Vad väger en bresse tupp
Tamhöna
Tamhöna (Gallus gallus domesticus) existerar ett många vanlig typ från fjäderfä samt den domesticerade varianten från skarlakansröd djungelhöna (Gallus gallus). Tamhöns hålls på grund av köttproduktion, äggproduktion, tuppfäktning alternativt liksom prydnad. ett hane kallas till tupp, enstaka hona till höna samt ett unge till kyckling.
inom Europa existerar idag ca 180 raser uppräknade samt vid andra världsdelar finns fler från dessa. Hönsraserna uppvisar enstaka massiv variation vad gäller morfologi.
Ursprung samt domesticering
[redigera | redigera wikitext]Tamhöns härstammar inom inledande grabb ifrån skarlakansröd djungelhöna (Gallus gallus) såsom inom vilt status lever inom den orientaliska regionen.[1] Samtida undersökning äger dock demonstrerat för att genen till gult skinn hos tamhönsen härstammar ifrån grå djungelhöna.[2] ett modern tamhöna samt ett skarlakansröd djungelhöna kunna producera fullt produktiva hybrider.[3]
När dem inledande djungelhönsen började domesticeras existerar oklart, dock tillsammans säkerhet förekom domesticerade djungelhöns inom Asien till 8000 tid sedan, samt DNA-studier indikerar för att detta påbörjades ännu tidigare, kanske inom Thailand alternativt Vietnam, alternativt sidled vid flera olika platser.[4] dem äldsta fynden från tamhöns härstammar ifrån 6000 f.Kr ifrån provinsen Hebei inom Kina samt äger återfunnits inom resterna från enstaka neolitisk bygd inom staden Wu'an.[5] Man äger även funnit kvarlevor från tamhöns inom Indien såsom härrör ifrån 4000 f.Kr.[5] Sannolikt hölls dem inledande hönsen till såväl ägg- samt köttproduktion.[5] dock höns ägde ej bara ställning eller tillstånd såsom föda utan även liksom en varelse liksom plats viktigt inom trollbindande riter samt till skådespel inom struktur från tuppfäktning.[4] då tamhönsen bredde ut sig ovan jorden, bland annat tillsammans med migrerande asiatiska folkstammar, följde dessa föreställningar samt traditioner med.[4]
De uppträder jämförelsevis sent inom Europa.
inom Medelhavsområdet hölls höns vid 600-talet f.Kr samt spreds därifrån mot Europa samt Ryssland. ursprunglig beneath romartiden uppträder dem norr ifall Alperna.
Här är 10 tåliga och kaxiga lantrashöns att satsa påMan kalkylerar för att detta fanns tamhöns inom Skandinavien på grund av cirka 2000 kalenderår sedan.[1] ifrån 400-talet finns en hönsskelett daterat ifrån utanför Ystad.[1] nära sin inledande tillträde mot Stilla havets småöar påträffade européerna tamhöns vid Nya Zeeland, Tahiti samt Hawaii, samt vid den avsides belägna, ensliga Påskön. mot Amerika något som har transporterats eller flyttats höns från européerna vid 1500-talet.
Genom sina hönsägg, sitt animalisk föda samt sina fjädrar blev tamhönset ett betydande faktor inom människans ekonomi.[6]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]De olika hönsraserna uppvisar massiv skillnad inom morfologi. Riktigt små dvärghöns kunna väga några ett fåtal hekto, såsom holländsk dvärg vid 425 gram,[7] samt artikel en par decimeter långa.
Svarthöns flyger gärna och vill man inte hitta dem högt upp i ett träd är tak på hönsgården att rekommenderaBrahman, kunna väga upp mot 5 kg samt artikel 75 cm utdragen. Den tyngsta, dorking, är kapabel väga uppåt 6 kg.[7]
De flesta tuppar kännetecknas från enstaka mer alternativt mindre mäktig kam, (den skiljer sig mellan olika raser) samt för att beneath hakan finns mer alternativt mindre hängande flikar (slör) samt dem nakna kinderna. Stjärten består från 14 pennor, existerar hoptryckt, något upprest samt äger hos hannen några täckfjädrar vilket existerar längre än pennorna samt bågformigt böjda utöver deras ändar.
Benen besitter sporrar samt halsens fjädrar existerar långa alternativt breda. Hos honan existerar kam, slör, stjärttäckfjädrar samt sporrar oftast mindre utvecklade.
De äger olikfärgade fjäderdräkter (se även "godkända färger" nedan), ifrån vitt mot nyanser från grönt, mörk, brunt samt blått, tillsammans med enstaka fjäderdräkt tillsammans allt ifrån dunliknande kläder (silkeshöns) mot långa stjärtfjädrar vid upp mot enstaka meter likt hos Fönix.
Nakenhalsade höns saknar fjädrar vid halsen samt delar från bröstet.
Höns förmå existera kamlösa alternativt uppvisa allt däremellan, upp mot stora samt många olikt skapade kammar.
Läs även: Vi vill ha mera kackel! 10 skäl att älska hönsenHuden förmå artikel ljus, citrongul alternativt mörk även skarlakansröd. enstaka sektion raser äger yviga hättor, mot modell paduan.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]En höna börjar lägga hönsägg nära cirka 20 veckors ålder samt då denna kommit igång är kapabel denna vissa tider lägga en hönsägg ifall dagen. således småningom börjar äggproduktionen sjunka, vanligtvis efter en tid.
Och en del vill ha grannars medgivande, framför allt om man vill skaffa tuppHönan ligger samt ruvar inom 3 veckor innan äggen öppnas samt kycklingarna föds.
Avel
[redigera | redigera wikitext]I landet blev avel från tamhöns från massiv innebörd runt 1500-talet. Avelsgårdar uppfördes ovan all landet vid beställning från Gustav Vasa.[1]
Nyttoavel
[redigera | redigera wikitext]Man äger avlat fram flera hönsraser inom syftet för att öka kött- alternativt äggproduktionen.
ett ras såsom framavlats till både upphöjd kötthalt samt goda värpegenskaper kallas kombinationsras.
Hobbyavel
[redigera | redigera wikitext]I mitten från 1800-talet förbjöds tuppfäktningen inom England. Aveln började då för att inriktas vid nyttoproduktion, exteriöravel samt utställningsverksamhet. Rasstandarder fastställdes samt idag finns flera hundra varianter enbart avsedda till utställningsverksamhet.
Man började ordna upp skötseln.[1] Dvärghönsraser, liksom mot modell benbefjädrad urdvärg samt Antwerpen skägghöns hålls ofta såsom sällskapsdjur samt till utställning.
Hönsraser inom urval
[redigera | redigera wikitext]Franska raser
[redigera | redigera wikitext]Engelska raser
[redigera | redigera wikitext]Tyska raser
[redigera | redigera wikitext]Viktiga hönsraser inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]De vanligaste hönssorterna existerar New Hampshire, Orpington, Wyandotte, Welsumer, Barnevelder, Rhode Island red samt Plymouth Rock.
Bland vanliga dvärghönsraser noteras Chabo, Kochin, Bantam samt Svensk dvärg.
Tamhöna (Gallus gallus domesticus) är en mycket vanlig typ av fjäderfä och den domesticerade varianten av röd djungelhöna (Gallus gallus)Svenska lanthönsraser
[redigera | redigera wikitext]De svenska lanthönsraserna omfattas från Bohusläns-Dals svarthöna, Gotlandshöna, Hedemorahöna, Kindahöna, Orusthöna, Åsbohöna, Skånsk blommehöna, Ölandshöna, Öländsk dvärghöna, Gammalsvensk dvärghöna samt Bjurholmshöna. [8]
Kombinationsras
[redigera | redigera wikitext]Kombinationsras existerar ett hönsras liksom framavlats till både upphöjd kötthalt samt goda värpegenskaper.
Handel tillsammans med kyckling samt höns
[redigera | redigera wikitext]Kycklingar föds framför allt upp till köttets skull. Dessa kycklingar kallas gödkycklingar, slaktkycklingar alternativt broiler.
Kycklingkött existerar ett vanlig ingrediens inom föda ovan stora delar från världen. Import samt export från levande kyckling existerar enstaka många massiv handelsplats, både legalt samt illegalt.
Laglig import samt export från levande kycklingar beneath kalenderår 2004[9]
[redigera | redigera wikitext]Höns samt vanligtvis för fortplantning hos djur liksom matvara.
[redigera | redigera wikitext]Kycklingkött existerar animalisk föda ifrån unga höns, samt innehåller många proteiner, vitaminer samt mineraler.
Skinnet existerar fettrikt. Slaktkroppen vid enstaka kyckling består huvudsakligen från bröst, vinge, lår samt ben.
En hane kallas för tupp, en hona för höna och en unge för kycklingKycklinglever används även mot föda. Kycklingarna förmå kokas alternativt stekas, dock bör artikel genomstekt eftersom campylobacter annars förmå orsaka sjukdomar inom magsäck samt tarmar. Majskyckling kallas kyckling vilket fötts upp vid majs. Dessa växer långsammare samt blir större.
Deras höjder kan variera beroende på ras och individ, men en genomsnittlig tupp kan vara mellan 50 och 65 cm högÄgg besitter länge varit enstaka sektion från människors att ge liv. mot dem vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning samt stekning samt för att detta används såsom komponent inom deg samt dylikt.