Så tuktas en argbigga dramaten

Så tuktas enstaka argbigga (originaltitel The Taming of the Shrew) existerar enstaka skratt från William Shakespeare.

Tillkomsthistoria

[redigera | redigera wikitext]

Datering

[redigera | redigera wikitext]

Ibland besitter denna komedi daterats såsom Shakespeares inledande, dock eftersom den existerar betydligt mer raffinerat uppbyggd än Två ungherrar inom Verona besitter denna teori inom huvudsak övergivits.

inom Antony Chutes poem Beauty Dishonoured ifrån 1593 finns anspelningar vid således tuktas ett argbigga.

Hon ger med sig, kysser honom och ber att de ska stanna

Omfånget vid rollistan existerar lik Henrik VI sektion 2 samt 3 ifrån omkring 1590-1591 samt pjäserna använder liknande ovanlig vokabulär. Därför anses Så tuktas ett argbigga existera skriven ungefär samtidigt.^[1]

Pjäsens källor

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika teorier angående relationen mot den anonyma samt ungefär samtida pjäsen The Taming of a Shrew (tryckt 1594).

ett fåtal tror idag för att den varit ett källa till Shakespeare. Snarare tros denna teaterstycke antingen artikel ett därför kallad dålig kvarto från The Taming of the Shrew alternativt enstaka adaption från denna.

Den är svår efter-som den är klart kvinnofientlig

Skillnaderna mellan a Shrew samt the Shrew existerar tafatta.^[1][2] detta finns ingen direkt källa mot således tuktas ett argbigga, dock motivet förekommer inom andra verk, mot modell inom balladen A Shrewde and Curste Wyfe, dock denna tros inom själva verket existera påverkad från Shakespeare. ett liknande historia finns inom Erasmus från RotterdamsColloquies ifrån 1518.

Denna översattes 1557 såsom A Mery Dialogue, Declaringe the Propertyes of Shrowde Shrewes and Honest Wyves.^[3] inom balladen A Merry Jest of a Shrewd and Cursed Wife ifrån 1550 existerar tämjningsritualen betydligt mer brutal än hos Shakespeare.^[4]

Intrigen kring Katarinas systra Biancha samt hennes Lucentio existerar hämtad ifrån George Gascoignes prosakomedi Supposes (1566), ett variant från Ludovico AriostosI Suppositi ifrån 1509,^[4][5][6][7] dock dem tre friarna existerar Shakespeares uppfinning.

Shakespeare använde Supposes även till Förvillelser.^[5]

Tryckningar samt text

[redigera | redigera wikitext]

Första gången pjäsen publicerades plats inom the First Folio 1623 liksom sammanställdes från Shakespeares skådespelarkollegor John Heminges samt Henry Condell samt publicerades från Edward Blount samt Isaac Jaggard.^[8] Manuset existerar rörigt, istället på grund av rollprefix finns ibland namn vid artist.

Manuset tros därför artikel grundat vid Shakespeares original bearbetat från enstaka professionell skrivare likt missletts från Shakespeares anvisningar.

I Antony Chutes poem Beauty Dishonoured från 1593 finns anspelningar på Så tuktas en argbigga

detta finns även specifikation liksom tyder vid för att manuset undergått bearbetning till senare framföranden.^[1]

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Det finns enstaka prolog mot pjäsen var fyllot Sluger luras för att tro för att denne existerar enstaka aristokrat, alltså identisk motiv liksom inom Ludvig HolbergsJeppe vid berget.^[9]

Katarina existerar äldsta dottern mot adelsmannen Baptista inom Padua.

Katarina äger en häftigt humör samt detta sägs för att denna därför inte någonsin kommer för att erhålla enstaka man. Baptista besitter även enstaka yngre dotter, Bianca, såsom besitter flera friare. denna får dock ej gifta sig förrän Katarina fått ett man. Baptista letar efter pedagog mot sina döttrar. Lucentio liksom egentligen önskar fria mot Bianca utger sig på grund av för att artikel enstaka pedagog samt får platsen.

Petruchio vill kyssa Katarina på gatan

mot Katarina anställs Petruchio.^[9]

Katarina faller på grund av Petruchio samt dem gifter sig beneath ett farsartad ceremoni var Petruchio råkar slå mot prästen samt dricker upp nattvardsvinet. Efter bröllopet tar Petruchio tillsammans med sig Katarina mot sin hemstad Verona mot hennes vilja.^[9]

Baptista tillåter för att Lucentio samt Bianca får gifta sig, bara Lucentios far ger sitt medgivande.

Lucentios tjänare Tranio övertygar enstaka pedant för att utge sig på grund av för att artikel Lucentios far. inom Verona fortskrider Petruchio tillsammans med för att tukta Katarina. denna vägras föda, eftersom ingen föda, i enlighet med Petruchio, existerar god nog åt hon. han ifrågasätter allt denna säger samt tvingar hon för att hålla tillsammans med ifall allt denne säger, hur absurt detta än är.^[9]

De beger sig mot Padua.

vid vägen träffar dem Vincentio likt visar sig existera Lucentios riktiga far. Väl framme inom Padua existerar Vincentio nära för att bli arresterad.

Ibland har denna komedi daterats som Shakespeares första, men eftersom den är betydligt mer raffinerat uppbyggd än Två ungherrar i Verona har denna teori i huvudsak övergivits

dock missförståndet reds ut då Lucentio träder fram samt erkänner sitt dubbelspel. dem båda fäderna, Baptista samt Vincentio, förlåter honom samt Lucentio samt Bianca får gifta sig.^[9]

I handlingen finns även en tredjeplats kärlekspar. dem tre autentisk männen råkar inom gräl ifall vem liksom besitter den lydigaste hustrun.

detta anses vid förhand självklart för att Petruchio skall förlora, dock detta visar sig för att Katarina existerar den enda liksom utför liksom hennes man säger. denna håller därför ett monolog till sina medsystrar ifall hur viktigt detta existerar till ett fru för att lyda sin make.^[9]

Översättningar mot svenska

[redigera | redigera wikitext]

Så tuktas enstaka argbigga finns inom fem tryckta översättningar mot svenska samt numeriskt värde likt enbart spelats vid teatern.

1849 kom Carl August Hagbergs översättning såsom ingick inom Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 7. Nästa översättning kom 1922 samt plats utförd från Per Hallström; den ingick inom Shakespeares dramatiska arbeten.

Din man, han är ditt liv, din vakt, din herre, ditt huvud, ja din kung, som genom hårt och slitsamt arbete försörjer dig

Lustspel, Bd 1. Allan Bergstrands översättning spelades inledande gången 1955 från Stadsteatern Norrköping-Linköping, ursprunglig 1977 gavs den ut. 1962 gavs Åke Ohlmarks översättning ut inom samlingsvolymen Komedier. 1984 spelade Stockholms stadsteater Claes Zilliacus översättning samt 2006 använde malm stadsteater Britt G Hallqvists samt Claes Schaars.

2016 utkom Ulf Peter Hallbergs översättning inom samlingsvolymen Komiska förväxlingar - fyra komedier.

Uppsättningar

[redigera | redigera wikitext]

Så tuktades enstaka argbigga framfördes nära hovet beneath 1630-talet samt 1660-talet.^[10] Därefter dröjde detta mot 1844 innan pjäsen sattes upp tillsammans med originaltexten, detta fanns Benjamin Webster såsom satte upp den vid Haymarket Theatre inom London.

Trots succén dröjde detta mot 1856 innan den sattes upp igen då Samuel Phelps regisserade den vid Sadler's Wells Theatre.

1909 satte högsta Reinhardt upp stycket vid Deutsches Theater inom Berlin. han valde för att placera handlingen inom commedia dell'arte-miljö. Annars äger pjäsen framförallt varit skådespelarnas teaterstycke, mer än regissörernas.

1922 debuterade Laurence Olivier såsom Katarina inom enstaka skolföreställning.

1948 regisserade Michael Benthall sålunda tuktas ett argbigga vid Shakespeare Memorial Theatre inom Stratford-upon-Avon tillsammans Anthony Quayle liksom Petruchio.

1953 satte George Devine upp den vid identisk scenkonst. 1955 återvände Michael Benthall mot pjäsen vid Old Vic inom London tillsammans med Katharine Hepburn likt Katarina. 1960 plats detta John Bartons tur för att regissera den vid Shakespeare Memorial Theatre tillsammans med Peggy Ashcroft samt Peter O'Toole.

Omfånget på rollistan är lik Henrik VI del 2 och 3 från

Vanessa Redgrave spelade Katarina inom Stratford 1961 samt inom London 1986. 1967 satte Trevor Nunn upp pjäsen tillsammans med Royal Shakespeare Company inom Stratford. då Jonathan Miller satte upp pjäsen vid Chichester Festival Theatre inom Sussex således spelades huvudrollerna från Joan Plowright samt Anthony Hopkins. 1973 spelades huvudrollerna från Susan Fleetwood samt Alan Bates då Clifford Williams regisserade Royal Shakespeare Company.

1978 regisserade Michael Bogdanov pjäsen på grund av Royal Shakespeare Company tillsammans Jonathan Pryce. 1992 regisserade Bill Alexander Royal shakespeare Company vid the Swan Theatre inom Stratford.

Uppsättningar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

7 januari 1833 presenterades Franz Ignaz von Holbeins adaption Liebe kann Alles oder die bezähmte Widerspenstige från Tyska skådespelaresällskapet beneath ledning från Gustaf Pöschel samt Carl Becker vid Comediehuset (Teatern nära Sillgatan) inom Göteborg.^[11][12] 1860 ägde sålunda tuktas ett argbigga svensk premiär vid den privata Mindre Teatern inom huvudstaden beneath ledning från Edvard Stjernström^[13][14] liksom även spelade Petruchio.

Katarina spelades från Zelma Hedin liksom ansågs alltför mild redan ifrån början.^[14][15] 1868 gavs den vid nytt vid identisk scen såsom idag tagits ovan från Kungliga Dramatiska Teatern. Marie-Louise Hammarstrand spelade Katarina samt Petruchio spelades från Mauritz Pousette.^[16] 1885 spelades pjäsen från Nya teatern inom huvudstaden.

På Petruchios order håller Katarina ett tal1 om att kvinnan ska betrakta mannen som sin herre

Petrucchio spelades från Emil Hillberg samt Katarina från Gurli Åberg vilket fick många lovord till sina rolltolkningar.^[17][18]

Uppsättningar inom landet sedan kalenderår 1900

[redigera | redigera wikitext]

• 1905 Dramaten
• 1910 Marionetteatern, huvudstaden, regi John Ericsson
• 1911 Dramaten, regi Emil Grandinson, tillsammans Maria Schildknecht
• 1921 Svenska Teatern, huvudstaden, regi Gunnar Klintberg
• 1927 Oscarsteatern, huvudstaden, regi Gösta Ekman & Johannes Poulsen, tillsammans med Gösta Ekman
• 1929 helsingborgs stadsteater
• 1931 Oscarsteatern, huvudstaden, regi Henry Hellssen
• 1940 Oscarsteatern, regi Sandro Malmquist
• 1941 Radioteatern, regi Sandro Malmquist, tillsammans Edvin Adolphson
• 1946 malm stadsteater, översättning Carl August Hagberg, regi Sandro Malmquist, tillsammans med Edvin Adolphson, Georg Årlin & Gaby Stenberg
• 1948 Stockholms-Teatern vid Cirkus, huvudstaden, regi Gunnar Skoglund
• 1950 Dramaten, gästspel från Svenska Teatern, Helsingfors, regi Tyrone Guthrie
• 1950 Skansens Friluftsteater, regi Sandro Malmquist
• 1953 Uppsala-Gävle Stadsteater
• 1955 Stadsteatern Norrköping-Linköping, översättning Allan Bergstrand, regi John Zacharias, tillsammans med Olof Thunberg & Marianne Stjernqvist
• 1957 Folkparksteatern, översättning Karl Ragnar Gierow, regi Casper Wrede, tillsammans med Gerd Hagman & Håkan Serner
• 1959 helsingborgs stadsteater, översättning Carl August Hagberg, regi Edvin Adolphson & Johan Falck, tillsammans med Edvin Adolphson, Percy Brandt, Ernst-Hugo Järegård, John Harryson, Arne kust, Måns Westfelt & Else-Marie Brandt
• 1960 Stockholms stadsteater vid Galjonsteatern, Gröndal, regi Sandro Malmquist
• 1960 Riksteatern, översättning Carl August Hagberg, regi Sandro Malmquist, tillsammans Gunnar Björnstrand
• 1961 Vasateatern, huvudstaden, regi Per Gerhard
• 1965 relaterat till göteborg stadsteater, regi Herman Ahlsell
• 1968 Stockholms stadsteater, regi Johan Bergenstråhle
• 1972 Näckrosdammens Friluftsteater, götet, regi Berit Frodi
• 1974 Riksteatern, översättning Carl August Hagberg, regi Lennart Kollberg, tillsammans med Tor Isedal
• 1978 Argbiggan, gästspel från Svenska Teatern, Helsingfors vid Örebro Teater
• 1983 Regionteatern inom Säffle, översättning Carl August Hagberg, regi Thor Zachrisson, tillsammans Monica Nielsen
• 1984 Stockholms stadsteater, översättning Clas Zilliacus, regi Marianne Rolf, tillsammans Håkan Serner, Jane Friedman & Claes Ljungmark
• 1989 Riksteatern, översättning Allan Bergstrand, regi Elisabeth G.

  Söderström

• 1992 Spegelteatern nära Gripsholms slott, översättning Allan Bergstrand, regi Peter Böök
• 1997 Dramaten, regi Hans Klinga, tillsammans Örjan Ramberg, berg Ljunggren, Melinda Kinnaman, Monica Nielsen, Marie Richardson & Johan Rabaeus
• 2000 Att tukta ett argbigga, Shakespeare vid Gräsgården, Vadstena, översättning Allan Bergstrand, regi Pontus Plænge
• 2006 malm stadsteater, översättning Britt G Hallqvist & Claes Schaar, regi Anette Norberg
• 2023 Argbiggan, Shakespearefabriken, Vadstena, översättning Allan Bergstrand, regi Ronny Danielsson

Filmatiseringar (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Så tuktas ett argbigga besitter filmats flera gånger.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Vissa data ifall uppsättningar existerar hämtade ifrån artikeln The Taming of the Shrew vid talar engelska Wikipedia (läst 28 juni 2015)
• Erik Frykman: Shakespeare, Södertälje 1986, ISBN 91-1-863102-9
• Allan Bergstrand: Inledning mot Så tuktas enstaka argbigga, översättning Allan Bergstrand, skogsdunge 1977, ISBN 91-29-49859-7
• John Barton: RSC in Playing Shakespeare, Bungay, Suffolk 1986, ISBN 0-413-54780-9
• Gustaf Fredén: Shakespeare inom Sven Rinman m.fl.

  (red): Litteraturens världshistoria: Renässansen, huvudstaden 1991, ISBN 91-1-913832-6

• Georg Nordensvan: Svensk scenkonst samt svenska artist ifrån Gustav III mot våra dagar, huvudstaden 1918
• Gustaf Fredén: William Shakespeare - handbok mot Radioteatern, huvudstaden 1960
• Nils Molin: Shakespeare samt landet intill 1800-talets mitt, götet 1931
• Wilhelm Berg: Anteckningar angående relaterat till göteborg äldre teatrar, götet 1896-1900
• Stig Torsslow: Dramatenaktörernas republik, Uppsala 1975, ISBN 91-7260-040-3
• Kerstin Derkert: Repertoaren vid Mindre Teatern 1854-63, huvudstaden 1979, ISBN 91-7410-081-5
• Claes Englund (red): Världens största teater: Riksteatern 1958-1976, Norsborg 2003, ISBN 91-85472-47-6 (inb)
• Birgit Qvarnström & Eric Lindqvist (red): Riksteatern 50 år, Solna 1983, ISBN 91-85472-08-5
• Lars Engström & Lena Sander (red): Upsala-Gävle stadsteater 25 år, Uppsala 1976
• Lars Rundgren (red): Thalia inom Östergyllen, Norrköping 1977
• Lars Ring: en struptag vid varenda invanda könsroller, Svenska Dagbladet 2/7 2023
• Teater inom götet 1910-1975 II, huvudstaden 1978, ISBN 91-22-00186-7
• Teater inom huvudstaden 1910-1970 II, götet 1982, ISBN 91-7174-103-8
• Erwin Leiser (red): Tidens scenkonst 1957, huvudstaden 1957
• Erwin Leiser (red): Tidens scen 1959, huvudstaden 1959
• Erwin Leiser (red): Tidens scenkonst 1960, huvudstaden 1960
• Teaterårsboken 1983, Jönköping 1983, ISBN 91-85472-12-3
• Teaterårsboken 1985, Jönköping 1985, ISBN 91-85472-20-4
• Teaterårsboken 1989, Jönköping 1989, ISBN 91-85472-27-1
• Teaterårsboken 1992, Jönköping 1992, ISBN 91-85472-33-6
• Svenska tidningsartiklar, skogsdunge 1978
• Så tuktas ett argbigga, programblad, malm stadsteater 1946
• Så tuktas enstaka argbigga, programblad, Stadsteatern Norrköping-Linköping 1955
• Så tuktas ett argbigga, programblad, helsingborgs stadsteater 1959
• Så tuktas enstaka argbigga, programblad, Riksteatern 1960
• Så tuktas enstaka argbigga, programblad, Riksteatern 1974
• Scendatabasen (läst 4 juli 2015)
• Så tuktas enstaka argbigga, Rollboken, Dramaten (läst 4 juli 2015)
• The Taming of the Shrew inom Internet Movie Database(engelska) (läst 4 juli 2015)
• Arkiv, Shakespeare vid Gräsgården (läst 8 juli 2015)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Originalverk

Citat

Bilder & media