Hur är samhället möjligt undervisning

Sammanfattning

Lärande på grund av hållbar tillväxt existerar en viktigt uppgift inom förskola samt förskoleklass. i enlighet med FNs globala hållbarhetsmål bör träning ge samtliga ungar samt unga kunskaper samt förmågor liksom fullfölja dem rustade för att bidra mot enstaka hållbar tillväxt inom en internationellt perspektiv.

Därför intresserar sig flera vetenskapsman idag till hållbarhetsfrågor inom ramen på grund av yngre barns träning. Bland annat undersöker vetenskapsman hur utbildning till hållbar tillväxt kunna ge utrymme på grund av barns perspektiv, delaktighet samt aktörskap. inom den denna plats artikeln presenteras utfall ifrån aktuell svensk undersökning såsom rör utbildning till hållbar tillväxt.

Syftet existerar för att motivera förskollärare samt pedagog liksom önskar förbättra undervisningen inom detta denna plats området.

Introduktion

Allt fler rapporter visar för att tillståndet existerar allvarligt på grund av vår planet. oss går mot en allt varmare klimat, livsmiljöer på grund av människor samt varelse förstörs samt den biologiska mångfalden existerar hotad.

Därför ser flera människor för att oss måste förändra samhället inom enstaka mer hållbar riktning. oss behöver inse vår samhörighet tillsammans med naturen samt förstå för att våra liv existerar sammanflätade tillsammans jordens olika ekosystem. till för att förändring bör behärska ske existerar träning en viktigt verktyg. detta kämpa bland annat fast inom FNs globala hållbarhetsmål [1] likt flera från världens länder besitter förbundit sig för att att nå ett mål eller resultat.

beneath dem senaste decennierna äger därför allt fler vetenskapsman, både internationellt samt inom land, intresserat sig till hållbarhetsfrågor inom ramen på grund av yngre barns kurs [2].

Det visar en licentiatavhandling som också pekar på att påverkansmönstret är mer

inom land besitter utbildning till hållbar tillväxt även förtydligats likt en uppgift till förskolans utbildning inom den senaste revideringen från läroplanen (Lpfö 18/SKOLFS 2018:50).

Figur 1.Lärande på grund av hållbar tillväxt existerar en uttalat syfte på grund av förskolan. (Bild: mcconnmama, Pixabay.)

När detta gäller miljö- samt hållbarhetsfrågor inom svensk utbildningsinstitution äger vetenskapsman studerat både styrdokument samt utbildning samt sett för att tre undervisningstraditioner existerar framträdande.

Dessa existerar faktabaserad, normerande samt pluralistisk tradition [3]. Den faktabaserade traditionen utgår ifrån för att miljöfrågor existerar kunskapsproblem. detta innebär för att faktakunskaper ses likt kritisk till för att behärska fatta beslut inom sådana ämnen. Därmed blir undervisningens viktigaste övning för att unge får lära sig vetenskapliga beskrivningar, modeller samt detaljer ifall miljö- samt hållbarhetsfrågor.

Den normerande traditionen ser miljöfrågor vilket inom inledande grabb attityd- samt livsstilsproblem. detta innebär för att undervisningen ofta fokuserar vid vilket likt existerar utmärkt till miljön samt vid för att lära ungar miljömedvetna handlingssätt. Den pluralistiska traditionen betonar istället för att miljöfrågor existerar politiska bekymmer.

detta innebär för att undervisningen behöver lyfta fram olika intressen samt perspektiv vid miljöfrågor samt låta barnen möta information ifrån olika källor. Barnen behöver erhålla träna väsentlig utvär, testa olika idéer samt samtala angående olika handlingsalternativ.

Inom förskolans erfarenhet äger undersökning demonstrerat för att utbildning till hållbar tillväxt ofta handlar ifall naturmöten, hantering från avfallsmaterial samt för att värna angående miljön.

Undervisningen innehåller miljö- samt naturfostran var unge socialiseras in inom en miljömedvetet förhållningssätt.

För att riktlinjer för en inkluderande utbildning ska få fäste måste de fokusera på allas behov

enstaka normerande undervisningstradition tillsammans fokus vid individens hushållande tillsammans med tillgångar dominerar, dock man kunna även titta spår från enstaka faktabaserad tradition tillsammans med fokus vid utbildning ifall naturen [4]. detta innebär å en sidan för att barnen får tillfälle för att personligen engagera sig inom miljö- samt hållbarhetsfrågor samt för att dem är kapabel förbättra kunskaper liksom dem behöver till för att förstå samt ta ställning inom liknande ämnen.

Å andra sidan innebär detta för att detta finns utrymme till förskollärare för att förbättra ett mer pluralistisk utbildning likt ger barnen större möjligheter för att förbättra en bedömande förhållningssätt.

Ett sätt för att förbättra undervisningen inom mer pluralistisk riktning kunna existera för att öka barns delaktighet samt aktörskap samt ge barns perspektiv vid hållbarhetsfrågor vilket rör deras liv större innebörd inom undervisningen.

dem senaste år besitter detta publicerats flera studier tillsammans med fokus vid just barns perspektiv, delaktighet samt aktörskap, vilket bidrar tillsammans med insikt då detta gäller utbildning på grund av hållbar tillväxt till yngre små människor. Studier äger även fokuserat vid hur utbildning är kapabel ge ungar chans för att förbättra samhörighet tillsammans med naturen.

inom denna skrivelse presenteras effekt ifrån fem aktuella studier, genomförda inom förskola samt förskoleklass inom landet. Syftet existerar för att ge stöd samt inspiration mot förskollärare samt pedagog liksom önskar förbättra undervisningen till hållbar utveckling.

Barns delaktighet viktig inom utbildning till hållbar utveckling

För för att små människor bör ett fåtal tillfälle för att förbättra medvetande på grund av människans beroende från samt samhörighet tillsammans med naturen existerar detta viktigt för att dem får existera delaktiga inom miljö- samt hållbarhetsarbetet.

Detta lyfts fram inom ett undersökning från vetenskapsman nära universitet eller akademisk institution på grund av utbildning samt överföring inom Jönköping [5]. Studien syftade mot för att illuminera förskolebarns meningsskapande samt nyfikenhet kring nya objekt vid förskolegården, såsom insektshotell, fågelholkar samt ätliga växter, avsedda för att främja ekosystemtjänster.

område Jönköping äger utfört en tvåårigt utvecklingsprojekt tillsammans tillsammans nio förskolor inom avsikt för att både främja biodiversitet samt barns möjligheter mot lek samt utbildning genom för att förbättra miljön vid förskolegårdarna.

I studien undersökte forskarna barns nyfikenhet samt meningsskapande genom för att följa tillsammans med unge vid promenader vid förskolegården.

Totalt deltog 23 unge, vilket plats omkring fyra kalenderår. Barnen fick visa sina favoritplatser, förklara vad dem tyckte ifall samt vilket dem brukade utföra var. dem fick även ämnen ifall dem objekt liksom skulle främja ekosystemtjänster vilket ägde placerats ut vid gården. Resultaten visar för att endast en fåtal unge spontant uppmärksammade dem olika föremålen.

ett förklaring mot detta förmå existera för att barnen ej ägde varit involverade inom utvecklingen från förskolegården samt för att dem ej fick guidning alternativt blev motiverade inom sitt nyfikenhet från vuxna.

På den enda förskola var barnen ägde varit delaktiga inom för att konstruera en insektshotell plats barnen mer medvetna ifall varför insektshotellet ägde satts upp.

Hur dessa frågor behandlas och integreras i undervisningen så att de bildar en helhet är centralt i ett lärande om hållbar utveckling

Forskarna lyfter därför fram nödvändigheten från för att förskollärare samt pedagog stimulerar barnens nyfikenhet samt fullfölja barnen delaktiga inom arbetet på grund av hållbarhet. dem föreslår för att barns delaktighet inom designandet från förskolegårdar såsom är kapabel främja biodiversitet är kapabel artikel en sätt för att främja barns medvetande till samt samhörighet tillsammans med naturen.

Samspel mellan barns perspektiv samt givna syfte inom undervisningen

En förutsättning på grund av för att små människor bör behärska artikel delaktiga inom kurs till hållbar tillväxt existerar för att dem vuxna lyssnar vid barnen.

Barnens funderingar, erfarenheter samt intressen förmå då bli ett utgångspunkt inom undervisningen. undersökning visar däremot för att detta förmå existera svårt på grund av förskollärare samt pedagog för att ge utrymme på grund av innehåll skapat utifrån barns erfarenheter samt intressen samt samtidigt behandla en självklart innehåll, baserat vid läroplanen.

Detta didaktiska dilemma belyses inom enstaka undersökning genomförd från vetenskapsman ifrån Stockholms, Umeå samt Uppsala högskola [6]. inom studien analyserade forskarna seminariediskussioner tillsammans med fem grupper från förskollärarstudenter, tillsammans med fem-sex deltagare inom varenda assemblage. Studenterna ägde fått mot arbetsuppgift för att organisera en arbetsuppgift inom området hållbar tillväxt på grund av ungar inom åldrarna 1-5 kalenderår.

ett utgångspunkt på grund av planeringen fanns för att några ungar ägde hittat skräp inom enstaka intilliggande skog.

Forskarna kunde titta för att studenterna å en sidan diskuterade förberedelse utifrån en självklart innehåll, mot modell för att lära barnen hur olika sorters skräp bör hanteras. Å andra sidan diskuterade studenterna förberedelse tillsammans en innehåll skapat utifrån barnens reflektioner samt erfarenheter.

Utöver detta kunde forskarna känna igen en tredjeplats sätt för att organisera utbildning. detta innebar för att studenterna hanterade detta didaktiska dilemmat genom för att pendla mellan en skapat samt en självklart innehåll. på denna plats fick barnens funderingar ifall skräp bli utgångspunkt inom undervisningen, vilket innebar för att skräp ej plats definierat vid förhand.

Däremot fanns bestämda syfte tillsammans med undervisningen. detta handlade ifall för att barnen skulle ett fåtal utforska samt lära sig mer angående vad skräp är kapabel artikel utifrån olika perspektiv. dem skulle även erhålla förbättra förmågan för att utföra sin röst hörd samt uttrycka idéer angående hållbar tillväxt.

Studenterna föreslog för att undervisningen skulle behärska börja tillsammans enstaka samtal utifrån problem att diskutera såsom ”Vad existerar skräp på grund av dig, ett myra, ett nötboskap alternativt ett kråka?” alternativt genom för att låta barnen diskutera vilket såsom existerar skräp inom skogen samt samla information ifall detta. Detta existerar en modell vid enstaka pluralistisk utbildning var olika perspektiv får utrymme utifrån barnens intressen samt nyfikenhet, samtidigt liksom läraren förmå styra genom för att hjälpa barnen för att hålla fokus vid hållbarhetsfrågor.

Det finns fler påverkan ifrån undersökning såsom visar vid den didaktiska utmaningen inom för att ge utrymme till innehåll skapat utifrån barns nyfikenhet samt samtidigt ge barnen möjligheter mot utbildning på grund av hållbar tillväxt baserat vid läroplanens syfte.

angående förskollärare utgår ifrån för att barnens intressen bör styra praktiken samt ej aktivt vägleder barnen, finns fara för att möjligheter mot utbildning från naturvetenskapligt innehåll samt utbildning på grund av hållbar tillväxt ej tas tillvara. vetenskapsman ifrån Örebro samt Umeå högskola äger dock inom ett lärande kunnat titta hur förskollärare är kapabel producera goda förutsättningar till utbildning på grund av hållbar tillväxt genom för att guida barnen tillsammans utgångspunkt inom deras nyfikenhet [7].

Forskarna observerade aktiviteter likt omfattade naturvetenskap nära 14 förskolor, samt ägde uppföljande diskussion tillsammans med förskollärare nära varenda förskola.

Bland annat visar upp forskarna påverkan ifrån enstaka sektion tillsammans små människor mellan numeriskt värde samt fem tid. beneath ett utflykt mot skogen blev enstaka assemblage ungar intresserade från några svampar såsom växte vid en växt.

dem döpte enstaka från svamparna mot Musli samt skapde ett fantasivärld runt Musli samt dess släktingar. såsom en sätt för att presentera naturvetenskapligt innehåll samt samtidigt bygga vid barnens nyfikenhet samt fantasier angående Musli liksom enstaka kamrat, bestämde sig förskollärarna på grund av för att starta enstaka brevväxling mellan Musli samt barnen.

inom en från breven frågade Musli vad barnen äter samt hur dem fullfölja detta.

När skolsystem ska utformas blir målsättningarna för barn från marginaliserade grupper ofta en fråga om anpassningar i efterhand

Barnen svarade för att dem gärna äter kakor samt frågade ifall Musli även tycker ifall detta. detta blev startskottet till en utforskande från hur samt vad svampar äter – dem besitter ju ingen mun! inom detta kontext såg förskollärarna tillfälle för att rikta fokus mot naturvetenskapliga förklaringar samt förklara till barnen hur näring transporteras ifrån trädet mot svampen.

detta ledde mot en vidare utforskande från relationen mellan svampar samt träd, dock även hur detta ser ut inuti trädet samt hur detta får sin näring. dem vuxnas vägledning gav alltså tillfälle på grund av barnen för att förbättra sina kunskaper samt mot modell uppmärksamma hur olika organismer inom ekosystemet existerar beroende från varandra.

Genom för att förskollärarna byggde vidare vid barnens vänskap tillsammans Musli öppnade detta även upp till moraliska samt etiska dimensioner inom undervisningen samt problem att diskutera ifall respekt till andra levande varelser.

vid sålunda sätt kunde den sociala dimensionen från hållbar tillväxt komma in inom undervisningen. Forskarna debatterar även till för att genom för att barnens ämnen får innebörd är kapabel deras självförtroende stärkas.

Utgångspunkt inom barns ämnen på grund av för att främja aktörskap

Undervisning såsom tar sin utgångspunkt just inom barns ämnen existerar fokus inom enstaka ytterligare undersökning, var ett vetenskapsman nära Stockholms högskola följde undervisningen inom numeriskt värde förskoleklasser, beneath en arbetsuppgift ifall träd såsom pågick en helt skolår [8].

inom studien lyfter forskaren fram betydelsen från för att pedagog äger en inlyssnande förhållningssätt mot barns ämnen. denna beskriver detta såsom enstaka förutsättning på grund av för att unge bör behärska förbättra aktörskap, ett förmåga för att agera på grund av för att påverka. påverkan ifrån studien visar vilket likt förmå hända då barns problem att diskutera samt funderingar angående en ämnesinnehåll blir utgångspunkt samt drivkraft inom en uppdrag.

Vilka ämnen uppstår hos barnen samt hur kunna dem utmanas vidare?

Forskaren följde både elevernas samt lärarnas sysselsättning beneath kurera projektet samt dokumenterade detta genom film- samt ljudinspelningar, fotografier samt fältanteckningar. Resultaten visar för att inom start från projektet samtalade barnen ofta ifall träden inom relation mot sina egna liv samt gjorde jämförelser mellan växt samt sina egna kroppar.

detta ledde mot för att barnen exakt började utforska trädets varenda delar, jämföra olika växt samt undersöka likheter samt skillnader mellan den egna kroppen samt trädet.

Hos den enskilde läraren är det vanligt att enskilda faktorer tydligt dominerar över andra

Barnen lyfte fram idéer angående för att växt möjligen äter tillsammans med rötterna samt för att dem andas tillsammans bladen. på denna plats såg lärarna ett chans för att presentera fotosyntesen till barnen.

En pedagog berättade för att barnen beneath projektets gång även gjorde fler samt fler kopplingar vilket visar vid relationer mellan växt samt människor.

Barnen kunde informera för att människor samt vilt behöver träd till andning, att ge liv samt skydd. Barnens förslag angående hur trädprojektet kunde vandra vidare beneath vintern ledde även mot för att dem började utforska vilka vilt såsom behöver träd samt lever nära träd samt hur djuren lever beneath vintern. då våren kom studerade barnen småkryp likt vaknade inom trädens att vara nära något samt detta ledde mot nya undersökningar från kopplingar mellan växt samt småkryp samt mikroliv.

Under kurera projektet dokumenterade lärarna barnens ämnen samt tog dessa vid allvar.

Barnens teorier prövades samt gav energi mot vidare diskussioner samt utforskande ifall trädets inre. Resultaten visar för att genom för att lärarna lyssnade mot dem ämnen liksom barnen ställde nära vardagliga möten tillsammans omvärlden blev detta möjligt för att detaljerad utforska ekologiska samband samt hur olika organismer existerar beroende från varandra.

Drama samt lek liksom en sätt för att förbättra samhörighet tillsammans naturen

Flera vetenskapsman diskuterar på grund av för att träning till hållbar tillväxt behöver fokusera vid samhörighet tillsammans naturen istället till för att sätta människan inom centrum samt titta naturen likt en objekt [7].

inom enstaka undersökning från enstaka vetenskapsman nära relaterat till göteborg högskola [9] existerar utgångspunkten just för att träning till hållbar tillväxt behöver ge ungar möjligheter för att uppleva samhörighet tillsammans med naturen.

I studien följde forskaren enstaka assemblage tillsammans med 16 förskolebarn inom åldern fyra mot sex tid beneath samt efter ett teaterföreställning.

Forskaren deltog beneath flera månader återkommande inom aktiviteter, gjorde fältanteckningar samt ljud- samt videoinspelningar. beneath föreställningen fick barnen ”komma samman” tillsammans insekter som pollinerar genom för att hjälpa insekter som pollinerar (skådespelare) för att pollinera blommor samt titta hur stora fina äpplen sedan växte fram.

dem fick även existera tillsammans angående för att detta kom människor såsom besprutade växterna tillsammans pesticider, vilket gjorde för att vissa växter vissnade, en från bina blev svårt sjukligt samt äpplena blev små.

Barnen fick därefter chans för att agera på grund av för att skydda bina samt föreställningen avslutades tillsammans med enstaka äppelfest. Barnen fick efter föreställningen tillsammans med sig ett fröförpackning sålunda för att dem kunde plantera blommor åt bina hemma.

Enligt forskaren därför visar resultaten ifrån studien för att föreställningen gav barnen tillfälle för att känna igen sig tillsammans bina.

Efter föreställningen fortsatte barnen beneath utdragen tidsperiod för att engagera sig inom insekter som pollinerar samt deras öden. Bland annat ville enstaka flicka erbjuda in insekter som pollinerar mot förskolegården samt detta ledde mot en arbete var samtliga ungar planterade blommor vid gården. nära diskussion beneath enstaka fruktstund reflekterade en ungar ovan för att insekter som pollinerar ger oss äpplen därför för att oss förmå förtära mellanmål.

oss är kapabel även utföra smoothie dock ifall samtliga insekter som pollinerar dör förmå oss ej utföra smoothie. vid barnens initiativ ritade dem bilder från insekter som pollinerar samt barnen uttryckte sympati till bina liksom blir hotade från människor vilket sprejar gift. beneath enstaka fri utelek gjorde ett pojke en bad mot insekter som pollinerar från en tallrik tillsammans med stenar samt kulor inom.

Barnen berättade även ifall egna intryck från insekter som pollinerar såsom dem träffade inom kontext utanför förskolan.

Forskaren tolkar aktiviteterna liksom en formulering på grund av för att barnen upplever för att dem existerar enstaka sektion från naturen, ej separerade ifrån den. detta skapar möjligheter till barnen för att vid en lekfullt sätt hantera problemet tillsammans hot mot insekter som pollinerar samt engagera sig inom frågan istället till för att vilket observatörer lära sig detaljer ifall insekter som pollinerar.

dem får möjligheter för att titta bortom enstaka världsbild tillsammans människan inom centrum samt uppmärksamma våra relationer mot andra arter. Forskaren lyfter fram den pedagogiska potentialen inom scenbearbetning från berättelser tillsammans varelse såsom en sätt för att hantera hållbarhetsfrågor inom förskolan.

Även på grund av riktigt små unge, inom åldrarna en mot numeriskt värde tid, är kapabel teaterpjäs samt lek existera en sätt för att förbättra känslor från samhörighet tillsammans med naturen.

Men denna vetenskapliga och därmed reviderbara

detta visar utfall ifrån andra delar från studien [7], vilket presenterades ovan. denna plats beskriver forskarna hur enstaka barngrupp beneath ett skogsutflykt uppmärksammade skator likt åt från deras smörgåsrester. Detta blev upptakten mot en tema ifall skator. Barnen fick bland annat tillsammans tillsammans förskollärarna testa för att vandra, flyga samt förtära liksom skator.

nära en situation visade ett från förskollärarna för att denna plats enstaka isolerad samt sorgsen skata. Flera från barnen kom tillsammans kramar samt i enlighet med förskolläraren ägde barnen tidigare ej demonstrerat sådan ömhet. Forskarna drar slutsatsen för att scenbearbetning samt lek gav barnen möjligheter för att lära sig angående naturen, dock även knyta an mot naturen genom empati samt fantasi.

Inspiration mot kollegiala konversation ifall utbildning till hållbar utveckling

Lärande på grund av hållbar tillväxt existerar idag en uttalat syfte inom både förskola samt förskoleklass samt hållbarhetsfrågorna existerar inom allra högsta grad aktuella på grund av våra yngsta medborgare.

utbildning till hållbar tillväxt får därför ofta stort utrymme inom yngre barns träning. inom den denna plats artikeln äger jag lyft fram några forskningsresultat likt visar vid betydelsen från barns delaktighet samt perspektiv samt vilka möjligheter detta kunna öppna inom undervisningen. Min förhoppning existerar för att dessa effekt bör motivera mot kollegiala diskussion ifall hur undervisningen förmå utvecklas inom ett mer pluralistisk riktning likt ger små människor möjligheter för att förbättra både aktörskap samt emotion från samhörighet tillsammans naturen.

Figur 2.Ulrika Bossér

Författare

Ulrika Bossér existerar universitetslektor nära avdelningen på grund av pedagogik samt utbildning, Linnéuniversitetet (Figur 2).

denna forskar inom naturvetenskapernas didaktik tillsammans med fokus vid bland annat lärares kollegiala tillväxt från undervisning.

Referenser

1. United Nations Development Programme. dem globala målen. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-god-utbildning-alla/.
2. Ärlemalm-Hagsér E, Hedefalk M. Tema: Förskolan samt träning till hållbar tillväxt – skandinavisk undersökning inom fältet förskola samt hållbarhet.

   kurs & demokrati. 2018;27(2):7-14.

3. Sandell K, Öhman J, Östman L. Education for sustainable development: natur, school and democracy. Lund: Studentlitteratur; 2005.
4. Ärlemalm-Hagsér E, Sundberg B. Naturmöten samt källsortering – ett kvantitativ forskning angående utbildning till hållbar tillväxt inom förskolan. NorDiNa.
   Ibland har skolan setts som en kraft som bevarar orättmätiga maktförhållanden i samhället med stöd i vetenskapen

   2016;12(2):140-56.

5. Almers E, Askerlund P, Samuelsson T, Waite S. Children’s preferences for schoolyard features and understanding of ecosystem service innovations – a study in fem Swedish preschools. Journal of adventure education and outdoor learning. 2021;21(3):230-46.
6. Hedefalk M, Caiman C, Ottander C, Almqvist J. Didactical dilemmas when planning teaching for sustainable development in preeschool.

   Environmental education research. 2021;27(1):37-49.

7. Sundberg B, Areljung S, Ottander C. Opportunities for education for sustainability through multidimensional preschool science. NorDiNa. 2019;15(4):358-69.
8. Halvars B. Barns problem att diskutera beneath ett utforskande process kring träd. NorDiNa. 2021;17(1):4-19.

9. Waldemariam K. `Becoming with bees´: generating affect and response-abilities with the dying bees in early childhood education. Discourse: Studies in the cultural politics of education. 2020;41(3):391-406.