Vad som är speciellt med reduktionsdelning

Meios (grekiska μείωσις, meiosis, ”minskning”, ”avtagande”) alternativt reduktionsdelning existerar den celldelning såsom sker då detta bildas könsceller alternativt sporer.

Meios hos människa

[redigera | redigera wikitext]

Varje fängelse inom människans lekamen innehåller 46 kromosomer.

Dessa existerar duplikat från dem 46 kromosomer liksom ingick inom den befruktade äggcell såsom ett människa utvecklas ifrån. 23 kromosomer härstammar ifrån modern (ägget) samt 23 ifrån fadern (spermien). eftersom varenda sorts kromosom ärvs inom dubbel uppsättning, brukar man yttra för att människan besitter 23 par kromosomer inom sina celler. detta existerar nödvändigt för att våra könsceller besitter hälften således flera kromosomer såsom övriga celler inom kroppen.

Annars skulle antalet kromosomer inom människan fördubblas på grund av varenda generation.

46 kromosomer (23 par)

Bildningen från könsceller föregås därför från reduktionsdelning (meios) såsom ger halverat kromosomantal. Hos människan existerar detta celler inom äggstockarna respektive inom testiklarna såsom genomgår reduktionsdelning.

Meios hos gröna växter

[redigera | redigera wikitext]

Växter existerar generationsväxlare tillsammans gametofyt likt existerar den haploida fasen samt sporofyt såsom existerar den diploida.

Meios sker hos sporofyten, inom sporangierna. Sporerna får därmed lätt kromosomuppsättning. då sporerna gror förblir kromosomtalet enkelt tills nästa sammanslagning från könsceller.

Vid reduktionsdelning minskar/reducerad antalet kromosomer till hälften, från 46 till 23

Meiosen inom sporangiet ger inom allmänhet fyra sporer (men kunna även artikel åtta, alternativt reducerat mot en). Dessa meoisprodukter sitter ofta ihop inom enstaka spor-tetrad såsom existerar enkel för att uppleva igen.

Meiosens olika faser

[redigera | redigera wikitext]

Nedan beskrivs meios hos människa, dock gången existerar oftast ungefär densamma hos andra tvåkönade flercelliga organismer.

Meiosen ger upphov mot nya könsceller tillsammans blandad genetisk bakgrund. mot skillnad ifrån mitosen sker detta numeriskt värde celldelningar beneath meiosen. Detta resulterar inom könsceller tillsammans med ett cell med enkel uppsättning kromosomer (1n, 1c) genotyp. nära befruktningen kämpa numeriskt värde haploida celler samman samt bildar ett zygot, embryots inledande fängelse, liksom återigen äger diploid (2n, 2c) genotyp.

Interfas

[redigera | redigera wikitext]

Interfasen existerar ett sektion från cellcykeln samt föregår celldelning oavsett angående detta rör meios alternativt mitos.

• G1: Tillväxtfas 1.
• S: Totalt besitter varenda (mänsklig) fängelse normalt 23 kromosompar, var enstaka sektion från varenda par ett gång ärvts ifrån modern samt enstaka ifrån fadern.

  Detta ger totalt 46 unika kromosomer var varenda kromosom innehåller ett kromatid (DNA-helix).

  
  
• 



Inför meiosen sker replikering från cellens genom. Cellen förblir diploid, dock genom DNA-replikationen går den ifrån för att äga enstaka kopia från varenda kromosom (2n, 2c), mot för att idag äga kromosomer tillsammans med dubbla uppsättningar kromatider (2n, 4c).

Reduktionsdelningen föregås av DNA-syntes, varvid varje kromosom bildar en kopia av

Inför meiosen besitter cellen beneath Interfasen replikerat sitt DNA sålunda för att varenda kromosom för tillfället består från numeriskt värde identiska systerkromatider liksom sitter ihop inom sina centromer. Detta ger alltså 46 kromosomer, 92 kromatider vilket motsvarar 92 DNA-molekyler.

• G2: Tillväxtfas 2. på denna plats kontrolleras även dem replikerade DNA-molekylerna samt fel rättas till.

Meios

[redigera | redigera wikitext]

• Profas 1: en centriol delas mot numeriskt värde nära cellmembranet samt dem börjar migrera mot plats sin ände från cellen samtidigt liksom dem börjar forma enstaka spindel från microtubuli mellan sig.

  Kromosomerna koncentrera samt lägger sig bredvid sitt motsvarande par (den kromosom likt kodar på grund av identisk gener). denna plats sker enstaka alternativt flera överkorsningar då kromosomerna bildat bivalent. Genom den rekombination från DNA tillsammans gener vilket delvis härstammar ifrån modern samt delvis ifrån fadern bildas unika kromosomer.

  Överkorsningen existerar indelad inom ytterligare fem steg:

  • Leptotene
  • Zygotene
  • Pachytene
  • Diplotene
  • Diakinesis
• Metafas 1: Kärnmembranet existerar för tillfället upplöst samt kromosomparen (tetraderna) besitter samlats inom cellens ekvatorialplan. Cellen existerar 2n, 4c.
• Anafas 1: enstaka dem motsvarande kromosomparen dras mot plats sin cellpol.

  Detta utgör den främsta skillnaden mot mitosen, eftersom systerkromatiderna ej skiljs ifrån varandra beneath meiosen. beneath mitosens anafas löses cohesin liksom håller samman kromatiderna nära deras centromer upp samt ett kopia från faderns samt moderns kromosomer går mot varenda fräsch fängelse vilket resulterar inom enstaka färsk identisk fängelse.

  beneath meiosen förblir istället kromatiderna bundna nära varandra beneath Anafas 1 samt systerkromatiderna dras idag mot identisk blad.

  Vad som är speciellt med reduktionsdelning? Reduktionsdelningen sörjer för dels omkombination av arvsanlag, vilket ger upphov till genetisk variation (biologisk mångfald), dels halvering av kromosomtalet, så att detta inte fördubblas vid varje befruktning

  Detta resulterar inom för att den nya cellen efter cytokines blir 2c, 1n, detta önskar yttra för att cellen innehåller numeriskt värde duplikat från enstaka cell med enkel uppsättning kromosomer genuppsättning.

• Telofas & Cytokines 1: Cellen genomgår cytokines, samt delar sig mot numeriskt värde nya celler liksom vardera besitter 23 kromosomer samt 46 kromatider.
• Profas 2: Liksom beneath profas inom således delar centrosomet sig inom numeriskt värde, bildar enstaka spindel från microtubuli mellan sig samt börjar migrera mot plats sin ände från cellen.
• Metafas 2: Kromosomerna radar upp sig längs cellens ekvator samt microtubuli fäster nära kromatidernas centromer.
• Anafas 2: Kromatiderna inom dem enskilda kromosomerna delas upp samt dras åt fanns sin pol.
• Telofas & Cytokines 2: ett fräsch cellkärna börjar bildas runt kromosomerna samt cellen genomgår Cytokines.

  dem nya cellerna besitter för tillfället enstaka lätt alternativt cell med enkel uppsättning kromosomer uppsättning kromosomer. 23 kromosomer, 23 kromatider samt 23 DNA-molekyler. Totalt sett äger meiosen gett upphov mot 4 liknande celler samt tackar vare den överkorsning från DNA liksom skett beneath profas 1 samt för att kromosomer tillsammans numeriskt värde systerkomatider behölls intakt beneath meios 1 således besitter varenda cell med enkel uppsättning kromosomer fängelse fått ett unik blandning från modercellens ursprungs-DNA.

Skillnader mellan könen

[redigera | redigera wikitext]

Även inom detta del beskrivs utvecklingen från könsceller hos vår personlig art.

Förhållandena hos andra tvåkönade flercelliga organismer existerar oftast speciell.

Kvinnliga könsceller

[redigera | redigera wikitext]

Under femte månaden från fosterstadiet ändrar bostadsort sig kvinnliga könsceller mot ovarierna var dem snabbt delar sig. såsom maximalt existerar dem ungefär 7 miljoner mot antalet. flera från dessa återbildas dock senare inom enstaka process likt kallas atresi.

Meios = reduktionsdelning

dem könsceller vilket återstår, kallade huvudsakliga oocyter, stannar inom diplotene-fasen fram mot puberteten. Inför menstruationen sker hormonella förändringar får en tiotal från dem huvudsakliga oocyterna för att utvecklas vidare genom meiosens steg, fram mot profas 2. Normalt hinner ett från dessa huvudsakliga oocyter utvecklas längre än dem andra, samt börjar då trycka ner dem andra oocyternas tillväxt sålunda för att dem återbildas.

huvudsakliga oocyten likt utvecklats längst bort omvandlas samtidigt mot ett Graafsk follikel.

Vid ägglossningen (ovulationen), då oocyten stöts ut ifrån äggstocken samt tas upp från äggledaren, sker inledande meoitiska celldelningen.

Reduktionsdelningen sörjer för dels omkombination av arvsanlag, vilket ger upphov till genetisk variation (biologisk mångfald), dels halvering av kromosomtalet, så att detta inte fördubblas vid varje befruktning

Hälften från cellens genetiska ämne stöts då ut samt bildar enstaka därför kallad polkropp, cellen blir då 1n, 2c. andra meiotiska delningen sker inom sin tur inom samband tillsammans befruktningen, varpå ytterligare relaterat till gener ämne stöts ut, varpå ytterligare enstaka polkropp bildas. Äggcellen blir då cell med enkel uppsättning kromosomer (1n 1c) inom enstaka betalkort period innan den tar upp spermiecellens haploida genmaterial, således för att den diploid zygot bildas (2n 2c).

Manliga könsceller

[redigera | redigera wikitext]

Manliga könsceller går eller reser beneath embryogenesen mot testiklarna, var dem sedan ligger inom vila fram mot puberteten.

Förklara vad som är speciellt med reduktionsdelning Kallas även meios

Dessa köns-stamceller kallas spermatogoner. beneath puberteten kommer hormonella förändringar erhålla spermatogonerna för att börja dela sig, samt forma huvudsakliga spermatocyter (2n, 4c). dem huvudsakliga spermatocyterna inom sin tur genomgår inledande meoitiska delningen samt ger upphov mot numeriskt värde sekundära spermatocyter (1n, 2c). varenda sekundär spermatocyt delar sig inom sin tur mot numeriskt värde spermatider.

Spermatiderna mognar samt bildar sedan spermatozoa, detta önskar yttra, färdiga spermieceller.

Våra kroppsceller är diploida: Dubbel kromosomuppsättning – 2 n

Varje delad spermatogon ger alltså upphov mot totalt 4 spermieceller. Allt detta sker inom tubuli seminiferi inom testiklarna.