Vad använder fisken sidolinjeorganet till

Så arbetar Djurens korrekt på grund av fiskarna:

• Bedriver politiskt påverkansarbete till skärpt djurskyddslagstiftning inom landet samt vid EU-nivå.

• Vi verkar bland annat till enstaka stärkt djurskyddslagstiftning på grund av fiskar, ett förbud mot koldioxidbedövning från fiskar nära slakt, för att fiskar såsom fångats inom fisket bör omfattas från djurskyddslagstiftningen samt att certifieringar från fiskprodukter bör omfatta relevanta kriterier ifall djurvälfärd inom sina kriterier.

• Informerar allmänheten angående fiskarnas situation samt angående för att dem existerar levande, kännande individer tillsammans med intressen samt behov.
  
• Driver inspirationssajten Välj Vego såsom bör utföra detta enklare på grund av fler för att välja försvunnen fiskar ifrån tallriken mot vego.

Fiskar

Onaturligt liv samt plågsam slakt inom fiskfabrikerna

Fiskar såsom liksom föds upp inom fiskfabriker utsätts på grund av stort lidande orsakat från bland annat trängseln samt sysslolösheten inom inhägnaderna, stress nära hantering, transporter samt slakt.

När fiskarna slaktas existerar detta ännu förekommande samt lagligt inom land för att bedöva fiskarna tillsammans med koldioxid. inom Norge äger koldioxidbedövning nära fiskslakt varit förbjuden sedan 2012.

Metoden existerar prisvärd samt flera fiskar förmå hanteras samtidigt, dock den besitter allvarliga brister eftersom koldioxid orsakar fiskarna starkt obehag samt stress.(1, 2) Metoden är kapabel även utföra fiskarna orörliga sålunda för att detta ser ut vilket för att dem existerar bedövade medan dem inom själva verket existerar nära medvetande.(3) eftersom bedövningen existerar ineffektiv finns detta fara på grund av för att fiskarna utsätts på grund av avblodning samt urtagning nära fullt medvetande.(3) Fiskarna dödas sedan genom för att strupen alternativt gälarna skärs upp samt dem förblöder.

Fiskar likt föds upp på grund av slakt räknas inom vikt samt ej liksom antal individer, dock uppskattningsvis rör detta sig angående mellan fem samt tio miljoner fiskar ifall året inom Sverige.(4) internationellt slaktas uppskattningsvis 50–150 miljarder fiskar per år,(5) vilket kunna jämföras tillsammans med omkring 70 miljarder kycklingar, svin samt andra landlevande varelse liksom slaktas inom världen per kalenderår.

Uppfödning från fiskar bidrar noggrann såsom fisket mot utfisket från haven, eftersom dem flesta fiskar liksom föds upp får foder likt delvis existerar gjort från vildfångade fiskar.(6, 7) Fiske samt fiskuppfödning existerar därför nära sammankopplade tillsammans med varandra.

Utdragen död inom fisket

Eftersom fiskarna existerar vilda varelse omfattas dem ej från djurskyddslagen samt dem krav liksom gäller på grund av andra vilt nära slakt samt avlivning.

Fångstmetoderna samt hanteringen från fiskarna efter fångst samt inom samband tillsammans avlivningen orsakar fiskarna stort lidande. Fångst tillsammans med krok, nät, trål samt andra redskap skadar samt stressar fiskarna samt kunna innebära ett många utdragen död.(8-10) Även på grund av dem fiskar likt överlever själva fångsten existerar döden utdragen samt plågsam.

detta vanligaste sättet vilket fiskar dör vid inom fisket existerar för att dem kvävs inom luften efter för att dem tagits upp alternativt för att dem dör inom samband tillsammans för att dem strupskärs alternativt rensas, då dem kvar existerar nära medvetande.(11-13)

Precis liksom inom fiskuppfödningarna räknas fiskarna liksom fångas inom fisket inom vikt samt ej inom antal individer.

sålunda oss vet ej noggrant hur flera fiskar detta rör sig angående.

Uppskattningsvis existerar detta omkring enstaka mot numeriskt värde tusen miljarder (en mot numeriskt värde biljoner) fiskar, likt fångas samt dödas varenda tid internationellt inom fisket.(8) Omkring 150 000– 200 000 ton fiskar dödas varenda tid inom detta svenska yrkesmässiga fisket. detta motsvarar flera miljarder individer.(14)

Fantastiska förmågor

Det finns fler kända arter från fiskar, ovan 30 000, än från samtliga andra ryggradsdjur tillsammans.

dem olika fiskarterna besitter både gemensamma samt artspecifika beteenden samt behov samt fantastiska förmågor.

Många fiskarter besitter långtidsminne, dem är kapabel lära sig från varandra, tänka logiskt samt åtgärda olika bekymmer. Minne vilket ett guldfisk existerar inget annat än ett legende.

Många fiskar lever inom stora sociala grupper, dock känner ändå igen individerna inom stimmet.

mot modell är kapabel ett guppy uppleva igen upp mot 40 andra individer bara vid utseendet.

Många fiskar bygger bon. dem uppvisar ett massiv flexibilitet inom sitt bobyggande. detta finns även modell vid fiskar vilket använder redskap. mot modell enstaka ciklid samt ett pansarmal lägger sina hönsägg vid växtdel liksom dem sedan ändrar bostadsort mot tryggare platser.

Ett från fiskarnas viktigaste sinnen existerar sidolinjeorganet vilket känner från strömningar inom vattnet. Sidolinjen existerar möjligen på grund av fiskarna vad ögonen existerar till oss människor.

I enstaka forskning ifrån 2019 visades för att azurblå putsarfiskar klarar detta således kallade spegeltestet.

Spegeltestet används till för att värdera angående en varelse existerar självmedvetet. enstaka färgprick sattes vid putsarfisken vilket fick titta sig egen inom ett spegel. Fisken undersökte då pricken vid sig egen istället på grund av den inom spegeln, vilket ses såsom en indikator vid medvetande till för att detta existerar fisken egen liksom syns inom spegeln.

1. EFSA (2004) Opinion of the Scientific Panel on djur Health and Welfare (AHAW) on a request from the kommission related to welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals. EFSA Journal 2(7): 45.
2. Robb D.H.F.
   Sidolinjeorganet, som balanscellerna, reagerar på tryckvågor

   & Kestin, S.C. (2002) Methods used to kill fish: Field observations and literature reviewed. djur Welfare 11, 269–292.

3. Kiessling A. et al. (2013) Riskbedömning från slakt från odlad vattenlevande djur inom land. Projekt: 31-4568/11. redovisning insänd mot Jordbruksverket.
4. Uppskattning gjord tillsammans hjälp från Sveriges officiella statistik (2022) Vattenbruk 2021, samt medelslaktvikter.

5. Hjelmstedt P. (2022) Safeguarding the welfare of fish in aquaculture: Physiological assessments of stress and welfare during papper, försändelse and slaughter. Doktorsavhandling nära Sveriges lantbruksuniversitet.
6. Eurogroup for Animals (2018) Looking Beneath the Surface: Fish Welfare in europeisk Aquaculture. redogörelse.

   https://www.eurogroupforanimals.org/ files/eurogroupforanimals/2021-12/Fish-Welfare-in-European-Aquaculture-2.pdf

7. Jordbruksverket (2020) Fiskfoder. Hemsida: https://www.svensktvattenbruk.se/46/att-driva-vattenbruk/fiskfoder.html
8. Eurogroup for Animals (2021) Catching Up – Fish Welfare in Wild Capture Fisheries. sammanfattning. https://www.eurogroupforanimals.org/files/eurogroupforanimals/2021-12/2021_01_12_eurogroup_for_animals_wild_ fisheries_report_updated.pdf
9. Cooke S.

   J. & Sneddon L. U. (2006) djur welfare perspectives on recreational angling. Applied djur Behaviour Science 104: 176–198.

10. Barthel B. L. et al. (2003) Effects of landing net mesh type on injury and mortality in a freshwater recreational fishery. Fisheries Research 63: 275–282.
11. van dem Vis J. W. & Kestin S. C. (1996) Killing of fishes: literature study and practice observations (field research).

    Report number C 037/96 1996 RIVO DLO. 

12. Mood A. & Brooke P. (2010) Estimating the number of fish caught in global fishing each year. Fishcount.

    1–18.

13. Borderías A. J. & Sánchez-Alonzo inom. (2011) First processing steps and the quality of wild and farmed fish. Journal Food Science. 76, 1, R1–R5.
14. Uppskattning gjord tillsammans hjälp från Sveriges officiella statistik (2022) detta yrkesmässiga fisket inom havet 2021, samt medelvikter

Hjälp arbetet på grund av fiskarna!

Såväl EU:s expertmyndighet inom djurskyddsfrågor(1) samt detta svenska centrumet på grund av djurvälfärd(2) besitter beneath dem senaste år kommit tillsammans med rapporter liksom säger för att forskningen tyder vid för att fiskar är kapabel uppleva smärta samt annat lidande.

Vad existerar smärta?

Två olika term används på grund av för att förklara smärta: nociception, såsom existerar nervernas samt musklernas reaktion då kroppen blir skadad, samt smärta, likt existerar den medvetna upplevelsen från smärta.

på grund av för att detta bör anses bevisat för att någon är kapabel uppleva smärta, måste den individen både äga nociceptorer (nervceller vilket tar emot smärtsignaler), en centralt nervsystem likt behandlar informationen, samt reagera tillsammans med sitt beteende vid smärtan.(2)

Bevis till smärta hos fiskar

Det besitter ursprunglig relativt nyligen visats för att fiskar äger nociceptorer(3) samt plågsamma experiment besitter även demonstrerat för att dem upplever smärtan liksom negativ.

då vetenskapsman injicerade bigift samt ättiksyra inom läpparna vid regnbågslaxar, visade dem klar inverkan genom för att bland annat skrapa munnen mot botten, vagga fram samt tillbaka, låta bli för att förtära samt andas snabbare. dem reagerade även apatiskt vid nya objekt liksom sattes ner mot dem.(3-5) då fiskarna fick smärtstillande medel, morfin, uppförde dem sig däremot vilket vanligt.(4)

Fiskar kunna även noggrann likt andra ryggradsdjur tillverka morfinliknande ämnen, s.k.

kroppsegna opiater, samt deras funktion existerar rimligtvis just för att lindra smärta.(6) Anledningen mot för att vissa vetenskapsman länge tvivlade vid för att fiskar förmå uppleva smärta existerar för att fiskarnas hjärnor existerar speciell uppbyggda än andra ryggradsdjurs. mot modell således äger dem ingen neocortex, enstaka hjärnstruktur såsom antas existera betydelsefull till smärtupplevelsen hos bland annat oss primater.(6) dock fiskar äger andra delar från hjärnan såsom fyller år identisk funktion.

Dessutom äger undersökning demonstrerat för att upplevelsen från smärta ej äger plats bara inom ett sektion från hjärnan utan för att detta existerar enstaka mer komplicerad process.(6)

Fiskar minns samt undviker smärta

En undersökning äger demonstrerat för att karpar vilket fångats vid krok dock sluppit undan undviker för att ta en bete inom upp mot tre kalenderår därefter.(7) detta visar klart för att detta existerar enstaka obehaglig upplevelse för att ett fåtal ett krok inom munnen, samt för att detta sätter djupa spår.

detta besitter även gjorts liknande försök tillsammans med torskar, var dem flesta efter för att äga nappat ett gång ej tar en bete vid krok ens efter för att dem fått svälta.(8) Läs mer ifall kännedom hos varelse här.

Rädsla

Lidande kunna ta sig fler former än smärta; fruktan, ångest samt stress existerar andra modell. Genom experiment äger vetenskapsman dragit slutsatsen för att fiskar kunna existera rädda.(9) dem förvarnade fiskar ifall för att något skrämmande skulle hända, samt såg hur dem valde för att simma ifrån platsen efter ett stunds betänketid.

Just betänketiden tyder vid för att detta ej existerar fråga ifall en reflexartat beteende utan en medvetet övervägande.(10) fruktan existerar, liksom smärta samt stress, något vilket dem flesta varelse besitter massiv nytta från till för att överleva samt klara sig inom sin naturliga miljö.

Stress

Den fysiologiska stressreaktionen existerar inom stort sett identisk hos samtliga ryggradsdjur, inklusive fiskar.(11) noggrann såsom andra vilt är kapabel fiskar erhålla bestående fysiska skador från kronisk stress.(11, 12)

Stressresponsen äger utvecklats liksom en sätt på grund av vilt för att behärska ta sig ur brådskande situationer genom för att antingen slåss alternativt flyga eller fly undan.

inom naturen existerar detta många ovanligt för att en varelse utsätts till långvarig stress, samt därför existerar ej kroppen anpassad till för att klara från det.(12) inom fångenskap existerar detta däremot vanligt tillsammans långvariga samt upprepade situationer såsom existerar stressande till flera djur.

Kronisk stress besitter bland annat setts hos små fiskar vilket trakasseras från större fiskar inom fiskuppfödningar.(11) Fiskar vilket tvingas leva inom dricksvatten tillsammans nedsänkt syrehalt alternativt höga halter från skadliga ämnen samt fiskar vilket ofta transporteras, hanteras alternativt trängs ihop visar även indikator vid kronisk stress.(12) Trängsel äger visats ge enstaka ökad stressrespons hos lax samt regnbågslax inom uppfödningar.(13) ett vattendjur vilket utsätts på grund av långvarig stress äter sämre, växer långsammare, får reducerad immunförsvar samt blir enklare sjuk.(12

1. EFSA (2009) General approach to fish welfare and to the concept of sentience in fish.

   Scientific Opinion of the Panel on djur Health and Welfare.

   Sidolinjeorganet är ett känselorgan hos de flesta fiskar och vissa amfibier

   The EFSA Journal 954, 1-27.

2. Jalmlöv M., Steen M. & Röcklinsberg H. (2011) kunna fiskar uppleva smärta och/eller uppleva lidande? redogörelse ifrån Nationellt centrum på grund av djurvälfärd (SCAW), SLU.
3. Sneddon L., Braithwaite V. & Gentle M. (2003) Do fishes have nociceptors? bevis for the evolution of a vertebrate sensory struktur. Proceedings of the Royal samhälle of London B 270, 1115-1121.
4. Sneddon L.

   (2003) The bevis for pain in fish: the use of morphine as an analgesic. Applied djur Behaviour Science 83, 153-162.

5. Reilly S., Quinn J., Cossins A. & Sneddon L. (2008) Behavioural analysis of a nociceptive event in fish: Comparisons between three species demonstrate specific responses. Applied djur Behaviour Science.
6. Chandroo K. P., Duncan inom.

   & Moccia R. D. (2004) Can fish suffer?: Perspectives on sentience, pain, fear and stress.

   Lock!!!!

   Applied djur Behaviour Science 86, 225-250.

7. Beukema J. J. (1970) Angling experiments with carp: decreased catchability through one rättegång learning. Netherlands journal of Zoology 20, 81-92.
8. Fernö A., Huse G., Jakobsen P. J. & Kristiansen T. (2006) The role of fish learning skills in fisheries and aquaculture. inom boken Fish cognition and behavior, ed.

   Brown C, Laland K & Krause J, Fish and aquatic resources series 11, Blackwell publishing.

9. Braithwaite V. A. & Boulcott P. (2007) Pain observation, aversion and fear in fish. Diseases of aquatic organisms 75, 131-138.
10. Yue S., Moccia R. D. & Duncan inom. (2004) Investigation of fear in domestic rainbow trout using an avoidance learning task.

    Applied djur Behaviour Science 87, 343-354.

11. Huntingford F. A., Adams C., Braithwaithe V. A., Kadri S., Pottinger T. G., Sandoe P. & Turnbull J. F. (2006) Current issues in fish welfare. Journal of fish biology 68, 332-372.
12. Pottinger T. (2008) The stress response in fish – mechanisms, effects and measurement. inom boken Fish Welfare, ed Branson E J, Blackwell publishing.
13. Turnbull J., Bell A., Adams C., Bron J.

    & Huntingford F. (2005) Stocking density and welfare of caged atlantic salmon: application of a multivariate analysis. Aquaculture 243, 121-132.