När ska man använda kapitäler
Versalisering
Med versalisering avses bruket från versaler (stora bokstäver) inom ord vilket inom övrigt skrivs tillsammans med gemener (små bokstäver).
Hur ska kapitäler användas? Redan i slutet av 1400-talet använde man sig av kapitäler och idag används de frekvent när det till exempel handlar om underrubriker, inledningsord eller i adressraderRegler samt konventioner skiljer sig åt mellan olika tungomål samt besitter förändrats ovan tidsperiod. vid tyska skrivs mot modell varenda substantiv tillsammans start versal, medan man inom svenskan främst versaliserar egennamn.
Organisationsnamn samt registrerade namn existerar ofta registrerade tillsammans med avvikande versalisering, exempelvis enbart tillsammans med versaler alternativt kamelnotation ("KamelNotation"), inom marknadsföringssyfte.
inom vissa tungomål, exempelvis svenskan, existerar detta vanligt inom icke marknadsförande texter för att media samt andra publicister normaliserar skrivsättet därför för att detta följer språkliga normer. Syftet existerar för att öka läsbarheten samt existera neutral genom för att undvika för att vissa namn lyfts fram.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Historiskt äger användning från versaler inom svenska samt andra tungomål ofta varierat.
Man använde bland annat inom 1600-talets tyska samt svenska således kallad textuell markering via start versal,[1] vilket kunna jämföras tillsammans kursivering, understrykning, fettning alternativt andra sätt för att märka en visst mening alternativt textavsnitt.
Det vanliga bruket för att nyttja snirkliga anfanger samt dito versaler bör äga lett mot för att bland annat franskan samt engelskan efter 1700-talet inom stort sett slutade nyttja versaler inom allmän ord.
inom tyskan fanns versalisering från substantiv vanligt förekommande sedan medeltiden.
– Äkta kapitäler är inte förminskade versaler, utan ritas för sig av en typografisk formgivareför att tyskan valde för att gå vidare versalisera substantiv, medan romanska tungomål ej gjorde detta, berodde mot massiv sektion vid för att tyskan vanligen skrevs tillsammans med frakturstil samt romanska tungomål inom antikvastil. inom den senare skriftformen skiljer sig versaler samt gemener tydligare åt.[1]
Efter 1600-talet försvann även bruket från versaliserade substantiv ur svensk text.
Detta fanns även sektion från enstaka distansering ifrån tyskan samt den fram mot 1700-talets mitt stora kulturella effekt ifrån Tyskland. Dessutom markerade man då även enstaka distans mot danskan, likt ännu in inom 1900-talet skrev substantiv tillsammans med första versal.[1]
Versalisering inom svenskan
[redigera | redigera wikitext]I start från meningar
[redigera | redigera wikitext]I svenskan används versaler inom start från ett fras.
Undantag existerar ifall meningen börjar tillsammans med en egennamn alternativt enstaka förkortning liksom inleds tillsammans med gemen tecken, mot modell af Chapman alternativt pH-värde. inom sådant fall rekommenderas skribenten för att formulera angående meningen.
Efter kolon används massiv tecken ifall detta efterföljande existerar ett självständig fras, alternativt flera meningar.
- Jag sade: Visst existerar detta vackert!
Kolon följs från små tecken inom nästa fall: nära uppräkningar, nära mindre exemplifiering alternativt förklaring, på grund av osjälvständiga meningar.
I egennamn
[redigera | redigera wikitext]I start från egennamn, både personliga samt opersonliga, används massiv tecken.
Detta gäller även kombinationer tillsammans egennamn, mot modell Guillou-romaner, dock ej liknande liksom slutat artikel tillfälliga kombinationer, mot modell falukorv. Internet förekommer tillsammans både start versal samt gemen. Ursprungligen skrevs detta tillsammans start versal eftersom detta uppfattades vilket en namn vid en datornät inom kvantiteten, dock tillsammans med tiden äger detta blivit allmänt samt allt fler förespråkar start gemen, exempelvis SAOL[2] samt Institutet på grund av tungomål samt folkminnen.[3] mening vilket äger avletts ur egennamn äger ingen massiv bokstav: marxism, amerikansk.
Egennamn såsom består från mer än en mening skrivs normalt tillsammans endast inledande termen, samt andra egennamn liksom ingår inom detta, versaliserade.
I vissa kategorier från egennamn finns en antal namnbärare vilket existerar sålunda vanliga samt välkända för att detta existerar överflödigt för att märka dem tillsammans versal.
sålunda existerar fallet tillsammans bland annat en fåtal astronomiska objekt samt myndigheter. då detta gäller t.ex. statens affärsdrivande verk äger bruket varit vacklande. Somliga verk besitter bekräftat för att deras namn (inuti enstaka mening) skall tecknas tillsammans med versal begynnelsebokstav, andra verk besitter bestämt gemen begynnelsebokstav på grund av identisk situation.
En sektion egennamn skrivs från hävd tillsammans med avvikande versalisering: "Svenska Akademien". inom vissa fall utför även viljan mot klarhet för att man versaliserar mer än en mening, speciellt angående inledande termen även existerar en egennamn. Namn likt börjar tillsammans "Kungliga" brukar även ett fåtal andra termen versaliserat: "Kungliga Tekniska högskolan".
- Platser: Geografiska egennamn inklusive byggnader besitter massiv tecken, såsom huvudstaden samt götet, Stureplan alternativt Roxen, Nationalmuseum samt Colosseum. Fjärran Östern äger massiv tecken inom båda orden, dock existerar en undantag eftersom väderstreck då dem används vilket geografiska platser, vilket Södern samt Norden, skrivs tillsammans med massiv tecken.
ifall väderstrecket existerar beskrivande besitter detta små tecken, mot modell södra Sverige. Å andra sidan skrivs detta tillsammans med massiv tecken, dock själva området tillsammans små, ifall termen existerar sammansatt, mot modell Nordafrika alternativt Sønderjylland. Göta kanal samt Klippiga bergen existerar numeriskt värde modell vid flerordigt geografiska egennamn tillsammans små tecken inom detta andra ordet.
- Språk: Skrivs tillsammans gemener, ex: svenska samt tyska.
Däremot används start versal inom programspråk, ex: Lisp samt Python.
- Astronomi: vilket gäller himlakroppar samt astronomiska objekt skrivs solen, jorden, månen samt universum normalt tillsammans med gemener, medan dem övriga, såsom venus, Tellus, Triton, Aldebaran samt Andromedagalaxen, stavas tillsammans versal.
- Rubriker samt (verk)titlar: Rubriker samt (bok)titlar skall inom svenskan tecknas vilket enstaka vanlig fras tillsammans med inledande termen inlett tillsammans med enstaka versal tecken, övriga gemena ifall ej föregående undantag gäller (till modell angående en egennamn ingår inom rubriken).
till tidningar gäller dock för att dem ofta skrivs tillsammans med personlig versalisering, var vanligen allt utom småord versaliserat. Exempel: Svenska skrivregler dock Östra Småland samt Nyheterna.
- Vetenskapliga artbeteckningar: Vetenskapliga artbeteckningar ärver latinets språkegenskaper. Således heter detta Anemone nemorosa då man skriver detta vetenskapliga namnet vid vitsippan inom ett svensk text.
- Företag samt organisationer: namn på ett företag samt namn vid organisationer skrivs i enlighet med svensk språkstandard tillsammans start versal på grund av namn.[4][5] Ofta avviker företag inom sin personlig informationsutbyte ifrån detta från marknadsföringsskäl.
Ikea brukar tecknas IKEA inom företagets egna skrifter dock bör tecknas Ikea inom neutrala texter. då namnet består från flera mening följer man normalt företagets alternativt organisationens personlig praxis, mot modell Rädda Barnen, Nordiska Kompaniet.
- Myndigheter: en flertal myndigheter skrivs tillsammans start gemen.
Undantag existerar bland andra Socialstyrelsen samt Statens kulturråd, liksom får ett versal. en klurigt fall existerar Posten (Postverket) kontra posten (postkontoret).
Det finns mycket att tänka på när man sätter texterLokala myndigheter liksom Kulturnämnden inom Borås får stora tecken. nästa myndigheter samt instanser skrivs tillsammans med start gemen:
- Politiska partier: Partier likt på grund av tillfället existerar representerade inom Sveriges riksdag äger tidigare skrivits tillsammans gemener, medan lokala, historiska alternativt icke-etablerade partier skrivits tillsammans versal.
Sedan start från 2009 att föreslå eller råda något Språkrådet för att varenda partinamn skrivs tillsammans med start versal[6].
- Religioner: Religioner samt livsåskådningar stavas tillsammans med gemen tecken, mot modell kristendom, islam, buddhism, marxism samt falungong. Vissa rörelser, bland annat humanism samt scientologi, beskriver sig själva tillsammans med versal (Humanism, Scientologi), dock detta avviker ifrån standard samt bör undvikas.
- Religiösa skrifter: Heliga skrifter inom någon tro räknas liksom boktitlar samt får massiv tecken, såsom Koranen alternativt Bibeln.
Dock heter detta "en bibel" då man talar angående enstaka exemplar.
- Förintelsen: då man tillsammans Förintelsen avser nazisternas mord vid olika människogrupper beneath andra världskriget således existerar detta en egennamn samt stavas således tillsammans versal, mot skillnad ifrån "förintelsen" likt existerar vilken förintelse såsom helst inom bestämd form.
- Månader, dagar samt namngivna veckor: Månader, allmänna helgdagar samt veckodagar skrivs tillsammans med gemena tecken, vilket februari, annandag påsk samt söndag.
Likaså namngivna veckor såsom stilla veckan samt påskveckan. dem flesta högtiderna samt temadagarna bör tecknas tillsammans start gemen inom svenskan, exempelvis alla hjärtans dag, valborgsmässoafton, halloween samt lucia.
kapitäldetta finns dock enstaka undantag vilket innehåller egennamn, såsom Kristi himmelsfärds dag samt Marie bebådelsedag.[7]Valborg samt Lucia existerar även personnamn, således då man syftar vid personer skrivs detta tillsammans med start versal. Alltså "fira valborg" då man uppmärksammar högtiden samt "fira Valborg" då man uppvaktar någon liksom heter Valborg.
Luciadagen tillsammans med start versal syftar särskilt vid Lucias namnsdag, medan luciadagen tillsammans med start gemen syftar vid den allmänna högtiden.[8]
- Grundämnen: Grundämnen existerar sakord samt skrivs alltså tillsammans gemener hur ovanliga dem än existerar – guld, gallium samt gadolinium. Däremot skrivs ständigt den kemiska beteckningen tillsammans med versal begynnelsebokstav, t.ex. Vid tillkomsten av text är det
Fe (järn), Au (guld) oberoende från plats inom meningen termen förekommer.
- Personnamn: inleds normalt tillsammans med versaler. Efternamnsprefixen af samt von skrivs däremot ständigt tillsammans gemen, även ifall dem står inledningsvis inom ett fras. till utländska namnprefix liksom de samt de la råder olika standarder på grund av olika länder samt namn; man låter namnets bärare besluta versaliseringen.
- Durtonarter: Durtonarter stavas traditionellt tillsammans start versal, F-dur, medan molltonarter stavas tillsammans gemener, d-moll.
- Pronomen: från respekt skrivs stundom dem personliga pronomenen du samt ni tillsammans versal,[källa behövs] framför allt inom skrivelse.
Detta bruk existerar dock samtalat om, samt detta existerar ej samtliga liksom uppskattar för att bli tilltalade tillsammans med versal.
- Gud: Pronomen såsom syftar vid Gud är kapabel starta tillsammans med versal, mot modell Gud skulle behärska stanna jorden angående han ville, Tillkomme Ditt rike.
Detta gäller särskilt då Guden inom monoteistiska religioner avses. Exempel: Min gud existerar Gud.
- Sjukdomar samt medicinska diagnoser: Dessa skrivs vanligen tillsammans gemener, mot modell röda hund. Diagnoser uppkallade efter ett individ skrivs tillsammans versal, mot modell Downs syndrom.
Förkortningar
[redigera | redigera wikitext]Uttrycksförkortningar liksom d.v.s.
samt m.a.o. stavas likt vanliga mening – alltså normalt tillsammans med gemener, dock tillsammans start versaler inom start från ett fras. (Huruvida detta inom dem visade exemplen samt analoga fall skall existera punkter, samt angående detta bör existera blanksteg alternativt ej mellan bokstäverna existerar kontroversiellt. Ibland inkonsekvent mot samt tillsammans inom enstaka samt identisk regelsamling.)
Det finns inga heltäckande samt allmänt vedertagna regler till versalisering från förkortningar, dock nästa riktlinjer finns tillsammans med vissa undantag:
- Akronymer vilket existerar tillfälliga alternativt från fackspråkskaraktär stavas från hävd tillsammans versaler på grund av för att särskilja dem ifrån vanliga ord: BO, DOS, ISBN.
- Akronymer såsom ifall dem skrevs tillsammans gemener skulle behärska förväxlas tillsammans en vanligt mening skrivs genomgående tillsammans versaler: LO, USA, UV.
- Akronymer likt äger fått fotfäste inom språket normaliseras oftast mot gemener: it, tv, cd, adhd.
inom allmänhet existerar detta dock accepterat för att versalisera dem. Undantag existerar akronymer såsom läses såsom normala ord: virus, ljusstråle, prao, radar.
- Akronymer vilket utläses liksom en mening (inte tecken till bokstav) skrivs versalgement alternativt tillsammans med små bokstäver: Ikea.[9][10]
- När detta gäller FN:s hundratals kroppsdel existerar läget förvirrat.
Man förmå dock urskilja ett trend, för att sådant såsom existerar uttalbart skrivs tillsammans med versal begynnelseboksav samt resten från förkortningen tillsammans gemener: Unesco, Unicef.
Kapitälerna nyttjas för att ge texten en behagligare och mer estetisk ordbild tillsammans med gemenerna, men också där rena versaler kan anses bli för klumpigaFörkortningar liksom existerar svåra för att uttala såsom mening skrivs tillsammans versaler rakt igenom: UNDP, UNHCR, CCIR.
Yrkestitlar samt befattningar
[redigera | redigera wikitext]Yrkestitlar samt befattningar skrivs ständigt tillsammans gemena tecken, även ifall yrkestiteln äger ursprung inom engelskan, såsom key konto manager samt controller.
Branscher
[redigera | redigera wikitext]Branscher skrivs ständigt tillsammans med gemena tecken, även ifall branschens namn äger ursprung inom engelskan, såsom life science samt private banking.
Genrer samt stilar
[redigera | redigera wikitext]Genrer samt stilar skrivs ständigt tillsammans gemena tecken, även angående genrens namn äger ursprung inom engelskan, såsom hiphop samt new wave.
Versalisering inom andra språk
[redigera | redigera wikitext]Danska
[redigera | redigera wikitext]I danskan följde man fram mot 1948 identisk principer såsom inom tyskan (se nedan). Numera skriver man vid en sätt vilket mer liknar dagens svenska.[1]
Engelska
[redigera | redigera wikitext]Substantiv samt egennamn
[redigera | redigera wikitext]Följande mening samt ordgrupper skrivs tillsammans start versal:[11]
- pronomenet I ('jag')
- egennamn, även God, the Lord ('Gud', 'Herren') tillsammans med flera
- namn vid veckodagar samt månader
- titlar vid personer, mot modell Mister Smith
- nationaliteter samt språk
Rubriker samt titlar
[redigera | redigera wikitext]Det finns numeriskt värde sätt för att notera rubriker samt titlar inom engelskan: title case samt sentence case.
I title case används massiv begynnelsebokstav på grund av inledande samt sista termen samt på grund av samtliga mening vilket ingår inom rubriken utom föremål eller textstycken (a, an, the), koordinerande konjunktioner (and, but, for, nor, or, so, yet) prepositioner tillsammans med färre än fem tecken, infinitivmärkeetto samt as ifall detta följs från en substantiv.
inom mening såsom satts samman tillsammans bindestreck existerar huvudregeln för att båda äger massiv begynnelsebokstav (Twenty‑One).
De är till för att garantera bästa möjliga läsbarhet i våra böckerUndantag existerar till detta inledande för att led såsom ej existerar inledande ledet inom sammansättningen skrivs tillsammans små begynnelsebokstav angående detta existerar en småord vilket skrivs tillsammans små tecken då detta uppträder självständigt (Step‑by‑Step), till detta andra för att kombinationer var inledande ledet existerar en prefix vilket ej existerar en självständigt mening besitter små begynnelsebokstav vid andra sammansättningsledet (Anti-inflammatory), samt på grund av detta tredjeplats för att kombinationer var inledande ledet består från endast ett tecken besitter små begynnelsebokstav vid andra ledet (T‑shirt).
Formatet title case existerar standard inom amerikansk engelska[12] samt existerar många väl spritt inom titlar vid filmer samt litterära verk.[11]
Prepositioner liksom existerar ett sektion från vanligt förekommande predikatsuttryck (med betonad preposition) såsom Go On, Come On samt Show Up versaliseras dock.
Sentence case existerar vanligt inom engelska utanför Nordamerika. detta innebär för att rubriken alternativt titeln skrivs liksom enstaka vanlig fras, detta önskar yttra inledningsordet versalt samt resten såsom inom ett vanlig fras, mot exempel: As inom lay dying.
Förkortningar
[redigera | redigera wikitext]Bruket existerar olika inom brittisk engelska samt amerikansk engelska.
Exempel: "voltage standing wave ratio" blir v.s.w.r. inom England dock VSWR inom USA.
Yrkestitlar samt befattningar
[redigera | redigera wikitext]En yrkestitel skrivs versalgement angående den står direkt före alternativt efter namnet vid den liksom innehar titeln, exempelvis our Sales Director, John Smith alternativt John Smith, Sales Director.
inom samtliga andra fall skrivs yrkestiteln tillsammans gemena tecken, mot modell The company will recruit a new sales director this year.
Franska
[redigera | redigera wikitext]Versalisering inom fransk text följer inom upphöjd grad identisk grundregler liksom inom svenskan. Dock finns skillnader ej minimalt inom start från enstaka fras/titel/rubrik.
angående enstaka rubrik alternativt titel inleds tillsammans med bestämd produkt, bör nästa mening versaliseras.
I flera egennamn liksom består från ordsammansättningar versaliseras endast detta efterställda huvudordet.[13] Således skrivs detta franska termen på grund av jultomtepère Noël samt ett väg inom Parissom rue dem Provence.
Tyska
[redigera | redigera wikitext]I tyskan versaliseras substantiv.[1] Däremot versaliseras ej andra mening, sålunda länge dem ej existerar egennamn.
SI-enheter
[redigera | redigera wikitext]SI-enheter skrivs gement då dem skrivs ut, mot modell meter, newton samt farad tillsammans undantaget grad Celsius var grad alternativt grader skrivs gement dock detta efterföljande Celsius tillsammans med start versal.
Förkortningarna inleds tillsammans med versal på grund av enheter vilket namngetts efter personer – newton blir N, farad (av Faraday) blir F samt grad Celsius blir °C.
Anledningen till att en ingress används är för att läsaren snabbt ska kunna få en sammanfattning av innehållets art eller att den på något sätt ska locka med sig läsaren i textenÖvriga enheter förkortas tillsammans små tecken, exempelvis meter blir m samt kort tid blir s. en undantag existerar liter liksom inom bland annat medicinsk vård förkortas L på grund av för att undvika förväxling tillsammans siffran 1.
Prefixförkortningar vilket innebär någonting likt existerar mindre än alternativt högst tusen gånger större än den definierade enheten skrivs ut tillsammans gemener (k till kilo, c till centi, μ till snabbkokare tillsammans med flera) (tidigare användes dock D på grund av deka).
Förkortningar liksom innebär någonting vilket existerar större än tusen gånger den definierade enheten förkortas tillsammans med versal (M till mega, G på grund av giga, T på grund av tera, tillsammans flera).