skiapp.pages.dev









Hur många kilometer är ölandsbron

Öland

För andra betydelser, titta Öland (olika betydelser).

Öland existerar Sveriges näst största ö samt minsta landskap.

Den är en 6 072 meter lång balkbro och har en segelfri höjd på 36 meter [ 1 ] och en fri brobredd på 13 meter

Öland existerar beläget inom Östersjön öster ifall Småland ifrån vilket detta skiljs genom Kalmarsund. Ön existerar sedan 1972 förbunden tillsammans med fastlandet genom Ölandsbron, liksom existerar Sveriges längsta bro räknat mot brodelar såsom ligger inom rikets gränser.[b]

Södra Öland domineras från den stäppartade samt trädlösa cirka tio kilometer breda öppet land Stora alvaret.

Den ingår sedan millennieskiftet inom världsarvetSödra Ölands odlingslandskap.

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Öland, (benämnt de Ølandia kalenderår 1268), existerar ej entydigt. detta förmå artikel detta fornsvenska termen øland 'ö', alternativt även är kapabel detta artikel enstaka sammansättning från ö samt land.

Efterledens land kunna då betyda 'land, landskap'.[4][5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Äldre tid

[redigera | redigera wikitext]

Öland äger, efter svenska förhållanden, geologiskt sett enstaka många ung berggrund. Ön består från kalksten samt existerar geologiskt olikt detta småländska landskap.

Flera forntidsminnen finns vid ön vilket järnåldersborgar samt funna guldringar.

Ursprungligen fanns den viktigaste bebyggelsen längs öns östra kust, dock tillsammans Köping vid västra sidan likt viktigaste handelsplats beneath tidig medeltid. Ölänningarna blev senare förbjudna för att bedriva personlig handel; all köp skulle vandra genom Kalmar. Senare kom hamnarna samt den mesta från bebyggelsen finns vid västra sidan från ön bland annat på grund av för att ge en mer skyddat läge samt kontakter tillsammans med fastlandet ovan Kalmarsund.

Öland utgjorde intill 1631 ett personlig lagsaga, Ölands lagsaga, var dock östgötalagen tillämpades före landslagens tillkomst samt ölandslagmannens beslut kunde överklagas hos östgötalagmannen.[6] Efter 1631 ingick Öland inom lagsagan Kalmar läns samt Ölands lagsaga strax innan för att Öland kom för att ingå inom Kalmar län ifrån 1634.

Från 1569 mot 1801 fanns all Öland inrättat likt således kallad kunglig djurgårdsinrättning, detta önskar yttra ett kunglig jaktpark var allt villebråd skulle tillhöra kungen.[7] Detta betydde för att bönderna inom praktiken blev livegna (kronobönder) samt för att rätten mot jaktverksamhet starkt begränsades, bland annat förbjöds befolkningen för att äga jakthundar beneath perioder.

vid södra delen från ön byggdes Karl X Gustavs mur kalenderår 1653.

Bron är Sveriges längsta bro, om man räknar de brodelar som befinner sig på svenskt territorium

Syftet fanns för att producera en enormt vilthägn på grund av för att förhindra för att detta kungliga viltet smet ut. Allmogen tvingades bygga muren kostnadsfri beneath olika former från dagsverken. beneath djurgårdsinrättningens period plats ölänningarna även förbjudna för att hugga ved alternativt ta virke ur sina skogar eftersom varenda något som ökar i storlek eller antal växt skulle tillhöra kronan.

Ottenby kungsgård vid öns södra udde existerar därmed detta enhet såsom längst bort inom världen oavbrutet fungerat likt jaktområde på grund av ett regerande monark. ett ytterligare rest ifrån djurgårdsinrättningen existerar Böda kronopark längst bort uppe inom norr var svenska staten behållit skogsbruket. en uppror inom Böda mot den svenska överheten 1850 slogs ned tillsammans våld från tillkallad armé.

Nyare tid

[redigera | redigera wikitext]

Skogen avverkades (byggmaterial, bränsle, ved mot kalkbränning, etcetera) inom massiv omfattning beneath 1700-talet därför mot slutet från 1800-talet gjordes stora planteringsinsatser till för att binda upp jorden, samtidigt liksom avverkningen avtog.[8] Öland består mot stora delar från karg alvarmark, dock området närmast Kalmarsund ifrån Färjestaden mot Grönhögen vid sydvästra Öland liksom kallas Mörbylångadalen räknas mot dem bördigaste odlingsområdena inom landet.

till områden tillsammans svagare mark fanns detta fiske samt boskap likt höll människor nära liv.

Staden Borgholms anläggande efter kungligt beslut 1816 blev en uppsving till öländsk köp samt sjöfart.

När potatisen slog igenom samt statusen såsom kronoö upphörde (och därmed detta mesta från kronans pålagor) vid 1840-talet ökade befolkningen ifrån drygt 10 000 mot drygt 40 000 fram mot 1870-talet. dock missväxt samt potatisröta blev uppstart vid enstaka emigration samt befolkningen minskade mellan 1870 samt 1970 mot drygt 20 000 invånare.

Öland fick järnväg tillsammans start vid norra delen 1906 samt ifrån 1910 kunde man färdas tillsammans med smalspårig järnväg ifrån Ottenby inom söder mot Böda inom norr, ett sträcka vid 151 kilometer. Ölands järnväg köptes från Statens Järnvägar 1947 samt ifrån 1948 kunde tågvagnar transporteras tillsammans båt ifrån Färjestaden mot Kalmar.

Järnvägen lades ner 1961, samt inom dygn finns endast enstaka museijärnväg, såsom tidigare plats skogjärnväg på grund av för att transportera timmer inom Böda kronopark vid nordligaste Öland.

När Ölandsbron mellan Kalmar samt Öland invigdes 1972[9] upphörde färjetrafiken mellan Färjestaden vid Öland samt Kalmar samt även mellan Stora Rör (där sundet existerar liksom smalast) samt Revsudden vid fastlandssidan.

Därefter äger Färjestadens samhälle samt andra orter nära brofästet vuxit samt Färjestaden besitter gått ifall centralorten Borgholm inom folkmängd. ett massiv sektion från Färjestadens befolkning arbetspendlar mot Kalmar.

Väderkvarnen existerar idag något från ett tecken till Öland. inom mitten vid 1800-talet fanns ca 2000 väderkvarnar vid ön.

dem utkonkurrerades ifrån sekelskiftet från Kalmar ångkvarn. Genom kulturhistorikern Bertil Palms bidrag besitter dem inom massiv utsträckning bevarats. Idag finns 355 kvarnar vid Öland. från dem existerar 2/3 privatägda samt 1/3 ägda från hembygdsföreningar alternativt särskilda kvarnägarföreningar.[10]

Under 1900-talet fanns sockerbetor ett vanlig gröda, dock sedan sockerbruket lades ner 1991 minskade betodlingen.

Odling från jordgubbar, rotfrukt, gurkor existerar vanligt. Största delen svenskodlad citrongul lök produceras vid södra Öland samt samtliga bruna frön från växter ofta använda som mat. Jordbruket vid Öland producerar även stora mängder mejeriprodukt samt existerar Sveriges inom särklass mjölktätaste zon.

Indelningar

[redigera | redigera wikitext]

Län samt stift

[redigera | redigera wikitext]

Länet ingick före Vasatiden inom Kalmar slottslän.

ifrån 1534 fanns sedan Borgholms län vars omfattning varierade ovan tiden, dock främst avsåg norra delen från ön.

Landskapet besitter sedan 1634 varit enstaka sektion från Kalmar län, dock bildade mellan 1819 samt 1826 en eget län, Ölands län.

Högsta höjd är 41,69 meter, lägsta höjd är 6,65 meter

Församlingarna inom Svenska kyrkan ingick ifrån 1604 mot 1915 inom Kalmar stift, tidigare tillhörde området Linköpings stift samt sedan 1915 ingår detta inom Växjö stift.

Härader samt stad

[redigera | redigera wikitext]

dessutom fanns tidigt:

Borgholms tätort ifrån 1816 inrättades vilket stadskommun då 1862 års kommunalförordningar trädde inom kraft dock fick inte någonsin enstaka ifrån häradet separat jurisdiktion.

Ön delades fram mot 1600-talet upp numeriskt värde mot: Norra motet, dvs. Åkerbo, Förbo/Föra, Slättbo, Runstens härader) samt Södra motet, dvs Algutsrums, Möckleby, Hulterstads, Gräsgårds härader)

Gränsen mellan dem gamla moten sammanträffar idag tillsammans med gränsen mellan öns båda kommuner.

Bron är byggd av armerad betong i 155 spann varav högbrodelen i 6 spann om 130 meters spännvidd

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag samt tingsrätter

[redigera | redigera wikitext]

Se respektive härad.

Kommuner ifrån 1952 mot 1970

[redigera | redigera wikitext]

Städer (1 st):

Landskommuner (6 st):

Kommuner ifrån 1971

[redigera | redigera wikitext]

I samband tillsammans valet mot Europaparlamentet den 7 juni 2009 genomfördes enstaka plats folkomröstning angående en förslag mot sammanläggning från öns båda kommuner mot enstaka Ölands kommun.

Resultatet blev för att nej-sidan segrade tillsammans med 56% mot ja-sidans 41,1%. Motståndet mot enstaka gemensam samhälle plats starkare vid södra Öland (Mörbylånga kommun) än vid norra delen från ön (Borgholms kommun).

I samband tillsammans med valet mot Europaparlamentet den 26 femte månaden i året 2019 genomfördes enstaka färsk plats folkomröstning angående en förslag mot sammanläggning från öns båda kommuner mot ett Ölands kommun.

Öland är Sveriges näst största ö och minsta landskap

Resultatet blev för att nej-sidan segrade tillsammans med 55% mot ja-sidans 42%.[11]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Dimensioner

[redigera | redigera wikitext]

Öland existerar 135 kilometer långt samt mellan 6 samt 15 kilometer brett.[12] Den högsta naturliga punkten existerar Höghäll, 55 meter ovan havet, mellan Färjestaden samt Borgholm.[13] en par meter högre (57,4 meter ovan havet) ligger toppen vid detta anlagda röset nära Galgbacken nära Rösslösa, 5 kilometer sydöst angående Mörbylånga.[14][12]

Natur

[redigera | redigera wikitext]

Berggrunden vid Öland existerar mot största delen uppbyggd från kalksten vilket avlagrades beneath ordovicium.

Denna kalksten existerar flitigt använd vilket byggnadssten inom all landet. vid dem västra delarna från ön finns detta avlagringar ifrån kambrium, främst genom sålunda kallad alunskiffer. detta existerar den kalkrika berggrunden såsom besitter gett upphov mot den rika flora från bland annat orkidéer vilket finns vid ön.

Öland existerar känt på grund av sina alvarmarker likt inom huvudsak finns vid öns södra halva.

Alvarmarkerna existerar enstaka inom världen ovanlig naturtyp.

Ölandsbron är en vägbro i Sverige som går över Kalmarsund, [1] mellan Jutnabben i Kalmar på fastlandet och Möllstorp i Algutsrums socken invid Färjestaden på Öland i Östersjön

Stora alvaret existerar likt sektion från Södra Ölands odlingslandskap tillsammans vid Unescos inventering ovan världsarv sedan tid 2000, samt existerar ovanligt massiv.

Från Räpplinge samt Lindby inom norr ner mot Lenstad nära Stora alvaret inom söder sträcker sig en bälte från lövskog, mot massiv sektion ädellövskog, kallat Mittlandsskogen liksom existerar detta största sammanhängande ädellövskogsområdet inom norra Europa.

längst bort inom norr domineras landskap från barrskog, huvudsakligen inom den redan nämnda Böda Kronopark. Strandängarna längs öns östra blad besitter en rikt fågelliv.

Tätorter vid Öland

[redigera | redigera wikitext]

Kultur samt sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

Varje tid sedan 1980 utses Årets ölänning såsom sedan får emotta priset ur konungens grabb.

Ett stort antal fornminnen finns vid Öland, mot modell hundratals boplatser ifrån stenåldern (bland annat nära Ottenby kungsgård), järnåldersgravfält exempelvis nära Skäftekärr inom Bödaskogen, runstenar liksom härstammar ifrån vikingatiden samt Borgs medeltida kyrka nära Borgholms slottsruin. 1959 invigdes Himmelsberga friluftsmuseum, idag Ölands museum inom Långlöt liksom består från numeriskt värde kringbyggda gårdar inom enstaka ålderdomlig dubbel radby samt äger utvecklats mot en lokalt kulturcentrum.

Kungafamiljens sommarvilla Solliden, likt stod färdigt 1906, existerar även en populärt turistmål.

I Böda finns ett massiv dansanläggning till bland annat square dance vilket drar mot sig dansare ifrån bota världen. Flest gäst beneath dem veckolånga danskurserna kommer ifrån landet, land, Tyskland, England, dock även ifrån Amerika, Japan samt flera andra länder.

Södra delen från Öland – inom stort sett kurera Mörbylånga samhälle (förutom dem nordligaste socknarna Torslunda, Glömminge, Algutsrum samt Norra Möckleby) – existerar, beneath beteckningen Södra Ölands odlingslandskap, från Unesco definierat såsom omistligt världsarv.

Stenkusten längs tillsammans större delen från den nordvästra spetsen från ön existerar unik inom sitt stöt inom landet.

Området existerar skyddsklassat - "av riksintresse" - vid bas från såväl kulturmiljön likt den många speciella naturen.

Ett karaktäristiskt inslag inom detta öländska kulturlandskapet existerar dem hundratals väderkvarnarna från virke, liksom dock existerar betydligt färre än på grund av hundra tid sedan. dem åtnjuter idag kulturminnesskydd samt besitter blivit kännetecken till landskap.

Långa rader från kvarnar bredvid varandra finns mot modell inom byarna Lerkaka inom Runsten, Störlinge inom Gärdslösa samt inom Vickleby kyrkby.

Sedan tidigt 1900-tal äger Öland, mot resultat från sin natur- samt kulturmiljö samt sina luft- samt ljusförhållanden, varit en uppskattat tillhåll på grund av konstnärer, var den välkände Per Ekström redan vid 1800-talet fanns detta största namnet.

beneath andra världskriget etablerades vid södra ön den bekanta Konstnärskolonin inom Vickleby.

De båda öländska kommunerna samt deras invånare använder gemensamt enstaka flagga likt existerar identisk tillsammans Ölands officiella heraldiska landskapsvapen tillsammans anor ifrån 1560-talet, avbildat överst inom artikeln: ett azurblå duk tillsammans med ett gående hjort från guld tillsammans med rött halsprydnad, skarlakansröd topp samt röda hovar, symboliserande Öland såsom kunglig jaktpark.

Öland existerar emellertid ej längre kunglig mark samt tillsammans jämna mellanrum uppstår därför diskussioner ifall halsbandets berättigande.

Ölandsbron är Ölands fasta förbindelse med fastlandet

[källa behövs]

Det finns även enstaka privat, alternativ flagga skapad från Johan von Reis mera vid skämt vid 1970-talet, bestående från en gult kors vid smaragdgrön botten.[15]

Kända personer vilket bott alternativt bor vid Öland

[redigera | redigera wikitext]

  • Abraham Ahlqvist, kulturhistoriker
  • Nanne Bergstrand, fotbollstränare
  • Eva Bexell, författare
  • William Björneman, företagsledare samt friidrottare
  • Brita Borg, sångerska
  • Slim Borgudd, racerförare samt musiker
  • Ragnhild Boström, konsthistoriker
  • Boris Bravin, djurparksägare
  • Victoria från Baden, drottning från Sverige
  • Carl XVI Gustaf, monark från Sverige
  • Sven Ekberg, radiojournalist
  • Per Ekström, konstnär
  • Karin Fransson, kock samt hotellchef
  • Margit Friberg, författare
  • Samuel Fröler, skådespelare
  • Johan August Gustafsson, träskulptör
  • Robert Gustafsson, skådespelare
  • Per Hallberg, filmljudtekniker
  • Hugo Hammar, industriledare
  • Ivan Hoflund, konstnär
  • Axel Kargel, konstnär
  • Hans Karlsson, politiker, tidigare arbetslivsminister
  • Lill Lindfors, sångerska
  • Barbro Lindgren, författare
  • Carl Malmsten, inredningsarkitekt, möbelarkitekt samt professor
  • Ivar Morsing, konstnär
  • Peter Nilsson, fågelmålare,
  • William Nording, konstnär
  • Bertil Palm kulturhistoriker, museiman
  • Arthur Percy, konstnär
  • Johan Petersson (programledare), skådespelare
  • Anna Rydstedt, författare
  • Dag Sandahl, präst
  • Lennart Sjögren, författare, konstnär
  • Stellan Skarsgård, skådespelare
  • Erik Johan Stagnelius, författare
  • Sven-Bertil Svensson, konstnär
  • Johan Theorin, författare
  • Bertha Wellin, vårdpersonal, riksdagsledamot, kvinnopionjär
  • Sven Gustaf Youngert, kyrkoherde samt författare

Bibliografier

[redigera | redigera wikitext]

  • Småland, Öland & Blekinge - Deldatabas inom Libris vilket innehåller hänvisningar mot lokalhistoriskt ämne.

    Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt ämne löpande samt sysselsättning pågår tillsammans med tillbakablick registrering.

  • Bertil Palms tryckta skrifter 1946-1996. Bibliografisk förteckning från Oloph Bexell. Tryckt inom årsboken Öländsk bygd 1998, sidorna 73 mot samt tillsammans 93.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Högsta punkten inom landskap Öland”. sverigestak.org.

    http://sverigestak.org/landskap/old.shtml. Läst 26 juni 2019. 

  2. ^”Rösslösa - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/r%C3%B6ssl%C3%B6sa. Läst 26 juni 2019. 
  3. ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad 2021”. Statistiska centralbyrån.


  4. hur  flera kilometer  existerar ölandsbron

  5. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022. 

  6. ^*Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon.

    Uppsala: Institutet på grund av tungomål samt folkminnen. sid. 387. Libris8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

  7. ^”eländ | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=E_0435-0084.En6S. Läst 4 månad 2023. 
  8. ^Rudolf Tengberg, Om den äldsta territoriala indelningen samt förvaltningen inom Sverige.

    Lagmansdömen huvudstaden 1875.

  9. ^”Sann saga ifall trebenta hundar”. Ölandsbladet. 6 månad 2005. https://www.olandsbladet.se/kulturnoje/sann-historia-om-trebenta-hundar/. Läst 6 månad 2012. 
  10. ^Annelie Forsberg, 1998, Ölandsskogarnas utbredning - ifrån 1700-talets hårda utnyttjande mot 1900-talets igenväxningArkiverad 27 september 2018 hämtat ifrån the Wayback Machine., inom "Skogshistoriska essäer", sid.

    55-65. Sveriges Lantbruksuniversitet, avdelningen till skoglig vegetationsekologi, avdelningen till skogsskötsel.

  11. ^Malin Axelsson (29 september 2012). ”Grattis Ölandsbron!” (på svenska). Svenska dagbladet. https://www.svd.se/grattis-olandsbron-6D8J. Läst 12 september 2017. 
  12. ^Ölandsbladet 230801
  13. ^”Öland besitter sagt sitt – klart nej mot sammanslagning från kommunerna”. Barometern.

    27 femte månaden i året 2019. http://www.barometern.se/oland/direktrapportering-folkomrostning-tva-kommuner-eller-enat-oland/. Läst 27 femte månaden i året 2019. 

  14. ^ [ab] ”Öland”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6land. Läst 27 månad 2020. 
  15. ^”Högsta punkten inom landskap Öland”. sverigestak.org.

    http://sverigestak.org/landskap/old.shtml. Läst 27 månad 2020. 

  16. ^”Rösslösa galgbacke”. www.alltpaoland.se. https://www.alltpaoland.se/platser/rosslosa-galgbacke/. Läst 27 månad 2020. 
  17. ^ [ab] ”Supplementum Epigraphicum GraecumMekes (prope Nigrita).

    Honores Divi Augusti et Imp. Tiberii, a. 21/22.”. Supplementum Epigraphicum Graecum. http://dx.doi.org/10.1163/1874-6772_seg_a24_613. Läst 21 augusti 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]