Hur mycket koldioxid släpper kina ut per person

Tillgångarna från kol, vilket framför allt finns inom norr, är stora samt tillsammans nuvarande processen att extrahera eller ta ut något beräknas kolet räcka inom 250 år. dock många från kolet är från låg kvalitet.

Den inhemska oljan pumpas främst upp inom nordöstra Kina, dock nya oljekällor söks inom Sydkinesiska havet samt inom dem inre västliga delarna från landet.

nödvändigheten från olja är emellertid stort samt Kina importerar många olja från andra länder.

Kina äger även egna reserver från fossilgas (naturgas) dock importerar gas från bland annat Centralasien samt Ryssland. Kina är också enstaka från världens få producenter från ett rad andra sällsynta metaller vilket behövs inom högteknologiska industrier.

andra viktiga naturtillgångar är guld, bauxit, brunsten, bly, aluminium samt tenn.

Kina producerar maximalt vattenkraft inom världen. en gigantiskt kraftverksbygge inleddes 1994 nära Tre raviner inom Yangtze­floden. Dammen, såsom fullt ut blev tagna inom bruk först 2012, är tänkt för att förbättra elförsörjning, sjöfart samt konstbevattning samt hindra vattendrag för att svämma över.

Projektet besitter kritiserats för skadliga återverkningar på miljön samt minimalt 1,3 miljoner människor tvingades flytta inom samband tillsammans bygget.

2021 öppnades ännu en gigantiskt vattenkraftverk inom Yangtzeflodens övre sektion, mellan de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden Yunnan samt Sichuan.

Baihetan är världens näst största vattenkraftsdamm efter Tre raviner.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Energianvändningen besitter ökat kraftigt inom takt tillsammans med den ekonomiska utvecklingen samt Kina är idag världens största konsument från energi såväl såsom enstaka inflytelserik skapare.

nödvändigheten täcks mot tre femtedelar från kol, strax beneath enstaka femtedel från olja samt mot enstaka mindre sektion från fossilgas (naturgas). Förnybara energikällor bidrar mot omkring enstaka sjättedel från energibehovet. Solenergi, vindkraft samt biobränslen bidrar tillsammans ungefär lika massiv andel vardera. Kina är idag detta nation inom världen likt producerar maximalt förnybar energi.

Även kärnkraften håller på för att byggas ut.

Koleldade kraftverk bidrar tillsammans nära två tredjedelar från elförsörjningen medan omkring enstaka tredjedel kommer från förnybara källor, där vattenkraft dominerar.

KLIMAT samt MILJÖ

Centralregeringen besitter beneath 2000-talet tagit miljöproblemen inom Kina (se nedan) på allt större allvar.

Hårdare miljölagar äger införts samt beneath 2010-talet äger Kina även tagit på sig enstaka mer energisk roll inom detta globala samarbetet för för att stoppa klimatförändringarna.

Kina är detta nation inom världen liksom släpper ut maximalt växthusgaser och detta svarar ensamt för drygt ett fjärdedel från utsläppen totalt sett.

dock räknat per individ besitter nästan 30 länder större utsläpp än Kina.

De kinesiska utsläppen började öka nära millennieskiftet då landets rekordsnabba tillväxt inleddes. Därefter steg dem brant fram mot år 2012 då kurvan planade ut beneath några år för för att åter börja växa från 2017 samt framåt.

Kina besitter lämnat in ett uppdaterad klimatplan inom enlighet med Parisavtalet och inom denna satt enstaka tidsgräns – år 2030 – för när landets utsläpp ej längre bör få öka.

Dessutom utlovas detta inom klimatplanen samt inom landets långsiktiga metod (LTS) att nettonollutsläpp bör uppnås före år 2060. Den kinesiska ledningen besitter även lovat för att öka andelen icke-fossila bränslen inom energiförsörjningen mot enstaka fjärdedel.

2021 inleddes en internt struktur för affär tillsammans utsläppsrätter för att minska utsläppen från växthusgaser.

mot enstaka början gäller utsläppsrätterna endast för energisektorn, såsom står för enstaka massiv sektion från koldioxidutsläppen. dock systemet väntas så småningom appliiceras även inom andra sektorer.

Klimatutmaningar

Liksom många andra stora ekonomier bedöms Kina äga ett relativt god beredskap för för att hantera klimatförändringarna.

inom klimatanpassningsindexet ND-Gain ligger detta på område 39 (se bota listan här). När detta gäller sårbarhet ligger landet dock sämre mot, vilket bland annat beror på landets redan känsliga ekosystem, hoten mot biologiskt mångfald samt problemen tillsammans med vattenresurser.

Klimatförändringarna förväntas föra tillsammans sig för att uttorkning, översvämningar samt värmeböljor blir vanligare, något likt detta redan finns tydliga indikator på.

inom många fall är detta den fattiga landsbygdsbefolkningen vilket drabbas hårdast, dock extremhetta är kapabel också utgöra ett massiv hälsofara inom landets megastäder.

Övriga miljöproblem

Luftföroreningar är ännu en stort bekymmer inom storstäderna även ifall läget förbättrades beneath andra halvan från 2010-talet.

Den grundlig användningen från kol bidrar mot nedsmutsningen. detta gäller även den växande bilismen. Den förorenade luften leder mot för att invånare dör inom förtid mot följd från luftvägs- samt hjärt- samt kärlsjukdomar. Målet är för att successiv ersätta användningen från kol inom hushållen tillsammans med fossilgas..

För för att minska den farliga koleldningen pågår även ett utbyggnad från kärnkraften samt nya miljövänliga metoder för kolanvändningen prövas.

Samtidigt oroas klimatexperter från för att Kina mot slutet från 2010-talet började bygga flera nya kolkraftverk, samt angav ekonomiska skäl, samtidigt såsom detta också finansierat byggen från kolkraftverk inom andra länder, bland annat liksom enstaka sektion från Sidenvägsinitiativet (Belt and Road initiative, BRI, se Urikespolitik samt försvar).

De gigantiska anläggningarna för vattenkraft bör göra detta lättare för Kina för att uppnå sina klimatmål.

dock dem äger mött bedömning från bland annat miljöorganisationer för för att ändra förutsättningarna för djur- samt växtliv samt även leda mot bekymmer tillsammans vattentillgång etcetera inom Yangtzeflodens nedre lopp. Experter menar också för att antalet jordskred besitter ökat samt för att risken för översvämningar kvarstår riskerar även för att orsaka problem

Kina besitter även planer på för att bygga en ännu större vattenkraftverk inom Tibet, landets största längs tillsammans med vattendrag Yarlung Tsangpo, likt även grannlandet Indien hämtar vätska från.

Bedömare äger uttryckt bekymmer för vilket detta kunna betyda för möjligheterna för att skydda tibetansk tradition dock även pekat på för att detta kunna påverka tillgången på vätska inom Indien.

Slöseriet tillsammans med vattenresurserna är stort samt vattenförsörjningen är hotad.

Myndigheterna besitter inom allt högre grad tvingats ta från grundvattnet, vars nivå äger sjunka varenda år. en annat bekymmer är förorenat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt för att många från floderna inom inlandet äger klassats likt otjänliga för mänskligt bruk. Skogsavverkning äger lett mot jordförstöring inom norr samt översvämningar inom söder.

Om våra källor

Texten är uppdaterad/granskad 2 januari 2024.

Redaktör: Martina Johannesson

Länkar mot mer information

• US Geological Survey

  geologiska rapporter för varenda länder

• International Energy Agency

  information angående olika länders energiförsörjning samt energipolitik

• Amerikanska energimyndigheten

  statistik samt bedömning från energifrågor

• ClimateWatch

  sajt likt sammanställer upplysning angående utsläpp, länders efterlevnad från Parisavtalet samt länders sårbarhet inom relation mot klimatförändringar

• ClimateChangePost

  information ifall klimatförändringar inom europeiska länder

• Världsbankens klimatportal

  historiska klimatdata samt prognoser gällande länders sårbarhet samt klimatförändringarnas effekter

• ClimatActionTracker

  utsläppsmål samt bedömning från ländernas politik för för att nå dit