Hur ser humanister mänskligt beteende

Människan existerar alltings mått

Utmärkande till humanismen existerar dess moraluppfattning.

Den innebär för att allt liksom existerar korrekt alternativt orätt, gott alternativt ont, måste härledas ifrån människan egen.

Mänskligt liv samt den individuella människans behov görs mot måttstock till allt liksom existerar värdefullt.

Vad utgör grunden på grund av för att oss uppfattar vissa handlingar likt rätta? Detta existerar enstaka klassisk fråga. på grund av antikens filosofer fanns den kritisk frågan ifall detta existerar gudar alternativt människor liksom avgör vilket likt existerar korrekt.

Platon avvisade tanken för att moral existerar enstaka vara från gudarnas vilja.

Vill gudarna detta rätta på grund av för att detta existerar rätt,
eller existerar detta rätta riktig till för att gudarna önskar det?

I nom den humanistiska psykologins perspektiv gör människor egna medvetna beslut efter medfödda drivkrafter

 [ur Faidon]

Filosofen Protagoras (talet ) tog även avstånd ifrån tanken för att moralen återhämtade sig vid gudomlig bas. denne formulerade istället sin kända homo mensura-sats, "människan existerar alltings mått".

Endast sådant liksom människan kunna uppleva såsom värdefullt alternativt sådant liksom äger värde på grund av relationer mellan människor, vänskap, älskade samt fred, äger en verkligt värde.

Homo mensura-tanken äger haft massiv historisk innebörd inom kampen mot samhälleliga samt religiösa påbud vilka velat titta detta rätta grundat inom Guds vilja alternativt inom samhällets ordning.

Alla människor äger lika värde

Humanismens människouppfattning bygger vid för att samtliga människor besitter lika värde, samt för att samtliga äger identisk korrekt mot enstaka människovärdig tillvaro.

Denna ögonkontakt vid människovärdet förmå bl.a.

tjäna likt norm på grund av ett rättvis fördelning från mänsklighetens gemensamma tillgångar. Den innebär för att ett människas lycka inte någonsin förmå köpas mot priset från enstaka ytterligare människas lidande.

Tillbaka mot antiken

Mycket inom dagens humanism går tillbaka mot renässansens försök för att återvinna dem mänskliga samt kulturella kvaliteter vilket man ansåg ägde gått förlorade beneath medeltiden.

Renässanshumanisterna vände sig särskilt mot medeltidens asketism samt förnekande från människans naturliga behov.

Den sinnliga njutningen tillerkändes vid nytt en egenvärde. Sexualitet, bildkonst, melodier samt scenkonst sågs, liksom beneath antiken, vilket medel till människans självförverkligande.

Humanismen idag

Jean-Paul Sartre () gick en steg längre än renässansens humanister. inom sin lärobok Existentialism existerar ett humanism förnekade han tanken vid ett inom förväg given mänsklig natur.

varenda människa existerar unik samt måste därför egen hitta detta liksom existerar värdefullt på grund av hon. vid sålunda sätt knyter även denne an mot homo mensura-satsen. detta finns inget utanför människan för att bygga sitt liv på.

Detta resonemang verkar utesluta varenda form eller gestalt från tro. dock dem humanister vilket förenar sin åskådning tillsammans med exempelvis kristendom accepterar tanken vid ett Gud.

dem menar för att Gud äger gett människan egen ansvaret till sitt liv samt besitter utrustat hon tillsammans förnuft samt samvete.

för att ta detta ansvaret samt för att jobba till en människovärdigt liv på grund av varenda människor oberoende från ras, kön alternativt handikapp, existerar enstaka humanistisk tanke vilket går för att förena tillsammans med ett religiös livsåskådning.

När Förenta nationerna bildades efter andra världskriget, sökte man efter enstaka gemensam bas på grund av dem olika människor samt kulturer såsom försökte enas.

detta gick ej för att samlas kring någon tro alternativt någon politisk tankesystem. detta enda såsom samtliga ägde gemensamt fanns för att dem fanns människor samt delade människans livsvillkor. Efter krigets omänsklighet sökte man efter enstaka gemensam mänsklig bas samt fann den inom humanismen. Denna bas kunde sedan kompletteras religiöst, politiskt samt kulturellt samt ingå liksom en bärande element inom flera inbördes olika livsåskådningar.

Alla människor existerar födda fria samt lika inom värde samt rättigheter.

Perspektivet tror att den som mår dåligt har förmågan att hjälpa sig själv

dem existerar utrustade tillsammans förnuft samt samvete samt bör handla gentemot varandra inom enstaka anda från broderskap.
[Artikel 1 ur FN:s deklaration angående dem mänskliga rättigheterna]

Ekologisk humanism

Protagoras homo mensura-sats, hur positivt den än låter, äger inom praktiken lett mot ett nedvärdering från naturen.

eftersom människan fanns alltings mått, bedömdes växter samt varelse enbart efter sin nytta till människan. Särskilt beneath industrialismens epok såg man naturen likt en råvaruskafferi samt ej sällan såsom enstaka sopstation var man kunde lämna sitt sopor. Ofta ledde detta mot för att både djur- samt växtarter, vars bidrag mot människans välfärd ej fanns tydliga nog, drevs mot utrotning.

Den finske filosofen samt humanisten GH von Wright () besitter tagit fasta vid detta samt inom essäsamlingen Humanismen liksom livshållning istället förespråkat enstaka ekologisk humanism.

läka naturen äger en egenvärde - mark, atmosfär, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, växter samt vilt bör skyddas på grund av sin personlig skull samt ej endast till sin nytta på grund av människan.

Människan besitter enstaka särställning inom kraft från sitt fria kännedom samt sin tekniska förståelse, dock därmed besitter denna även en särskilt ansvar på grund av sig egen, på grund av andra människor samt till läka naturen.

LÄS MER:Humanism

Frihet: Människan äger ett fri vilja såsom dock ständigt existerar underordnad förnuftet.

Homo mensura: "Människan existerar alltings mått".

Uttrycket kommer från dem latinska orden homo såsom betyder "människa" samt mensura vilket betyder "mått". Satsen präglades inledningsvis från den antika filosofen Protagoras.

Humanism kommer ifrån detta latinska termen humanus likt betyder "mänsklig". i enlighet med humanismen äger varenda människa en helt värde samt inga andra värden får köpas vid människovärdets bekostnad.

Människosyn: Utmärkande till humanismens människouppfattning existerar uppfattningen för att varenda människa, oberoende från ras, kön, tradition, handikapp samt sålunda vidare besitter identisk värde, samt för att detta värde existerar helt samt okränkbart.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vilka bekymmer existerar förknippade tillsammans för att låta den enskilda människan existera alltings mått?
    
2. Vilken innebörd förmå humanismen äga inom dagens splittrade värld?

Fundera på:

1. Vad anser ni utgör grunden till moraliska överväganden ( Guds vilja, samhällets lagar, homo mensura-satsen)?
    

Text: Lennart Koskinen (teologie läkare inom tros- samt livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare samt f.d.

biskop)
Materialet existerar enstaka omarbetad utgåva från enstaka skrivelse liksom tidigare ingått inom läromedlet Vad bör man tro? Religionskunskap på grund av gymnasieskolan (tidigare utg. från Almqvist & Wiksell).