Varför är svenska och norska så lika varandra
Den skandinaviska historien rymmer maktkamper samt konflikt, unioner samt unionsuppbrott, lillebrorskomplex samt storebrorsfasoner … dock detta finns flera likheter mellan grannländerna, samt språken bidrar mot samhörigheten. inom dygn arbetar flera svenskar inom Norge, samt Öresundsbron äger knutit land samt land närmare varandra.
De tre skandinaviska språken talas från ovan 20 miljoner personer.
De tre skandinaviska språken talas av över 20 miljoner personersamt detta gemensamma ursprunget samt utvecklingen till svenska, norska samt danska utför för att dem flesta skandinaver förstår varandra utan för att äga studerat grannspråken.
Danskan samt norskan existerar maximalt lika. Tydligare skillnader finns mellan dem samt svenska. dock även svenskan delar många från ordförrådet tillsammans med sina grannar.
enstaka svensk läsare förstår direkt ungefär 75 andel från orden inom ett dansk alternativt norsk text.
Varför existerar språken således lika?
Allt började tillsammans med vad oss inom dygn kallar urnordiska. på grund av 1500 kalenderår sedan talade dem flesta inom Skandinavien detta gemensamma tungomål. vid 800-talet började urnordiskan för att delas upp inom numeriskt värde grenar: östnordiska samt västnordiska.
Östnordiskan blev mot svenska samt danska.
Med ”den nordiska språkförståelsen” avses det faktum att de skandinaviska språken danska, norska och svenska är inbördes förståeliga utan föregående studierUr västnordiskan uppkom norskan. detta plats dock enstaka många långsam utveckling.
Längre fram lånade dem skandinaviska språken ofta in identisk mening ifrån andra tungomål. vid därför vis blev dem fortsatt lika.
Likt samt olikt
Några tydliga skillnader mot svenskan existerar för att norska samt danska använder bokstäverna æ och ø för ä samt ö, oftast kk inom stället till ck, och ks istället på grund av x.
Men hur skiljer man då vid danska samt norska?
inom anförande brukar detta ej artikel svårt, eftersom uttalet från språken existerar således olikt. inom text existerar detta svårare.
Det finns två skriftspråk: bokmål och nynorskaLikheten mellan norska samt danska inom text beror vid för att länderna beneath flera sekel, fram mot 1814 plats inom union. Danska fanns då gemensamt skriftspråk. dock vid 1800-talet ville norrmännen producera en eget skriftspråk. Några ville utgå ifrån danskan samt andra ville förbättra en helnorskt skriftspråk. Resultatet blev bokmål respektive nynorsk.
Hur bra förstår vi varandra? Undersökningar visar att norrmännen är bäst på att förstå sina skandinaviska grannar och att de förstår talad svenska bättre än danskaenstaka massiv majoritet från dagens norrmän skriver vid bokmål.
Några tumregler på grund av för att skilja vid danska samt norska inom skrift:
Finns detta många æ i texten existerar den troligen dansk.
indikator vid norska är ei (som inom vei = väg), au (som inom sau = får), øy (som inom øye).
Norskan äger nästan alltid p, t, k, var danskan har b, d, g.
mot exempel: gap, föda, rik (no, sv). Gab, mad, rig (da).
ur Grannspråk – Lektionsförslag inom danska samt norska
Norrmän tillsammans koll
Skandinaver äger enklare för att förstå texter än anförande vid grannspråken. Svenskar, norrmän samt danskar förstår dock varandra olika god. Norrmän existerar ”bäst inom klassen”. detta beror delvis vid för att norskan existerar lik danskan inom skriftspråk samt ordförråd, samt svenskan inom uttal.
”Norska existerar danska tydlig vid svenska” äger enstaka språkkännare formulerat det.
Svårast besitter svenskar samt danskar för att förstå varandras anförande. Danskarna reducerar mot modell ett sektion ljud; drar ihop orden. Även en olik uttal från vissa vokaler förmå förvirra svenskar.
Nordisk språkpolitik
Nordisk språkpolitik siktar vid för att samtliga nordbor bör behärska kommunicera tillsammans varandra, helst vid en skandinaviskt språk.
Enligt den svenska läroplanen bör varenda studenter ett fåtal utbildning inom nordiska tungomål.
I gengäld är skriven norska (speciellt bokmål) och danska mycket lika varandraidentisk sak gäller inom land samt Norge. dock undersökning tyder vid för att den skandinaviska språkförståelsen försämrats beneath senare år.
Se upp till falska vänner
Du får många kostnadsfri ifall ni förmå svenska samt önskar förstå norska alternativt danska. dock detta finns fallgropar. Falska vänner kallas mening vilket låter lika, dock betyder olika saker vid olika tungomål.
I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andraen modell existerar termen bygd, vilket vid både norska samt danska betyder tätort. denna plats finns ett inventering ovan fler falska vänner.
I nästa fraser ser ni hur lika dem skandinaviska språken är:
Jag bor vid landet/i staden. (svenska)
Jeg bor vid landet/i byen. (danska)
Jeg bor vid landet/i byen.
(bokmål)
Eg box vid landet/i byen. (nynorsk)
Jag önskar gärna känna till mera ifall länderna samt språken inom Norden.
Detta innebär att dansk-, norsk- och svensktalande kan tala med varandra på det egna språket(sv)
Jeg vil gerne vide mere ifall landene samt sprogene inom Norden. (da)
Jeg vil gjerne vite mer angående nation og tungomål inom Norden. (bokmål)
Eg vil gjerne känna till meir angående nation og tungomål inom Norden. (nynorsk)
Ur Grannspråk – Lektionsförslag inom danska samt norska
Visste ni för att …
- Danska småbarn äger svårt för att förstå danska. Språkförståelse i hela Norden
undersökning visar för att danska 8–15 månaders bebisar förstår färre mening än ungar tillsammans med andra modersmål.
- I Norden talas tungomål ifrån tre olika språkfamiljer: den nordgermanska (danska, färöiska, isländska, norska, svenska), uraliska (finska, samiska) samt eskimåiska-aleutiska (grönländska).
- Forskning äger demonstrerat för att dem tusen vanligaste orden inom danska, norska samt svenska existerar desamma.
- Tittar man vid all Norden existerar färingarna allra bäst vid för att förstå andra nordbors tungomål.
dem träffar mot samt tillsammans norrmännen. Svenskar existerar däremot oftast sämre än grannfolken.
Text: Anna Sandelin, 2013-03-25
Anna Sandelin existerar frilansjournalist samt tycker för att landet genast borde importera vissa mening ifrån grannländerna; mot modell norskans stresskoffert inom stället på grund av svenskans portfölj.
Källor
Snacka skandinaviska, Birgitta Lindgren samt Anita Havaas, Prodicta, 2012
Språken – Norden special, specialnummer från undersökning & Framsteg, nr 1, 2012
Nordens tungomål tillsammans med rötter samt fötter, Nordiska Ministerrådet, 2004
Nordiska rådet
Språkrådet
Länkar
Nordens tungomål tillsammans med rötter samt fötter, Nordiska Ministerrådet, 2004 (pdf)
De nordiska språken, Nordiska rådet samt Nordiska ministerrådet
Norden inom skolen
Nordiska tungomål, Institutet på grund av tungomål samt folkminnen
Grannspråk: angående nordiska tungomål, Skolverket
Danska
Dansk her og för tillfället (nybörjarkurs)
DR – Public service
Finlandssvenska
Finland Swedish Online (nybörjarkurs)
Svenska talas även inom Finland
Isländska
Icelandic Online (nybörjarkurs)
Islex (flerspråkig lexikon mellan moderna isländska samt danska, norska (bokmål samt nynorsk), svenska, färöiska samt finska)
Norska
Norvegian on the web (nybörjarkurs)
Dialekter inom Norge
Norska språkrådet
NRK – Public service