Beskriv vad en kemisk reaktion är
Det uppstår reaktioner när du tar mediciner, tänder en tändsticka och drar ett andetagKemisk reaktion
- För reaktion inom politisk fras, titta Reaktionär. För flera betydelser från reaktion, titta reaktion.
Kemisk reaktion existerar den kemiska effekt såsom numeriskt värde alternativt flera ämnen utövar vid varandra samt existerar enstaka process varvid en alternativt flera nya ämnen bildas från andra ämnen vilka härvid helt alternativt delvis förbrukas.
Kemisk reaktion
[redigera | redigera wikitext]En vanlig kemisk reaktion existerar då en alternativt flera kemiskagrundämnen alternativt ämnen, reaktanter, reagerar tillsammans med varandra vid något sätt, alternativt tillsammans enskilda protoner alternativt elektroner, samt bildar en alternativt flera nya ämnen, varor. till för att enstaka kemisk reaktion bör ske behövs energi inom någon form eller gestalt, oftast inom form eller gestalt från värme, dock detta finns även reaktioner likt drivs från ljus samt från elektrisk energi.
De delar från kemin likt fokuserar vid energiförändringarna beneath kemiska reaktioner existerar termokemi, fotokemi samt elektrokemi.
A + B => CFotosyntesen, liksom existerar växternas sätt för att ta upp energi ifrån solljus, existerar enstaka serie fotokemiska reaktioner. Fosforescens existerar även ett fotokemisk process.
Kemiska reaktioner såsom frigör alternativt drivs från elektrisk energi kallas elektrokemiska reaktioner.[1]
I enstaka kemisk reaktion behöver ej varenda tillgängliga reaktanter forma varor. Förhållandet mellan reaktanter samt varor nära avslutad reaktion kallas kemisk balans, samt är kapabel tillsammans med hjälp från termodynamik kopplas mot skillnaden inom energi mellan reaktanterna samt produkterna.
Kemiska reaktioners hastighet studeras inom reaktionskinetik. Reaktionsmekanismer beskriver inom detalj förloppen beneath kemiska reaktioner.
Ämnets kemiska sammansättning ändras inte, det vill säga inget nytt ämne bildasEnkla reaktionssteg kallas elementarreaktioner alternativt elementarprocesser.[1]
Det finns några primär typer från kemiska reaktioner:
- Syntesreaktion: A + B → AB
- Nedbrytningsreaktion: AB → A + B
- Substitutionsreaktion: A + BC → B + AC
- Metatesreaktion: AB + CD → AD + CB
Man skiljer mellan exoterma samt endoterma reaktioner.
nära ett exoterm reaktion frigörs energi inom form eller gestalt från värme. beneath enstaka endoterm reaktion förbrukas istället värme. dem flesta reaktioner existerar exoterma.[1]
Homogena reaktioner kallas dem såsom sker inom fast, flytande alternativt gasfas. enstaka reaktion vilket sker inom enstaka fasgräns kallas heterogen reaktion.[1]
En katalysator existerar en kurs såsom förmå starta ett kemisk reaktion alternativt utföra således för att den går snabbare, utan för att egen förbrukas.[2] Katalysatorer kunna existera fasta, flytande alternativt gasformiga ämnen.[3]
I landet lär man sig ifall vanliga kemiska reaktioner inom detalj redan vid högstadiet.
Varje gång du lagar mat eller städar är det kemi i aktionKärnreaktion
[redigera | redigera wikitext]En kärnreaktion inkluderar även enstaka kemisk ämnesomvandling dock mot skillnad ifrån ett vanlig kemisk reaktion sålunda existerar dessa ej konsekvens från en utbyte från valenselektroner alternativt frigörande/upptagande från protoner, utan existerar ett reaktion likt sker inom själva atomkärnan samt vilket innebär för att grundämnet ändrar identitet alternativt isotop.[4]
Denna skillnad inom ämnesomvandling utför för att kemin existerar uppdelad inom numeriskt värde områden; dem fält var enbart vanliga kemiska reaktioner studeras såsom biokemi samt organisk kemi, samt detta fält var enbart kärnreaktioner studeras nära namn kärnvetenskap.
detta finns ett gråzon från kemiska fält mellan dessa läger såsom oorganisk kemi, analytisk kemi, fysikalisk kemi samt teoretisk kemi var kärnreaktioner även studeras åtminstone sekundärt.[5]
Olika typer från kärnreaktioner är:
- fission : T.ex. ²³⁵U + n → ²³⁶U → ⁹²Kr + ¹⁴¹Ba + 3 n
- fusion : T.ex. ¹²C + ¹H → ¹³N
- sönderfall : T.ex.
²³⁸U → ²³⁴Th + α
Skillnader mellan kemiska reaktioner samt kärnreaktioner
[redigera | redigera wikitext]- Ett modell vid enstaka klar skillnad mellan ett vanlig kemisk reaktion samt ett kärnreaktion existerar för att ett vanlig kemisk reaktion är kapabel ej ändra enstaka atomkärnas massa, dock denna regel gäller ej kärnreaktioner.ex
Tvärtom existerar detta nästan oundvikligt för att massan förändras.
- En ytterligare skillnad existerar för att kvantiteten energi liksom frigörs nära enstaka kärnreaktion existerar ofantligt större samt härstammar ifrån attraktionen mellan protoner samt neutroner inom kärnan likt hålls ihop från den starka kärnkraften, samt ej ifrån den elektrostatiska attraktionen mellan protoner samt elektroner såsom inom enstaka kemisk bindning.
Samtidigt behövs detta dock även ett många större mängd aktiveringsenergi på grund av för att starta enstaka kärnreaktion än enstaka vanlig kemisk reaktion, en undantag existerar dock naturligt sönderfall.
- I enstaka vanlig kemisk reaktion förmå inga nya partiklar skapas förutomfotoner då atomer exciteras vilket kallas kemiluminiscens.
inom enstaka kärnreaktion däremot således är kapabel nya partiklar skapas såsom antineutrinon mot exempel.
- En vanlig kemisk reaktion förmå teoretiskt sett involvera hur flera atomer liksom helst, dock inom enstaka kärnreaktion således existerar fokus ständigt vid den enskilda atomens kärna. Dessa olika reaktioners formler existerar dock förenliga samt inom ett disciplin inom kärnkemin kallad strålningskemi var man studera kärnreaktioners radioaktiva effekt hos kemiska reaktioner sålunda existerar överlapp nödvändigt.
Kemister måste äga insikt angående båda former från ämnesomvandling även ifall man ej inom sitt fält studera kärnreaktioner, då flera analytiska metoder bygger vid radioaktivitet, såsom sönderfall från kol-14.[6]
I land lär man sig dock angående kärnreaktioners kemi inom detalj ursprunglig vid högskole-/universitetsnivå.
Däremot lär man sig angående kärnreaktioner ur en fysiskt perspektiv redan vid högstadiet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Inga atomer försvinner eller tillkommer vid en reaktion utan de byter bara plats med varandra så att nya kombinationer bildas
Bonniers. sid. 16. ISBN 91-34-50893-7
- Ahlgren, Lena (1995). Bonniers Lexikon 10. Bonniers lexikon AB. sid. 43. ISBN 91-632-0046-5
- Nationalencyklopedin vid nätet - http://www.ne.se