Får man svära som kristen

Fråga: Jag vet för att ett sektion kristna brukar fasta. vilket äger fastan till bas inom den kristna tron samt vad får man förtära samt dryck då man fastar?

Jag förstår att du syftar på det som Jesu bror Jakob skrev: "Framför allt, mina bröder, svär ingen ed, varken vid himlen eller vid jorden eller vid något annat

(G.E.)

Svar: för att fasta existerar detsamma liksom för att frivilligt, från religiösa, etiska alternativt hälsomässiga skäl, avstå ifrån föda (ibland bara viss sorts föda, ibland även dryck) beneath enstaka viss tidsperiod, längre period än man normalt fullfölja mellan måltiderna. Fasta besitter funnits inom flera religioner. inom flera från dem antika mysteriereligionerna utgjorde fastan ett förberedelse mot mötet tillsammans gudomen.

vid flera håll besitter fastan upptäckts vilket väg mot visioner samt andra extatiska intryck. Genom fastan menade man sig anlända inom ägande från trollbindande krafter.

vid därför sätt blev fastan ett form eller gestalt från skydd mot onda andar. Bruket för att fasta inom en bostad var någon dött ägde troligen sitt ursprung inom föreställningen för att man vid detta viset undvek för att onda andar tog sig in inom den dödes anhöriga inom samband tillsammans med för att dem åt.

inom bibeln omnämns fastan inledande gången inom 2 Mosebok då Mose blir kvar uppe vid Sinai "i fyrtio dagar samt fyrtio nätter utan för att förtära samt dricka" (2 Mos 34:28) inom samband tillsammans med för att han går upp mot Herren till för att ett fåtal dem nya stentavlorna tillsammans lagens bud.

Elia fastade lika länge (1 monark 19:8). Profeten Daniel fastade innan denne fick sina uppenbarelser (Dan 9:3, 10:2). inom olyckstider fastade kurera Israels människor till för att ödmjuka sig inför Gud samt visa för att man underkastade sig hans vilja (Dom 20:26 samt Jon 3:5). sålunda småningom blev detta ett alltmer utbredd perception för att man kunde erhålla Gud välvilligt inställd enbart genom för att fasta - något likt profeterna vände sig mot samt underströk för att fastan ej plats något värd ifall man ej även lydde Guds vilja (Jes 58:1, Sak 7:5 samt 8:19, Jer 14:12).

inom detta gamla Israel omfattade fastan inom regel dygnets ljusa period, ifrån soluppgången mot dygnets slut nära solnedgången. beneath längre fasteperioder gällde fastan enbart beneath dagtid, samt ej vid nätterna. (Så utför man även inom islam. beneath den muslimska fastemånaden Ramadan äter man ingenting sålunda länge solen existerar uppe, dock man äter desto rikligare samt festligare vid kvällarna.

detta handlar alltså angående ett fasta liksom ej existerar förenad tillsammans med några umbäranden.)

Den gammaltestamentliga lagen föreskrev ej fasta mer än vid Försoningsdagen (3 Mos 16:29), dock efter Jerusalems iontagande anordnade man fyra årliga bot- samt fastedagar till för att erinra ifall tiden inom fångenskap (Sak 7:3 samt 8:19). Längre fram blev detta ett from regel för att fasta numeriskt värde gånger inom veckan, utan för att detta plats föreskrivet inom lagen.

Vi väljer t

Jesus fastade egen 40 dagar inom öknen såsom enstaka förberedelse på grund av sitt uppgift (Matt 4:2) samt även angående denne ej direkt uppmanade sina person som följer efter någon annan för att fasta, därför ansåg denne detta självklart för att dem skulle utföra detta efter detta för att han lämnat dem (Matt 9:14-15, Mark 2:18-20, Luk 5:33-35 samt Matt 6:16-18).

denne plats även noga tillsammans med för att påpeka på grund av dem för att ifall man fastar bara till för att verka andlig samt from inom andra människors ögon (Matt 6:16), alternativt därför för att man hoppas för att Gud bör uppfatta enstaka såsom rättfärdig samt god (Luk 18:12 samt 1 Tim 4:3), då existerar detta fel.

inom den unga kristna församlingen fortsatte man följaktligen för att hålla fast nära den judiska seden för att fasta numeriskt värde gånger inom veckan, dock mot skillnad ifrån den judiska församlingen ägde man onsdag samt fredag liksom fastedagar.

Fasta förekom även nära andra kritisk tillfällen, mot modell då man skulle sända ut missionärer (Apg 13:3) samt då man startade nya församlingar (Apg 14:23). då någon skulle döpas förberedde sig dopkandidaten samt hans närmaste liksom dopförrättaren ofta genom för att fasta. Även Paulus berättar för att denne fastade (2 Kor 6:5 samt 11:27).

därför småningom uppstod ett mängd fasteregler inom kyrkan.

Man betraktade fastan såsom en sätt för att utföra bot då man syndat, likt förberedelse mot bön, likt en sätt för att visa Gud sin tro, såsom enstaka övning inom försakelse samt även vilket ett berömvärd teknik för att skaffa tillgångar till för att behärska ge föda mot dem fattiga. ifrån omkring tid 200 fanns detta vanligt för att dem vilket skulle döpas nära högtidlig vecka före påsk (som fanns den stora dophögtiden) förberedde sig genom fasta.

Omkring kalenderår 400 fanns detta allmän kristen sed för att hålla ett 40 dagars fasta inom anknytning mot Jesu fasta inom 40 dagar samt israeliternas 40-åriga ökenvandring.

Ur dem denna plats olika sedvänjorna utvecklades sedan kyrkoårets fastetid. Den äldsta påskfastan omfattade numeriskt värde dagar omedelbart före påsk.

eftersom man inte någonsin fastade vid söndagar, inföll fastetidens inledande ljus (ask-onsdagen) 46 dagar före påsk samt sedan räckte fastan fram mot skärtorsdagen.

Den kristna fastan innebär rent allmänt ett minskat födointag dock även för att man avstår ifrån kött. Inom den katolska kyrkan begränsar man födan mot en huvudmåltid vid dagen, samt till övrigt bara enklare måltider morgon samt natt.

var måste man fasta beneath fastlagstiden samt andra fastetider (att ej följa fastereglerna existerar i enlighet med katolsk perception synd).

Inom den ortodoxa kyrkan betyder fastan för att man avstår ifrån samtliga animaliska produkter (fisk, mejeriprodukt, fett, mejeriprodukt, vanligtvis för fortplantning hos djur etc).

var besitter man fasteregler till onsdagar samt fredagar (precis vilket den ursprungliga församlingen), fastlagstiden samt vissa andra tider.

Inte heller säger vi ”Herre Gud” eftersom det är ett namn som vi använder endast då vi tillber Gud

Inom dem protestantiska kyrkorna förekommer däremot ej fasta vid identisk sätt. Inom Svenska kyrkan äger fastlagssöndagen kommit för att ses likt fastetidens start, dock bruket för att fasta inom ordagrann fras äger nästan helt försvunnit. Fasta existerar helt enkelt ej något likt ordineras (så för att detta skulle artikel synd för att ej fasta) - vare sig nära högtidlig vecka före påsk alternativt nära andra tillfällen - samt några fasteregler existerar ej.

detta anses ej inom sig egen existera någonting "religiöst" alternativt äga något eget andligt värde.

Däremot betraktas fastan vilket en "redskap". Den hjälper oss bland annat för att ett fåtal övervakning ovan vår lekamen samt kroppens krav. Luther rekommenderade mot modell fasta liksom en sätt för att dämpa sexualiteten samt andra köttsliga begär.

dock främst från allt besitter fastan mot avsikt för att föra oss närmare Gud genom för att understryka vår personlig bräcklighet samt svaghet såsom fysiska människor.

Som kristen besöker man kyrkan, man deltar i körer, ungdomsarbete, syföreningar och bibelstudier

Genom för att fastan vid således sätt utför oss ödmjuka, därför kunna Gud föra oss närmare honom samt ge oss kraft. Jesus förklarade för att angående oss står inför någon svår prövning inom existensen således behövs detta ibland "bön samt fasta" till för att oss bör klara från detta (Mark 9:29).

Fasta kunna även artikel en sätt för att fokusera våra idéer.

Genom för att sätta våra kroppsliga behov åt sidan kunna oss koncentrera oss helt samt hållet vid vår förbindelse tillsammans med Gud. Den enda "näring" oss får beneath fastan existerar från detta andliga slaget - den livgivande näring liksom finns inom Guds ande, inom Guds mening, inom "Livets bröd" samt "Andens levande vatten" (Joh 4:14).

då Jesus avslutat sin 40 dagar långa fasta inom öknen fanns denne ytterst hungrig.

detta plats då djävul försökte förmå honom för att sätta längtan efter föda samt tillfredsställelse från sina fysiska behov framår lydnaden mot Fadern (Matt 4:1-3). Jesu svar blev för att människan ej bör "leva bara från bakverk, utan från varenda mening likt utgår ur Guds mun" (Matt 4:4).

inom själva verket citerade Jesus denna plats ur Femte Moseboken:

"Tänk vid all den väg vilket Herren, din Gud, äger låtit dig vandra beneath dessa fyrtio kalenderår inom öknen, på grund av för att tukta dig samt sätta dig vid test, till för att utröna angående ni existerar beredd för att hålla hans bud alternativt ej.

denne tuktade dig tillsammans hunger samt lät dig förtära manna... han ville lära dig för att människan ej lever bara från bakverk utan från samtliga mening liksom utgår ifrån Herren" (5 Mos 8:3)

detta existerar vilket hungern beneath fastan bör lära oss för att inse. Den fysiska födan existerar ej allt. Den andliga att födas liksom verkligen ger oss liv - samt slutligen evigt liv - får oss genom för att inom ödmjukhet söka samt lyda Gud.

då Gud gav israeliterna manna för att förtära beneath ökenvandringen, fanns detta vilket enstaka outtalad profetia angående detta verkliga "Livets bröd" liksom skulle anlända ifrån sky en par tusen kalenderår senare. Jesus förklarade detta till sina lärjungar:

"Jag existerar livets bakverk. Den såsom kommer mot mig skall inte någonsin hungra, samt den såsom tror vid mig skall inte någonsin någonsin törsta...

Era fäder åt mannat inom öknen samt dem dog.

dock brödet likt kommer ner ifrån sky existerar sådant för att den vilket äter från detta ej bör dö. Jag existerar detta levande brödet liksom besitter kommit ner ifrån sky. Den såsom äter från detta brödet bör leva inom evighet" (Joh 6:35,49-51)

Fastan hjälper oss följaktligen för att inse hur lite oss förmår utan Guds hjälp, utan Guds kraft, Guds ande.

detta plats därför Jesus betonade för att hans person som följer efter någon annan ej skulle fasta på grund av för att visa upp sin rättfärdighet till andra - på grund av för att verka fromma samt heliga inom andras ögon - utan utföra detta privat samt inom ödmjukhet:

"När ni fastar, titta då ej dystra ut liksom hycklarna...

Nej, då ni fastar, smörja in ditt kalufs samt tvätta ditt ansikte, sålunda för att ej människorna ser för att ni fastar, utan bara din fader inom detta fördolda. Då bör din fader, liksom ser inom detta fördolda, ge pris dig" (Matt 6:16-18)

Däremot besitter oss missförstått detta kurera ifall oss fastar inom en försök för att tvinga alternativt förmå Gud för att utföra någonting.

Huvudsyftet tillsammans med fastan existerar för att söka Gud samt hans vilja inom vårt liv (Esra 8:21), ej för att försöka tvinga vid Gud vår vilja (Jes 58:4 samt Jak 4:3). Vår attityd gentemot Fadern bör artikel densamma vilket Jesu inställning då denne bad mot Gud:

"Låt din vilja ske, inte min" (Luk 22:42)

vid därför sätt blir fastan enstaka hjälp på grund av oss för att inom allt högre grad låta Guds vilja leda oss, då oss lär oss för att bli mer samt mer lika Gud.

Gud ger samt Gud förlåter. Gud hjälper. Genom för att begrunda vilket denne äger gjort till oss får oss inspiration samt kraft för att utföra mer till vår nästa.

Som att de kristna läser bordsbön, försöker låta bli att svära och (åtminstone i frikyrkorna) försöker avstå från alkohol

oss får kraft för att förlåta, för att ge samt för att hjälpa. samt då kommer denne för att lyssna våra rop samt våra böner.

Redan vid Gamla testamentets tidsperiod underströk Gud på grund av israeliterna för att deras fasta ej fanns något värd angående den bara blev ett ritual - angående dem ej även följde Guds vilja:

"Som ni fastar inom dygn blir ej er bön hörd inom höjden...

Nej, detta existerar den fasta jag önskar se; för att ni lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar dem förtryckta, krossar samtliga ok. Dela ditt bakverk tillsammans med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser ni enstaka naken därför klä honom... angående ni fullfölja slut vid allt förtryck hos dig, hot samt hån samt förtal, angående ni räcker ditt bakverk åt den hungrige samt mättar den likt lider fara, då bör ljus avbryta fram på grund av dig inom mörkret, din kväll bli lysande dag..." (Jes 58:4-7, 9-10)

dem orden gäller än inom ljus - samt detta handlar till övrigt ej bara ifall fastan.

oss förmå byta ut termen fasta mot "gudstjänst", "nattvard", "lovsång", "möte", "predikan"...

De skillnader som kan iakttas i vardagslivet är kanske mindre

Inga yttre manifestationer - inga ritualer, inga gudstjänster alternativt lovsånger alternativt vackra mening - existerar någonting värda inom Guds ögon ifall oss ej följer Guds vilja samt verkligen älskar vår nästa likt oss själva samt låter detta komma mot formulering inom konkret papper. liksom Jesus uttryckte det:

"Sannerligen, vilket ni äger gjort till någon från dessa mina minsta liksom existerar mina bröder, detta äger ni gjort på grund av mig...

[och] vilket ni ej besitter gjort på grund av någon från dessa minsta, detta äger ni ej heller gjort till mig" (Matt 25:40,45)

Sammanfattningsvis kunna man alltså yttra för att på grund av ett kristen existerar fastan ej något man utför från något religiöst tvång, därför för att tro ordinerar detta. dock flera äger upptäckt värdet inom för att fasta likt ett sektion inom strävan efter för att anlända närmare Gud, för att söka Guds vilja tillsammans med sitt liv samt till för att inom ödmjukhet lära sig för att ännu tydligare inse för att detta ytterst existerar han liksom ger oss existensen samt allt liksom behövs till för att oss bör behärska leva.

Thor-Leif Strindberg

Läs även nästa svar:

Bokstaven dödar dock anden ger liv
Vad existerar innebörden inom uttrycket för att 'bokstaven dödar dock anden ger liv'? angående lagens tecken dödar, varför gav då Gud oss den?

Människan - ande, själ samt kropp?
Hur ser människans natur ut i enlighet med bibeln?

Svar: För det första: Det står ingenstans i bibeln att den som svär skall bli dömd

Finns detta något stöd inom bibeln till för att människan existerar ett ande, vilket besitter ett själ, såsom bor inom enstaka kropp?

Hur förmå oss leva i enlighet med Guds vilja?
Hur bör enstaka människa behärska leva vid detta utgivande, osjälviska sätt liksom Jesus uppmanar mot, främst inom Bergspredikan? Står ej detta helt inom strid mot bota vår mänskliga natur?

Vilken existerar den riktiga kristna församlingen?
Kristenheten existerar splittrad inom tusentals olika samfund ovan kurera världen. Hur förmå man känna till vilken såsom existerar den rätta församlingen, den liksom Jesus enstaka gång startade?

Sök svar vid fler frågor:

Har ni enstaka personlig fråga angående Bibeln, kristendomen, kyrkan etc?

Sök ursprunglig inom Allt ifall Bibelns grundlig arkiv:

Om ni ej hittar svaret, skicka din fråga mot bibelfragan@alltombibeln.se således får ni svar via email.