Vad gör man på havet

För andra betydelser, titta ocean (olika betydelser).

Hav existerar detta sammanhängande vattenområde såsom avskiljer jordenskontinenter, alternativt någon sektion från detta zon. Haven täcker cirka 70 procent från jordens yta samt består från omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten.^[1] Medeldjupet inom haven existerar omkring 3729 meter;^[2] omkring 90 andel från haven utgörs från djuphav.

detta största djupet existerar Challengerdjupet inom Marianergraven likt når cirka 11 034 meter beneath havsytan.^[3]Salthalten inom världshaven existerar relativt konstant, 3,5 procent.^[1]

Ofta talar man ifall dem större haven vilket världshav alternativt oceaner. Dessa oceaner uppdelas dock ofta inom mindre bihav, likt är kapabel indelas inom medelhav samt randhav.

numeriskt värde modell vid bihav existerar Östersjön, likt existerar en medelhav, samt Arabiska havet, likt existerar en randhav. andra ocean kallas bara bukter alternativt vikar, mot modell Bengaliska viken.

Havens struktur påverkas från kontinenternas rörelser (plattektoniken) samt förändras inom takt tillsammans för att spridningszoner vid havsbottnen ökar havens yta, alternativt kollisionszoner pressar haven samman samt reducerar deras yta.

ocean liksom ett gång funnits vid jorden, dock såsom inom ljus ej finns inom identisk struktur kallas till paleohav, mot modell Iapetushavet samt Panthalassa.

Livet vid jorden tros från enstaka sektion äga börjat inom haven,^[4] liksom inom solens tid rymmer enstaka massiv artrikedom – ifrån cyanobakterier mot blåvalen, den största för tillfället levande djurarten.

detta existerar resurser vid vätska vilket varit förutsättningen på grund av liv vid jorden samt än inom solens tid lever omkring 40 andel från jordens befolkning inom närheten från havet.

Havens ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera teorier likt försöker förklara hur jordens ocean inledningsvis uppstod. dem flesta debatterar till numeriskt värde alternativt tre ursprungliga källor dock tillmäter dessa källor olika innebörd.

ett från källorna bör existera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom frigjorts ur jordens inre inom form eller gestalt från ånga liksom inledningsvis bildat atmosfären till för att sedan producera stora mängder nederbörd. ett ytterligare källa bör existera dem stora antal meteoriter liksom träffade detta unga jordklotet samt vilket bidragit mot kvantiteten en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid jorden.

Havet reglerar jordens temperatur

Ytterligare enstaka källa förmå existera ett antagen fingerprydnad från fryst vatten likt omgivit jorden, ungefär likt saturnus ringar, samt liksom jordens gravitation dragit ned inom atmosfären.^[5][6]

Havets egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Ljud

[redigera | redigera wikitext]

Ljud leds förbättrad inom havsvatten än inom atmosfär vilket utför för att ljudet inom haven färdas fyra gånger snabbare, omkring 1500 m/s^[7].

Detta inom sin tur fullfölja för att ljudet är kapabel färdas många längre sträckor inom haven, något liksom mot modell valar utnyttjar på grund av för att kommunicera tillsammans med varandra ovan avstånd vid hundratals kilometer.

Temperatur samt tryck avgör ljudets hastighet. inom haven reducerar temperaturen tillsammans djupet, vilket inledningsvis utför för att ljudets hastighet reducerar, samtidigt såsom trycket ökar, vilket utför för att ljudets hastighet ökar ifrån samt tillsammans med omkring 1000 meters djup.

vid detta djup "fångas" ljudet genom för att signalerna bryts mot över- samt underliggande lager. Man kallar lagret på grund av SOFAR-kanalen ("Sound Fixing and Ranging").

Ljus

[redigera | redigera wikitext]

Solljuset värmer dem ytliga havslagren samt existerar var helt kritisk på grund av existensen inom haven.

Stilla havet

vid större djup äger solljuset absorberats — röda frekvenser redan vid 15–20 meters djup, azurblå vid omkring 100 meters djup — samt beneath 200 meter existerar haven inom princip helt mörka. Totalt existerar endast numeriskt värde andel från havets volym belyst samt detta fullfölja för att växtplankton, likt står till fotosyntesen inom haven, bara lever inom dem ytliga lagren vilket inom sin tur påverkar resten från existensen inom haven.

flera vilt vilket lever inom djuphavet förmå dock generera eget ljus.

Temperatur

[redigera | redigera wikitext]

Temperaturen inom dem ytliga havslagren varierar starkt vid olika breddgrader. inom tropiska vätska ligger temperaturen inom ytlagren nära 27–28 °C medan vattnet nära polerna håller sig nära fryspunkten sommar såsom vinter.^[7] inom djuphavet existerar dock variationerna små.

beneath 1000 meter existerar temperaturen omkring 4 °C dock inom polartrakterna ligger bottentemperaturen många nära fryspunkten.

Tryck

[redigera | redigera wikitext]

Trycket inom haven mäts inom dryckesställe (Newton/m²). nära havsytan existerar trycket omkring 1 bar till för att sedan öka vid djupet tillsammans med enstaka dryckesställe per 10 meter.

vid 1000 meters djup existerar alltså trycket 101 gånger trycket vid jordytan. vilt vilket lever beneath denna nivå besitter ofta geléartade kroppar.

Dynamik

[redigera | redigera wikitext]

Vågor

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Havsvåg, vindvågor

Havsvågor existerar mekaniska vågor vilket fortplantar sig längs tillsammans havsytan.

Inget dricksvatten "följer" vågorna. detta enda såsom transporteras tillsammans med vågorna ovan havsytan existerar energi. då vågorna når nation frigörs denna energi.

Vågornas tillbakahållande kraft existerar gravitationen. då vinden blåser fullfölja tryck samt friktion för att havsytans balans rubbas samt energi ifrån luften överförs mot vattnet.

vid djupt vätska rör sig vattenpartiklarna inom cirkulära rörelser, detta önskar yttra ett kombination från longitudinella ("fram samt tillbaka") samt transversala ("upp samt ned") rörelser. vid ytlig dricksvatten, var djupet existerar mindre än halva våglängden, rör sig partiklarna inom ellipsoida banor.

Tre faktorer agerar in då vågor bildas: (1) Vindens hastighet, (2) hur utdragen period vinden besitter blåst ovan en vattenområde, samt (3) längden vid den sträcka vilket vinden blåst ovan.

Ju högre värden vid respektive faktor desto högre vågor.

Vågor mäts efter höjd (vågdal mot vågtopp), längd (mellan vågtopparna), lutning (vinkel mellan höjdpunkt samt dal) samt periodicitet (tid mellan numeriskt värde vågtoppar).

I dem områden var vågor bildas blir havsytan kaotisk, ofta tillsammans med höga vågor. ifall vågorna fortplantat sig enstaka längre sträcka rör dem sig inom typiska regelbundna mönster, vilket ofta mot ett havsstrand, kallade dyningar.

Extrema vågor

Strömmar

[redigera | redigera wikitext]

I haven förekommer flera typer från havsströmmar: dem ytliga, snabba strömmarna såsom drivs från vinden; dem djupa många långsamma strömmarna vilket drivs från densitetsskillnader mellan olika havsregioner; samt den lodräta transporten mellan dem numeriskt värde tidigare.

Ytcirkulationen drivs från vinden. Corioliseffekten fullfölja för att strömmarna drivs medurs vid norra halvklotet samt moturs vid södra halvklotet. Tillsammans tillsammans med Corioliseffekten fullfölja den sålunda kallade Ekmanspiralen för att dem vinddrivna havsströmmarna flödar inom rät vinkel mot vinden.

Djupa havsströmmar drivs från skillnader inom temperatur samt densitet. Strömmarna vid havsslätterna, den termohalina cirkulationen, drivs från små skillnader inom havets densitet. Strömmarna beneath havsytan kallas undervattensfloder.

En vertikal utväxling förekommer inom havsregioner tillsammans nedvällning, nära oceanernas östra kuster, respektive uppvällning, nära oceanernas västra kuster.

Salthalt

[redigera | redigera wikitext]

Havsvatten består från saltvatten tillsammans med enstaka genomsnittlig saltkoncentration från 31 mot 38 gram per liter (3,1 mot 3,8 %). Koncentrationen från havssalt varierar många lite ute vid öppet ocean dock påverkas från flodmynningar samt liknande nära kusterna.

På andra ställen består kusten av långa sandstränder

inom innanhav vilket exempelvis Östersjön existerar saltkoncentrationen endast 5–10 gram per liter. Bottenviken samt detta inre från Finska viken äger ännu lägre halt samt dem danska sunden upp mot 20 gram per liter ytvatten.

Salthalten ocean sinsemellan skiljer dock ganska markant. mot modell existerar Medelhavet betydligt saltare än Atlanten.

På stora djup äger vattnet något högre salthalt samt densitet.

Allt färskvatten som vi dricker kommer från första början från haven

Saltets sammansättning existerar praktiskt taget konstant; kalciumkarbonat 2,5 %, kaliumsulfat 3,6 %, magnesiumsulfat 4,7 %, magnesiumklorid 10,8 % (tumregel: kvantiteten magnesiumklorid motsvarar summan från dem föregående, detta önskar yttra 2,5+3,6+4,7) samt natriumklorid 77,7 % vilket inom stort sett existerar resten. Hur besitter havsvattnet fått just denna blandning från salter?

Den vanliga teorin existerar för att salterna äger lösts ut ur marken från dem vattendrag liksom därför småningom når havet. Halterna ökar långsamt ovan tidsperiod, eftersom avdunstningen återför detta rena vattnet mot landområdena, medan dem lösta salterna blir kvar inom havet. (Se Vattnets kretslopp!) Sir Edmond Halley föreslog denna förklaring redan kalenderår 1715.^[8]

Halleys teori plats delvis precis.

en bekymmer existerar för att proportionerna från dem detaljerad jonerna inom havet ej alls stämmer överens tillsammans med dem såsom oss finner inom sjö- samt flodvatten. ett massiv sektion från natrium- samt kloridjonerna inom havet anses äga kommit dit ifrån havsbottnen samt ifrån vulkaniska källor redan då haven bildades. Dessutom äger löst natriumklorid enstaka många längre "livstid" än salter från kalcium samt magnesium, vilka tenderar för att fällas ut många snabbare samt forma sediment.^[8]

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

Läran ifall haven kallas oceanografi.

Läran angående existensen inom haven kallas till marinbiologi. Läran angående geologin vid havens botten kallas på grund av maringeologi.

Ekosystem

[redigera | redigera wikitext]

Haven delas upp inom flera ekosystem. ett horisontell uppdelning görs mellan den neristiska zonen ovanför kontinentalsocklarna samt den havsrelaterade zonen ovan oceansocklarna.

Dessutom förser havet oss med mat och näring, medicin, rekreation och kulturella värden, transportvägar och energi från vind och vågor

lodrätt förmå havet uppdelas inom pelagialen, "den fria vattenpelaren", likt utgör större delen från havets vattenmassa samt liksom inom sin tur uppdelas inom olika zoner tillsammans med skilda ljus-, temperatur- samt tryckförhållanden. botten av havet utgör enstaka personlig område vilket kallas bentalen.^[9]

Havsytan bortom kusterna utgör en eget habitat till både vilt samt växter.

dem organismer likt existerar bundna mot havets yta kallas neuston samt omfattar därför väl många små organismer likt flagellater mot sargassotång likt är kapabel forma kilometerlånga golvbeklädnad likt inom sig utgör en eget ekosystem tillsammans med flera unika arter. Arter vilket delvis lever ovan vattenytan, mot modell blåsmaneten (Physalia physalis) samt violsnäckan (Glaucus atlanticus), kallas pleuston.^[10]

Pelagiska zonen

[redigera | redigera wikitext]

Pelagiska zonen (pelagialen alternativt ”vattenpelaren”) kallas den sektion från haven likt ej äger direkt förbindelse tillsammans med kuster alternativt botten av havet.

Pelagialen utgör den största delen från haven samt står till 95 procent från havets mikroskopiskaprimärproduktion — växt samt djurplanktion likt flagellater samt maneter.

Vertikalt är kapabel den pelagiska zonen uppdelas inom flera underzoner:^[11][12]

• Epipelagiska zonen (0–200 meter) — Den distrikt likt nås från solljuset samt därför den område var dem flesta från havens växt samt djurarter lever.

  Denna område utgör bara 2 procent från havets volym. nära kusterna reducerar den epipelagiska zonen vid bas från partiklar inom vattnet samt näringsrika kallvattenströmmar ifrån havets botten.^[9][9][11]

• Mesopelagiska zonen (200–1000 meter) — "Skymningszonen" var haven förändras mot kompakt mörker. detta ljus såsom når hit räcker ej till fotosyntes dock dem flesta varelse på denna plats existerar beroende från synen.

  dem lever från byten samt nedfallsprodukter ifrån den epilagiska zonen.^[11]

• Batypelagiska zonen (1000–4000 meter) — hit når inget solljus alls samt inga växter är kapabel överleva denna plats. dem flesta djurarter lever från nedfallande kvarlevor från varelse samt växter (detritus) ifrån överliggande zoner.

  Flera arter existerar bioluminiscenta samt denna plats lever jättebläckfiskar likt jagas från kaskeloter. beneath 2000 meter kallas havet till djuphavet.^[9][11]

• Abyssopelagiska zonen (4000–över havsbotten) — hit ned når inget solljus alls samt dem flesta arter vilket lever denna plats existerar personer som inte kan se samt färglösa.^[11]
• Hadopelagiska zonen (det fria vattnet inom djuphavsgravarna, ned mot 10 000 meter) — enstaka knapphändigt utforskad region likt ännu existerar inom princip helt okänd.

  Trots enstaka temperatur vid några enstaka grader lever häpnadsväckande flera barofila samt extremofila arter på denna plats. andra arter besitter anpassat sig mot en liv nära hydrotermiska källor.^[11]

Bentiska zonen

[redigera | redigera wikitext]

Bentiska zonen (bentalen, bentos) existerar den område likt omfattas från botten av havet.

Växter inom denna region kallas fytobentos samt djuren till zoobentos.^[12]

Zonen uppdelas inom hårdbottnar, mot modell klippor samt korallrev, respektive mjukbottnar, sedimentlager från mot modell småsten samt lera. Omkring 80 andel från faunan inom den bentiska zonen lever vid hårdbotten likt även hyser fyra gånger fler arter än mjukbotten.^[12]

Kuster

[redigera | redigera wikitext]

Längs tillsammans med kusterna brukar hårdbotten uppdelas inom zoner tillsammans med olika grad från luftexponering:

^[12]

Kuster existerar dem områden var havet möter nation.

Flora samt fauna

[redigera | redigera wikitext]

Havet bebos från bland annat fiskar, vattenlevande däggdjur samt plankton.

titta marinbiologi.

Fauna

[redigera | redigera wikitext]

Livet inom havet utgår ifrån plankton, dem organismer likt inom allmänhet passivt driver tillsammans med havets strömmar. Plankton brukar uppdelas inom växt samt djurplankton, dock flera arter existerar mixotrofa samt besitter både klorofyll samt är kapabel bidra tillsammans med fotosyntes samtidigt liksom dem förmå inta fast att ge liv.

Plankton såsom beneath kurera sin livscykel uppehåller sig inom pelagialen kallas holoplankton medan dem likt bara tillbringar ett fas från sina liv var (som mot modell larver) kallas meroplankton.^[12]

Djur vilket aktivt kunna förflytta sig genom för att simma kallas nektoner, enstaka många heterogen team vilket bland annat omfattar valar, sköldpaddor, bläckfiskar samt fiskar.

Haven täcker cirka 70 procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten

dem arter såsom lever nära havsytan kallas pleustoner alternativt neustoner, mot modell Maneter.^[12]

Den bentiska faunan uppdelas inom epifauna, dem vilt liksom lever vid botten, samt infauna, dem vilt liksom lever beneath botten av havet. identisk fauna är kapabel även delas upp efter hur arterna fångar sin föda:

• Herbivorer liksom betar vid botten av havet.

  mot exempel: strandsnäcka, ledsnäcka, skålsnäcka, tånggråsugga.

• Aktiva alternativt passiva suspensionsätare vilket filtrerar vattnet. mot modell havstulpaner, sjöpungar, läderkoraller, blåmussla, hydroider samt svampdjur.
• Depositionsätare såsom lever från nedfallande ämne. mot modell sandmask, östersjömussla, slammärla, hjärtsjöborre.
• Predatorer liksom lever vid andra vilt.

  mot modell sjöstjärna, nätsnäcka, strandkrabba, havsanemoner, havsborstmask, plattfisk samt vadarfågel.^[12]

• Alger

Flora

[redigera | redigera wikitext]

I världshaven finns färre arter än vid nation, vilket beror vid för att insekterna, vilket utgör enstaka majoritet från varenda arter, ej koloniserat haven.

dock från dem 33 fylum (djurstammar) vid jorden återfinns 32 inom haven varav hälften endast finns inom haven.

Samhällsaspekter

[redigera | redigera wikitext]

Lagar på grund av haven

[redigera | redigera wikitext]

Förenta nationernas havsrättskonvention (engelska: United Nations Conference on the lag of the Sea, UNCLOS), existerar den internationella överenskommelse likt trädde inom kraft 1994 samt liksom fanns resultatet från den havsrättskonferens vilket pågick mellan 1973 samt 1982.

Konventionen reglerar nationernas rättigheter samt ansvar nära dess nyttjande från haven, tillsammans med riktlinjer på grund av affärer, miljön samt havens råvaror.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

I antikens Grekland plats Poseidon havsgud; inom Rom Neptunus.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Citat