skiapp.pages.dev






Utvinna olja ur skiffer berg

Oljeskiffer

Oljeskiffer existerar en samlingsnamn till olika sedimentära bergarter såsom innehåller kolväten.

För att bilda olja måste gradienten ligga mellan 1,8°C och 5,5°C per meter

Oljeskiffer innehåller kerogen, ett fast blandning från organiskaföreningar, ifrån vilket flytande kolväten är kapabel utvinnas tillsammans olika tekniker. Trots namnet existerar oljeskiffer ej nödvändigtvis detta identisk liksom bergarten skiffer. Dess organiska ämne, kerogen, skiljer sig något som är viktigt eller nödvändigt ifrån petroleum (råolja).

för att omvandla kerogen mot ett användbar struktur existerar dyrare samt innebär ett större negativ miljöpåverkan än förädling från råolja.[1][2] Fyndigheter från oljeskiffer förekommer inom läka världen, varav stora mängder finns inom USA. dem globala fyndigheterna uppskattas motsvara mellan samt &#;miljarder kubikmeter utvinningsbar olja.[2][3][4][5]

Oljeskifferns kerogen existerar inom fast struktur, dock genom den kemiska processenpyrolys är kapabel detta omvandlas mot syntetisk råolja inom flytande form eller gestalt.

Pyrolys innebär för att oljeskiffer upphettas mot ett sålunda upphöjd temperatur för att detta sönderfaller samt flyktiga ämnen avges. ett sektion från dessa gaser är kapabel kondenseras samt renas genom avdunstning mot enstaka petroleum-liknande skifferolja. Skifferoljan förmå anses existera enstaka struktur från icke-konventionell olja.

dem gaser vilket ej är kapabel kondenseras kunna inom stället förtäras. Oljeskiffer är kapabel även förtäras direkt likt en lågvärdigt bränsle till elproduktion samt uppvärmning, alternativt användas vilket råvara inom kemikalie- samt byggmaterialstillverkning.[2][6]

Oljeskiffer äger fått uppmärksamhet likt energikälla då priset vid konventionella oljekällor äger ökat, samt den även är kapabel säkra vissa områdens oberoende ifrån externa energileverantörer.[7][8] Samtidigt förknippas processen att extrahera eller ta ut något samt förädling från oljeskiffer tillsammans ett rad olika miljöfrågor, relaterade mot markanvändning, avfallshantering, vattenanvändning, hantering från avloppsvatten samt luftföroreningar.[9][10]Estland samt Kina äger väletablerade oljeskifferindustrier.

Även Brasilien, Tyskland, Israel samt Ryssland använder oljeskiffer.

Geologi

[redigera | redigera wikitext]

Oljeskiffer består från sedimentära bergarter rika vid organiska ämnen, vilket innebär för att den tillhör gruppen från sapropelbränslen.[11] Den skiljer sig ifrån bitumen-haltiga bergarter liksom oljesand samt bergarter nära petroleumreservoarer, huminkol samt kolhaltig skiffer.

eftersom oljesand härstammar ifrån den biologiska nedbrytningen från olja, existerar oljeskiffer ämnen vars kerogen ännu ej besitter förvandlats mot petroleum från upphöjd värme samt högt tryck.[2][12][13] Kol innehåller ett högre andel från organiskt ämne än oljeskiffer.

Oljeskiffer är ett samlingsnamn för olika sedimentära bergarter som innehåller kolväten

affärsmässig kvaliteter från oljeskiffer består från mineraler samt cirka 13–23&#;% organiska ämnen. Samtidigt besitter detta organiska materialet inom oljeskiffer en väte/kol (H/C) förhållande liksom existerar cirka 1,2–1,8 gånger lägre än till olja samt omkring 1,5–3 gånger högre än på grund av kol.[2][11][14]

Oljeskiffer besitter ingen klar geologisk definition alternativt noggrant kemisk formel.

Olika oljeskiffrar varierar många vilket gäller mineralinnehåll, kemisk sammansättning, ålder, typ från kerogen samt fyndighetens historia.[15] Ådror från oljeskiffer äger ej ständigt skarpa gränser samt detta kolhaltiga innehållet varierar. Skotsk oljeskiffer uppvisar ofta ett passage ifrån inget kolhaltigt innehåll, mot ett uppsättning från olika kolhaltiga innehåll, samt tillbaka mot icke-kolhaltig skiffer.

såsom enstaka tumregel förmå sägas för att ju förbättrad oljeskiffer, desto mera chokladbrun färg samt desto träigare ljud då berget kämpa tillsammans enstaka hammare.

De organiska komponenterna inom oljeskiffer härstammar ifrån flera typer från organismer, såsom kvarlevor från alger, sporer, pollen, löv samt andra celldelar samt fragment ifrån träd samt andra växter.[2][16] Vissa fyndigheter innehåller avgörande mängder fossil, bland annat finns Messels gruva inom Tyskland vid Unescos världsarvslista.

Mineralfraktionen inom oljeskiffer omfattar olika finkorniga silikater samt karbonater.[11][6]

Geologer klassificerar oljeskiffrar i enlighet med deras sammansättning likt karbonat-rika, silikat-rika alternativt ”cannel”.[17] ett ytterligare teknik, känd vilket van Krevelen-diagrammet, anger kerogentyp i enlighet med väte-, kol- samt syreinnehållet inom detta ursprungliga organiska materialet.[15] Den vanligaste klassificeringen utvecklades dock mellan samt från Adrian C.

efternamn nära University of Wollongong, samt använder petrografiska begrepp hämtade ifrån kolterminologin. Denna klassificeringsmetod anger oljeskiffrar i enlighet med plats biomassan ursprungligen lagrades – vid nation, vid sjöbotten alternativt vid havsbotten.[6][18] Huttons klassificeringsmetod besitter demonstrerat sig existera användbar nära uppskattningar från utbyte från samt sammansättning hos utvunnen olja.[2]

Reserver

[redigera | redigera wikitext]

Experter skiljer mellan "resurser" samt "reserver" från oljeskiffer.

"Resurser" är kapabel syfta vid samtliga oljeskiffertillgångar medan "reserver" besitter ett snävare definition. Reserver existerar dem förekomster ifrån vilka olja är kapabel utvinnas ekonomiskt tillsammans med befintlig teknik. eftersom utvinningstekniken utvecklas kurera tiden, utgör "reserver" ständigt uppskattningar.[6][1] Även ifall oljeskiffer-resurser finns inom flera länder, äger endast 33 länder kända fyndigheter från möjligt ekonomiskt värde.[19][20] Väl utforskade fyndigheter, liksom potentiellt skulle behärska räknas likt reserver, existerar bland andra Green River Formation-fyndigheterna inom västra USA, fyndigheter inom Queensland, Australien, fyndigheter inom land samt land i baltikum, El-Lajjun-fyndigheten inom Jordanien, samt fyndigheter inom land i västeuropa, Tyskland, Brasilien, Kina, södra Mongoliet samt Ryssland.

Dessa fyndigheter äger gett upphov mot förväntningar ifall processen att extrahera eller ta ut något från minimalt 40&#;liter från skifferolja per ton skiffer, tillsammans med hjälp från Fischer-analysen.[6][15]

En uppskattning ifrån anger världens totala tillgångar från oljeskiffer mot &#;gigaton. detta existerar tillräckligt till för att producera mellan 2,8 samt 3,3 tusen miljarder tallrik (&#;km3) olja.[2][3][4][5] Detta överstiger världens påvisade petroleumreserver, liksom uppskattas mot 1, tusen miljarder tallrik (,4×109 m3) (1 januari ).[21] Världens största fyndigheter finns inom USA inom Green River basin, vilket täcker delar från Colorado, Utah samt Wyoming.

Ungefär 70&#;% från dessa tillgångar finns vid federalt ägd alternativt kontrollerad mark.[22] USA:s fyndigheter utgör 62&#;% från världens tillgångar. USA, Ryssland samt Kina står tillsammans till 86&#;% från världens oljeskiffertillgångar.[19] Dessa siffror existerar preliminära, eftersom flera fyndigheter ännu ej besitter undersökts alternativt analyserats.[6][2] Vissa anser för att fyndigheter inom nordvästra Kina, såsom tidigare ej tagits tillsammans inom beräkningarna, förmå existera inom identisk storleksklass såsom Green River-fyndigheten.[23]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Oljeskiffer besitter använts likt bränsle sedan förhistorisk tidsperiod, eftersom den inom allmänhet brinner utan någon speciell behandling.[24]Britter polerade samt något som har fått en viss form eller struktur oljeskiffer mot prydnadsföremål beneath järnåldern.[25] Modern fabriksmässig gruvdrift inleddes inom Autun, land i västeuropa, följt från exploatering inom Skottland, Tyskland samt flera andra länder.[2][26] beneath talet plats verksamheten inriktad vid tillverkning från fotogen, lampolja samt paraffin på grund av för att förse den något som ökar i storlek eller antal efterfrågan vid belysning vilket uppstod beneath den fabriksrelaterade revolutionen.[27] Eldningsolja, smörjmedel samt ammoniumsulfat besitter även producerats.[28] Oljeskifferindustrin utvidgade omedelbart före inledande världskriget vid bas från begränsad ingång mot konventionella petroleumresurser samt massproduktion från fordon samt lastbilar, såsom orsakade enstaka ökning från bensinförbrukningen

I land utnyttjades alunskifferfyndigheter nära Kvarntorp inom nuvarande Kumla samhälle beneath andra världskriget.

Man kom upp inom ett årsproduktion från &#; kubikmeter olja samt utvinningen höll vid mot dem estniska samt kinesiska oljeskifferindustrierna fortsatte för att växa efter andra världskriget, dock dem flesta andra länder övergav sina arbete vid bas från dem höga kostnaderna på grund av bearbetning samt resurser vid mer prisvärd olja.[6][2][26][29] Efter oljekrisen nådde världsproduktionen från oljeskiffer sin höjdpunkt vid 46 miljoner ton kalenderår till för att sjunka mot cirka 16 miljoner ton tid , vid bas från konkurrens ifrån billiga konventionella petroleumprodukter vid talet.[19][9] kalenderår avbröt Exxon sitt oljeskifferprojekt inom Colorado vid bas från låga oljepriser, vilket orsakade ett rum finansiell kris inom området[30] samt avskaffade USA:s president Ronald Reagan landets schema på grund av tillväxt från syntetiska flytande bränslen.[4]

I start från talet blåstes nytt liv inom den globala oljeskifferindustrin.

Bland annat började myndigheterna inom USA uppmuntra processen att extrahera eller ta ut något från oljeskiffer samt oljesand vid federal mark.[31][32]

Industriell användning

[redigera | redigera wikitext]

År använder industrin oljeskiffer inom Brasilien, Kina, land i baltikum samt inom viss mån inom Tyskland, Israel samt Ryssland.

Flera andra länder äger börjat bedöma sina reserver alternativt äger byggt experimentella anläggningar, medan andra äger avvecklat sin skifferindustri.[2] Oljeskiffer används till oljeproduktion inom land i baltikum, Brasilien samt Kina, till elproduktion inom land i baltikum, Kina, Israel samt Tyskland, på grund av produktion från cement inom land i baltikum, Tyskland samt Kina, samt till användning inom den kemiska industrin inom Kina, land i baltikum samt Ryssland.[29][2][33][34] kalenderår stod dock land i baltikum ensamt på grund av omkring 70&#;% från världens oljeskifferproduktion.[33][35]

Rumänien samt Ryssland besitter tidigare använt oljeskiffer likt bränsle inom kraftverk, dock besitter idag antingen stängt dem alternativt bytt mot andra drivmedel såsom naturgas.

Jordanien samt Egypten planerar för att bygga kraftverk liksom eldas tillsammans oljeskiffer, medan Kanada samt Turkiet planerar för att bränna oljeskiffer tillsammans tillsammans med kol till elproduktion.[2][19][36] Oljeskiffer existerar detta viktigaste bränslet till kraftproduktion endast inom land i baltikum, var oljeskifferkraftverken inom samt utanför Narva stod på grund av 95&#;% från elproduktionen beneath [37][uppdatering&#;behövs]

Gruvdrift samt bearbetning

[redigera | redigera wikitext]

Exploatering från oljeskiffer innebär oftast gruvdrift resultat från frakt, varefter bränslet bränns direkt på grund av produktion från elektricitet alternativt ytterligare bearbetas.

då fyndigheterna ligger nära ytan kunna dem exploateras genom dagbrott. Underjordisk gruvdrift kräver ej för att lika många från detta översta materialet tas bort.[38]

Utvinningen från dem användbara delarna från oljeskiffer sker vanligtvis ovan mark (ex situ-bearbetning), dock tillsammans med flera nya tekniker förmå detta utföras beneath jorden ("på plats", on-site alternativt in situ-behandling).[39] inom båda fallen omvandlas kerogenet inom oljeskiffret genom pyrolys mot syntetisk råolja samt brännbar gas.

inom dem flesta processer upphettas skiffern inom enstaka syrefri miljö mot ett temperatur då kerogen sönderfaller (pyrolyserar) mot gas, kondenserbar olja samt enstaka fast återstod. Detta sker vanligtvis mellan &#;°C samt &#;°C.[1] Sönderfallet börjar redan nära &#;°C dock framskrider snabbare samt sker mera fullständigt nära höga temperaturer.[40]

Under in situ-bearbetning upphettas oljeskiffer beneath jorden.

liknande processer förmå potentiellt erhålla ut mer olja ifrån en visst zon än ex-situ-processer, eftersom dem är kapabel ett fåtal ingång mot ämne vid större djup än marknära gruvor.[41]

Flera bolag äger patenterade metoder till in situ-pyrolys tillsammans med retort. dem flesta från dessa metoder existerar kvar vid experimentstadiet.

Man är kapabel skilja mellan egentliga in situ-processer samt modifierade in situ-processer. Egentliga in situ-processer kräver ej brytning från oljeskiffer. inom modifierade in situ-processer förs dock enstaka sektion från oljeskiffern mot ytan på grund av pyrolys inom enstaka retort, varvid pyrolysgaserna är kapabel utnyttjas på grund av sprängning.[42]

Det finns hundratals patent till retortering från oljeskiffer, dock endast tiotals äger testats samt endast en fåtal finns idag inom kommersiell användning.[43][44]

Tillämpningar samt produkter

[redigera | redigera wikitext]

Oljeskiffer förmå användas såsom bränsle på grund av kraftverk för värme, var oljeskiffern förbränns samt värmen driver ett ångturbin.

Kraftverken kunna existera kondenskraftverk, liksom endast producerar elektricitet, alternativt kraftvärmeverk, likt producerar både el samt fjärrvärme. avgörande oljeskifferkraftverk finns inom land i baltikum, tillsammans enstaka kapacitet vid 2,&#;megawatt (MW), Israel (12,5&#;MW), Kina (12&#;MW) samt Tyskland (9,9&#;MW).[19][45]

Vid sidan från användningen likt bränsle kunna oljeskiffer även användas nära produktion från specialkemikalier, kolfibrer, adsorbent-kol, kimrök, fenoler, plaster, lim, garvmedel, mastix, asfalt, cement, tegel, byggnadselement, marktillsatser, gödsel, stenull, kopp samt farmaceutiska produkter.[33] Användning till dessa ändamål existerar dock oftast vid försöksmässig nivå samt sker främst inom små skala.[6][2] Vissa oljeskiffrar ger svavel, ammoniak, aluminium, natriumkarbonat, natriumvätekarbonat samt uran vilket biprodukter nära processen att extrahera eller ta ut något från skifferolja.

Mellan and användes oljeskiffer till uranproduktion inom Sillamäe, land i baltikum, samt mellan and användes alunskiffer till identisk ändamål inom Sverige.[6] Oljeskiffer äger även fungerat såsom enstaka kompensation till naturgas, dock till närvarande () existerar detta ej ekonomiskt lönsamt för att producera skiffergas på grund av för att ersätta naturgas.[46][47]

Olja liksom utvinns ur oljeskiffer är kapabel ej direkt ersätta råolja inom varenda tillämpningar.

Den kunna innehålla högre koncentrationer från alkener, syre samt kväve än konventionell råolja.[4] Vissa skifferoljor äger högre halter från svavel samt arsenik. Skifferolja ifrån Green River kunna mot modell äga svavelhalter ifrån 0&#;% mot 4,9&#;%, vilket exempelvis är kapabel jämföras tillsammans med den maximala svavelhalten vid 0,42&#;% på grund av standardoljan West Texas Intermediate.[48] Svavelhalten inom skifferolja ifrån Jordanien är kapabel stiga ända upp mot 9,5&#;%.[49] Arsenikinnehållet existerar en bekymmer bland annat på grund av olja ifrån Green River-formationen, eftersom detta ställer krav vid grundlig vidarebehandling före raffinering mot förädlade produkter.[50] Retortering ovan mark brukar ge skifferolja tillsammans högre densitet än olja producerade tillsammans med in situ-processer.

Skifferolja lämpar sig bäst på grund av produktion från mellandestillat vilket fotogen, flygbränsle samt dieselolja. Efterfrågan vid dessa besitter stigit kraftigt beneath samt talen.[4] Raffineringsprocesser såsom krackning är kapabel dock förvandla skifferolja mot enklare kolväten vilket bensin.[4]

Ekonomiska aspekter

[redigera | redigera wikitext]

Råoljeindustrin utvidgade kraftigt beneath start från talet.

Sedan dess äger försök för att utnyttja oljeskifferreserver endast lyckats då produktionen prismässigt besitter kunnat konkurrera tillsammans med petroleum.[51] i enlighet med enstaka rapport utförd från amerikanska kant Corporation existerar kostnaden produktion från en tallrik skifferolja 70–95 USA-dollar ($–/m3), justerat mot års kostnader.

Den tunga råoljan bildas vid lägst temperatur och tryck, exempelvis 40°C på meters djup

Kostnaden beräknades till ett fullskalig anläggning likt utnyttjar retortering inom USA, samt tar inom beaktande variationer inom kerogenhalt samt -kvalitet. Priset vid råolja borde tillsammans andra mening ligga ner högre än detta kostnad på grund av för att utföra processen lönsam. Vidare tar granskning upp möjligheterna för att kostnaderna kunna minska efter för att produktionen besitter kommit igång.

Kostnaderna skulle successivt behärska sjunka mot ett nivå vid 30–40 USA-dollar per tallrik ($–/m3) då enstaka miljard tallrik besitter producerats.[38][33] detta finns verkliga modell likt stöder detta, bland annat producerar ett anläggning inom Alberta, vars teknik existerar tillräckligt mogen, tillräckligt stora mängder till för att existera konkurrenskraftig.

Den inledande generationen från ett viss typ från anläggning existerar dock ständigt svårast, såväl tekniskt såsom ekonomiskt.[52][53]

Royal Dutch Shell hävdar för att deras in-situ-process inom Colorado kunde bli konkurrenskraftig nära råoljepriser ovan 30 USA-dollar per tallrik ($/m3), medan andra hävdar för att extraktion mot samt tillsammans med kunna löna sig nära oljepriser beneath 20 USA-dollar per tallrik ($/m3).[54][55][42] på grund av för att erhålla ut mera från retorteringsprocessen besitter vissa vetenskapsman undersökt processer var andra ämnen, mot modell plastavfall, pyrolyseras tillsammans tillsammans med skifferolja.[56][57][58][59][60]

En publikation ifrån inom tidskriften Pétrole Informations (ISSN X) förespråkade förvätskning från kol framom skifferoljeproduktion, vid bas från lägre kostnader, större utbyte samt mindre miljöpåverkan.

Den angav produktionen från olja ifrån kol mot &#;liter olja per ton kol, medan endast &#;liter skifferolja skulle fås ifrån en ton oljeskiffer.[26]

Ett bedömande mått vid värdet från oljeskiffer ligger inom förhållandet mellan energin såsom produceras nära användning oljeskiffer, samt energin likt behövs till all bearbetning tillsammans.

enstaka forskning ifrån uppskattade detta förhållande mot 0,7–13,3,[61] även ifall detta hävdas för att nuvarande processer beneath tillväxt äger en förhållande mellan 3 samt Royal Dutch Shell äger i enlighet med personlig utsago en förhållande vid tre mot fyra till sin in-situ-process.[54][62][63] Vattenbehov inom produktionsprocessen utgör ännu ett faktor såsom måste tas tillsammans inom beräkningen.

Vattenanvändning förmå artikel ett kraftigt begränsande faktor inom områden tillsammans begränsad ingång vid dricksvatten.

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Brytning från oljeskiffer påverkar miljön vid flera sätt.

För att få locka till sig arbetskraft, arbetare och

Miljöpåverkan existerar större nära dagbrott än nära underjordisk gruvdrift. bekymmer vilket är kapabel uppkomma existerar uppkomsten från något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör ämnen då detta brutna materialet frigör olika ämnen vilket oxiderar inom atmosfär, ökad förekomst från metaller inom grundvatten, ökad erosion samt utsläpp av ämnenofta föroreningar från aerosoler samt svavelhaltiga föreningar.[9][10] tid härstammade 97&#;% från varenda luftföroreningar, 86&#;% från den totala kvantiteten sopor samt 23&#;% från vattenföroreningarna inom land i baltikum ifrån energiindustrin, likt inom många upphöjd grad förlitar sig vid skifferolja såsom bränsle.[64]

Gruvdrift är kapabel skada detta biologiska samt rekreativa värdet hos marken samt ekosystemet inom området var den utförs.

Förbränning samt bearbetning nära höga temperaturer skapar sopor. Dessutom ger bearbetning samt förbränning från oljeskiffer stora nettoutsläpp från koldioxid, enstaka växthusgas. Miljövänner motsätter sig användning från oljeskiffer, då den åstadkommer ännu större växthusgasutsläpp än användning från konventionella fossila bränslen.[65] inom USA finns detta exempelvis lagar likt förbjuder staten för att köpa olja likt orsakar högre växthusgasutsläpp än petroleum.[66][67]Koldioxidavskiljning samt lagring inom samband tillsammans bearbetning samt förbränning kunde minska dessa bekymmer, dock dem är kapabel även producera nya bekymmer, såsom förorening från grundvattnet.[68]

Oljeskifferindustrins stora användning från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig äger tagits upp likt en bekymmer.

kalenderår användes 91&#;% från detta vätska vilket förbrukades inom land i baltikum från oljeskifferindustrin.[64] Raffinering ovanför markytan kräver mellan enstaka samt fem liter vätska per producerad liter olja, beroende vid teknik.[38][69][70] i enlighet med den amerikanska myndigheten Bureau of nation Management kräver dagbrott samt påföljande retortering från oljeskiffer ungefär 10–40 liter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig per ton bearbetad oljeskiffer.[69] i enlighet med ett uppskattning används endast ett tiondel sålunda många en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig nära in situ-bearbetning.[71]

Vattenanvändningen blir enstaka känslig fråga speciellt inom torra områden, såsom västra USA samt Negevöknen inom Israel, var planer till expanderad gruvdrift finns, trots vattenbrist.[72]

Miljöaktivister, bland andra Greenpeace-medlemmar, besitter protesterat samt demonstrerat mot oljeskifferindustrin.

inom en fall, inom Australien , stängde en företag ett demonstrationsanläggning på grund av oljeskifferbearbetning tills vidare, delvis mot resultat från protester. Företaget besitter dock ännu () planer vid storskalig användning från oljeskiffer.[9][73][74]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Oil shale, 23 november

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] Youngquist, Walter (23 oktober ). ”Shale Oil - The Elusive Energy” (PDF). Hubbert Center Newsletter (Colorado School of Mines) (4).

    Arkiverad ifrån originalet den 9 april :// Läst 17 april &#;

  2. ^ [abcdefghijklmno] (PDF) Survey of energy resources (edition 21).

    World Energy Council (WEC). sid.&#;93– ISBN Läst 13 november &#;Arkiverad 9 april hämtat ifrån the Wayback Machine.

  3. ^ [ab] ”Annual Energy Outlook ” (PDF). Energy resultat ledning. månad ().pdf. Läst 18 april &#;
  4. ^ [abcdef] Andrews, Anthony (13 april ). ”Oil Shale: History, Incentives, and Policy” (PDF).

    Congressional Research Service. Läst 25 juni &#;

  5. ^ [ab] ”NPR's National Strategic Unconventional Resource Model” (PDF). United States Department of Energy. 1 april Läst 9 juli &#;
  6. ^ [abcdefghij] Dyni, John R. (). ”Geology and resources of some world oil shale deposits.

    Scientific Investigations Report –” (PDF). U.S. Department of the Interior. U.S. Geological Survey. Läst 9 juli &#;

  7. ^”Energy säkerhet of Estonia” (PDF). Estonian utländsk Policy Institute. 1 september Arkiverad ifrån originalet den 8 januari :// Läst 20 oktober &#;
  8. ^”Oil Shale and Other Unconventional Fuels Activities”.

    United States Department of Energy. Arkiverad ifrån originalet den 13 augusti :// Läst 20 oktober &#;

  9. ^ [abcd] Burnham, A. K. (20 augusti ). ”Slow Radio-Frequency Processing of Large Oil Shale Volumes to producera Petroleum-like Shale Oil, UCRL-ID” (PDF).

    När oljan väl har bildats måste den förflyttas till en annan bergart, eftersom de bergarter som kan bilda olja är mycket massiv lersten och skiffer, som oljan

    Lawrence Livermore National Laboratory. Läst 28 juni &#;

  10. ^ [ab] ”Environmental Impacts from Mining” (PDF). US Office of Surface Mining Reclamation and Enforcement. 2 augusti Arkiverad ifrån originalet den 25 månad :// Läst 29 mars &#;
  11. ^ [abc] Ots, Arvo (12 månad ). ”Estonian oil shale properties and utilization in power plants” (PDF). Energetika (Lithuanian Academy of Sciences Publishers) "53" (2): ss.&#;8– doi/ Arkiverad ifrån originalet den 9 april :// Läst 7 november &#;
  12. ^Nield, Ted (17 månad ). ”Shale of the Century”.

    Geological kultur of London.

    SVT frågade politiker från samtliga riksdagspartier om deras inställning till fracking, en kontroversiell utvinningsmetod för olja och gas från skiffer

    Arkiverad ifrån originalet den 17 november :// Läst 20 oktober &#;

  13. ^O’Neil, William D. (11 juni ). ”Oil as a strategic factor. The supply of oil in the first half of the 21st century, and its strategic implications for the U.S.” (PDF). CNA Corporation. sid.&#;94– Läst 19 april &#;
  14. ^van Krevelen, D.W. (). Coal.

    Elsevier Science. sid.&#; ISBN Läst 23 juli &#;

  15. ^ [abc] Altun, N. E. (23 oktober ). ”Oil Shales in the world and Turkey; reserves, current situation and future prospects: a review” (PDF). Oil Shale. A Scientific-Technical Journal (Estonian Academy Publishers) "23" (3): ss.&#;– ISSNX.


  16. utvinna olja ur skiffer berg

    17. Läst 16 juni &#;

  17. ^Alali, Jamal (7 november ). ”Jordan Oil Shale, Availability, leverans, And Investment Opportunity” (PDF). Science (Amman, Jordan) "": ss.&#; doi/science PMID Arkiverad ifrån originalet den 27 femte månaden i året :// Läst 4 mars &#;
  18. ^Lee, Sunggyu (). Oil Shale Technology.

    CRC Press. sid.&#; ISBN ?id=N0wMCusO6yIC&pg=PA&lpg=PA&source=web&ots=RUeSKpiSxN&sig=pvW6H4fqTIb-cHHdVuO57pozdeg#PPP1,M1. Läst 9 juli &#;

  19. ^Hutton, A.C. (23 oktober ). ”Petrographic classification of oil shales”. International Journal of Coal Geology (Elsevier Science) "8": ss.&#;– doi/(87) ISSN&#;
  20. ^ [abcde] Brendow, K. (23 oktober ). ”Global oil shale issues and perspectives.

    Synthesis of the Symposium on Oil Shale. 18–19 November, Tallinn” (PDF). Oil Shale. A Scientific-Technical Journal (Estonian Academy Publishers) "20" (1): ss.&#;81– ISSNX. Läst 21 juli &#;

  21. ^Qian, Jialin (23 oktober ). ”Oil Shale Development in China” (PDF). Oil Shale. A Scientific-Technical Journal (Estonian Academy Publishers) "20" (3): ss.&#;– ISSNX.

    Läst 16 juni &#;

  22. ^”Chapter 3 - Petroleum and Other Liquids Fuels. International Energy Outlook ”. DOE/EIA(). Energy data ledning. femte månaden i året Läst 20 april &#;
  23. ^”About Oil Shale”. Argonne National Laboratory. Arkiverad ifrån originalet den 13 oktober :// Läst 20 oktober &#;
  24. ^Carroll, Alan R. (oktober ). Upper permian Oil Shale Deposits of Northwest China:World's Largest?.

    Olja ur berg – svensk oljeproduktion vid

    Colorado School of Mines: 27th Oil Shale Symposium&#;

  25. ^”Bibliographic Citation: Non-synfuel uses of oil shale”. U.S. Department of Energy. ?osti_id= Läst 20 mars &#;
  26. ^Ian West (6 januari ). ”Kimmeridge - The Blackstone - Oil Shale”. University of Southampton. ~imw/ Läst 21 april &#;
  27. ^ [abc] Laherrère, Jean (). ”Review on oil shale data” (PDF).

    Hubbert Peak. Arkiverad ifrån originalet den 28 september :// Läst 17 juni &#;

  28. ^Doscher, Todd M.. ”Petroleum”. Microsoft Encarta. Arkiverad ifrån originalet den 21 april :// Läst 22 april &#;
  29. ^”Oil Shale”. American Association of Petroleum Geologists. Läst 31 mars &#;
  30. ^ [ab] Yin, Liang (7 november ). ”Current ställning eller tillstånd of oil shale industry in Fushun, China” (PDF).

    Arkiverad ifrån originalet den 28 september :// Läst 29 juni &#;

  31. ^Collier, Robert (4 september ). ”Coaxing oil from huge U.S. shale deposits”. San Francisco Chronicle. ?file=/c/a//09/04/MNGIEKV0DDTL. Läst 14 femte månaden i året &#;
  32. ^ Bureau of nation Management ().

    ”Nominations for Oil Shale Research Leases Demonstrate Significant Interest in Advancing Energy Technology”. Pressmeddelande. Läst 10 juli &#;Arkiverad ifrån originalet den 16 september

  33. ^”What's in the Oil Shale and Tar Sands Leasing Programmatic EIS”. Oil Shale and Tar Sands Leasing Programmatic EIS resultat Center. Arkiverad ifrån originalet den 3 juli :// Läst 10 juli &#;
  34. ^ [abcd] ”A study on the EU oil shale industry viewed in the light of the Estonian experience.

    A report bygd EASAC to the Committee on Industry, Research and Energy of the europeisk Parliament” (PDF). europeisk Academies Science Advisory Council. 23 oktober ?id= Läst 25 november &#;

  35. ^Alali, Jamal; Abu Salah, Abdelfattah; Yasin, Suha M.; Al Omari, Wasfi (). ”Oil Shale in Jordan” (&#;PDF).

    Natural Resources Authority of Jordan. Arkiverad ifrån originalet den 26 mars ://%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%AE%D8%B1%20%D8%A7%D9%84%D8%B2%D9%8A%D8%AA%D9% Läst 29 juni &#;

  36. ^”Non-Nuclear Energy Research in europe – A comparative study. Country Reports A – inom. Volume 2” (PDF). Europeiska kommissionen. Directorate-General for Research. Läst 29 juni &#;
  37. ^Hamarneh, Yousef (; ). ”Oil Shale Resources Development In Jordan” (PDF).

    Amman: Natural Resources Authority of Jordan. Arkiverad ifrån originalet den 3 augusti ?url= Läst 16 juni &#;

  38. ^”Estonian Energy in Figures ” (PDF). Ministry of Economic Affairs and Communications. Arkiverad ifrån originalet den 31 oktober ://? Läst 22 oktober &#;
  39. ^ [abc] Bartis, James T.; LaTourrette, Tom; Dixon, Lloyd; Peterson, D.J.; Cecchine, Gary () (PDF). Oil Shale Development in the United States.

    Prospects and Policy Issues. Prepared for the National Energy Technology Laboratory of the U.S. Department of Energy. kant Corporation. ISBN %20Shale%20Development%20in%20the%20United%20States%%20RAND%20augusti%pdf. Läst 29 juni &#;Arkiverad 27 september hämtat ifrån the Wayback Machine.

  40. ^Burnham, Alan K.; McConaghy, James R. (16 oktober ). ”Comparison of the Acceptability of Various Oil Shale Processes” (PDF).

    26th Oil Shale Symposium. Läst 23 juni &#;

  41. ^Koel, Mihkel (23 oktober ). ”Estonian oil shale”. Oil Shale. A Scientific-Technical Journal (Estonian Academy Publishers) (Extra). ISSNX. Läst 21 juli &#;
  42. ^Ennis, D.L. (15 augusti ). ”Oil Shale—An Investment We Can't Afford”. California Chronicle. Arkiverad ifrån originalet den 2 juni :// Läst 26 juli &#;
  43. ^ [ab] ”Strategic Significance of America’s Oil Shale Resource.

    Volume II Oil Shale Resources, Technology and Economics” (PDF). United States Department of Energy. Läst 23 juni &#;

  44. ^”Process for the recovery of hydrocarbons from oil shale”. FreePatentsOnline. Läst 3 november &#;
  45. ^Qian, Jialin; Wang, Jianqiu (7 november ). ”World oil shale retorting technologies” (PDF).

    Arkiverad ifrån originalet den 27 femte månaden i året :// Läst 29 juni &#;

  46. ^Qian, Jialin; Wang, Jianqiu; Li, Shuyuan. ”One Year’s Progress in the kinesisk Oil Shale Business” (PDF). China University of Petroleum. Arkiverad ifrån originalet den 7 september ://?abstractID=&conferenceID= Läst 6 oktober &#;
  47. ^Schora, F.

    C.; Tarman, P. B.; Feldkirchner, H. L.; Weil, S. A. (). ”Hydrocarbon fuels from oil shale”. Proceedings (American Institute of kemikalie Engineers) 1: sid.&#;– A &#;

  48. ^Valgma, Ingo. ”Map of oil shale mining history in Estonia”. Mining Institute of Tallinn Technical University. Arkiverad ifrån originalet den 17 augusti :// Läst 21 juli &#;
  49. ^Dyni, John R. (1 april ). ”Distribution and ursprung of sulfur in Colorado oil shale”. 16th Oil Shale Symposium Proceedings (U.S.

    Geological Survey): ss.&#;– CONF ?osti_id= Läst 22 oktober &#;

  50. ^Al-Harahsheh, Adnan (16 oktober ). ”Sulfur transport in the oil fractions obtained bygd thermal nedbrytning of Jordanian El-Lajjun oil Shale”. Energy (Elsevier) "30" (15): ss.&#;– doi/ Arkiverad ifrån originalet den 2 juni ://?_ob=ArticleURL&_udi=B6V2S-4FNTH&_user=10&_coverDate=11%2F30%2F&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=6c05f61d6b2ad9d9c83dd47a Läst 22 oktober &#;
  51. ^Lee, Sunggyu (). Oil Shale Technology.

    CRC Press. sid.&#;6. ISBN ?id=N0wMCusO6yIC&pg=PA&lpg=PA&source=web&ots=RUeSKpiSxN&sig=pvW6H4fqTIb-cHHdVuO57pozdeg#PPP1,M1. Läst 9 juli &#;

  52. ^Rapier, Robert (12 juni ). ”Oil Shale Development Imminent”. R-Squared Energy Blog. Läst 22 juni &#;
  53. ^”A Reporter at Large:Unconventional Crude”.

    The New Yorker. 12 november Läst 31 mars &#;

  54. ^”Is Oil Shale The Answer To America's Peak-Oil Challenge?” (PDF). US Department of Energy. 8 månad Läst 31 mars &#;
  55. ^ [ab] Seebach, Linda (2 september ). ”Shell's ingenious approach to oil shale fryst vatten pretty slick”.

    Rocky Mountain News.

    Trots namnet är oljeskiffer inte nödvändigtvis det samma som bergarten skiffer

    Arkiverad ifrån originalet den 20 april ://%2C%2CDRMN_86_%2Chtml. Läst 2 juni &#;

  56. ^Schmidt, S. J. (23 oktober ). ”New directions for shale oil:path to a secure new oil supply well into this century: on the example of Australia” (PDF). Oil Shale. A Scientific-Technical Journal (Estonian Academy Publishers) "20" (3): ss.&#;– ISSNX.

    Läst 2 juni &#;

  57. ^Tiikma, Laine (23 oktober ). ”Co-pyrolysis of waste plastics with oil shale”. Proceedings. Symposium on Oil Shale , Tallinn, Estonia: ss.&#;&#;
  58. ^Tiikma, Laine (23 oktober ). ”Fixation of chlorine evolved in pyrolysis of PVC waste bygd Estonian oil shales” (PDF). Journal of Analytical and Applied Pyrolysis "75" (2): ss.&#;– doi/ Arkiverad ifrån originalet den 2 juni ://?_ob=MImg&_imagekey=B6TGGR33JX&_cdi=&_user=10&_orig=search&_coverDate=03%2F31%2F&_sk=&view=c&wchp=dGLbVtz-zSkWW&md5=9eecce35e8dad3f3&ie=% Läst 20 oktober &#;