillräcklig värme.

Dessutom används ständigt någon form eller gestalt från varmvattenberedare på grund av tappvarmvatten.

Stora värmepumpar

[redigera | redigera wikitext]

För större värmepumpar ämnade på grund av mot modell fjärrvärmeproduktion alternativt industrier används inom huvudsak någon form eller gestalt från spillvärme liksom källa till värme.

dem bygger vilket regel vid identisk grundteknik vilket berg-, ytjord- samt sjövattenvärmepumpar dock inom många större skal.

• Avloppsvärmepump
  • Den värme såsom följer tillsammans med varmvattnet vilket spolas ut inom kommunala avlopp samlas naturligt ihop nära reningsverket samt är kapabel var används såsom värmekälla.
• Industriell spillvärme
  • Många industrier, särskilt energiintensiva, får värmeöverskott nära sin produktion inom form eller gestalt från uppvärmd atmosfär alternativt vatten.
  • Ofta existerar den till sval på grund av för att behärska användas direkt inom fjärrvärmenät dock tillsammans enstaka värmepump förmå temperaturen höjas mot användbar nivå.
  • En något som ökar i storlek eller antal tillämpning existerar serverhallar.
• Värmepumpar till fjärrkyla
  • Allt fler städer får fjärrkylenät vilket genererar överskottsvärme.
  • I dessa fall förmå värmepumpen användas till för att samtidigt producera både värme samt kall luft vilket sedan levereras mot respektive fjärrnät.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]