Öppet system för tillträde till utbildning

Ett öppnare samt enklare struktur på grund av inträde mot högskoleutbildning vid grundnivå

Innehåll

Beslut nära regeringssammanträde den 17 mars 2016

Sammanfattning

En speciell utredare bör utföra ett granskning från kurera systemet på grund av inträde mot sådan högskoleutbildning vilket inleds vid grundnivå samt såsom vänder sig mot nybörjare samt lämna förslag mot en öppnare samt enklare struktur.

Utredaren bör bl.a. . lämna förslag mot bestämmelser till inträde mot universitet eller akademisk institution vilket ersätter dem nuvarande bestämmelserna inom högskolelagen (1992:1434) samt högskoleförordningen (1993:100) samt vilket möter kraven vid enkelhet samt förutsebarhet, . analysera samt lämna förslag mot hur primär behörighet förmå uppnås genom arbetslivserfarenhet oavsett hur den besitter förvärvats, .

ta ställning mot ifall högskoleprovet bör ett fåtal ett mer begränsad roll inom urvalet jämfört tillsammans med inom dygn samt inom därför fall lämna förslag mot hur rollen bör titta ut, . analysera samt ta ställning mot angående en struktur tillsammans meritpoäng bör finnas alternativt ej, samt . lämna nödvändiga författningsförslag.Uppdraget bör redovisas senast den 15 mars 2017.

Nuvarande bestämmelser på grund av inträde mot högskoleutbildning

Tillträde mot högskoleutbildning nära högskola samt högskolor

under statligt huvudmannaskap regleras huvudsakligen inom högskolelagen (1992:1434) samt inom högskoleförordningen (1993:100).

angående ej annat särskilt anges inom lagen gäller detta såsom sägs inom lagen angående högskolor även högskola. Detsamma gäller inom dessa direktiv.

1–9 a, 11–13, 15–28 och 30–33 §§ högskoleförordningen (1993:100)

Högskolorna fick inom samband tillsammans den grundlig avreglering från universitet eller akademisk institution liksom genomfördes 1993 chans för att själva fatta beslut ifall sina tillträdesbestämmelser. detta kom bl.a. för att innebära för att detta formulerades olika behörighets- samt urvalsregler till relativt likartade utbildningar nära olika högskolor.

Statliga högskola samt högskolor, likt beslutar ifall inträde mot sina utbildningar, existerar myndigheter liksom lyder beneath regeringen. Regleringen då detta gäller sådana lärosäten faller beneath regeringens s.k. restkompetens i enlighet med 8 kap. 7 § regeringsformen, dvs. regeringen besitter befogenhet för att reglera dessa myndigheters aktivitet.

detta besitter dock ansetts för att bestämmelserna till inträde mot högskoleutbildning existerar ett nationell angelägenhet på grund av riksdag samt statsmakt (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr. 1995/96:264). Den senaste större reformen vid tillträdesområdet beslutades 2007 samt tillämpades inledande gången inom antagningen mot höstterminen 2010.

Reformen innebar bl.a. för att vissa kurser inom gymnasieskolan skulle ge extra poäng nära urvalet, s.k. meritpoäng, samt för att ett speciell assemblage infördes inom betygsurvalet på grund av söka såsom ägde kompletterat sina bedömning inom den kommunala vuxenutbildningen. Bestämmelserna ifall meritpoäng äger sedan införandet förändrats bl.a.

till för att även jobb tillsammans utländska bedömning samt äldre svenska bedömning bör tillgodoräknas liknande poäng inom urvalet.

enstaka ytterligare större förändring vid senare kalenderår existerar för att den tidigare chansen för att genom ålder samt arbetslivserfarenhet bli elementär behörig mot högskoleutbildning äger avskaffats.

Uppdraget för att föreslå en öppnare samt enklare tillträdessystem

Hela systemet till inträde mot högskoleutbildning vilket inleds vid grundnivå behöver ses över

Möjlighet mot högskoleutbildning bidrar mot lika rättigheter mellan människor.

Bestämmelserna ifall inträde mot högskoleutbildning påverkar inom upphöjd grad kvinnors samt mäns möjligheter för att analysera vidare. detta existerar därför angeläget för att dessa bestämmelser ej utestänger någon vilket äger förutsättningar för att klara högskolestudier. Samtidigt bör bestämmelserna säkerställa för att endast dem liksom äger nödvändiga kunskaper på grund av för att tillgodogöra sig utbildningen anses kvalificerade.

för att dem studenter såsom antas besitter dem nödvändiga förkunskaper likt behövs till för att behärska tillgodogöra sig utbildningen existerar ett många nödvändig förutsättning till för att utbildningen bör behärska hålla upphöjd standard samt till för att kunskapsnivån ovan period ej bör urholkas.Bestämmelserna ifall inträde mot högskoleutbildning bör bl.a.

ge resultat mot presumtiva jobb angående vilka förkunskaper såsom behövs på grund av för att behärska tillgodogöra sig olika utbildningar, artikel rättssäkra samt tänkbara för att förhålla sig mot. dem bör även artikel därför skapade för att detta existerar dem liksom besitter bäst förutsättningar för att klara studierna såsom antas då urval behöver göras.

detta kunna ifrågasättas angående dagens tillträdesbestämmelser möter dessa behov från öppenhet samt klarhet. detta finns därför en behov från för att utföra enstaka granskning från dem nuvarande bestämmelserna inom sin totalitet. enstaka utgångspunkt på grund av ett sådan granskning bör artikel för att tillträdessystemet även fortsättningsvis bör artikel huvudsakligen gemensamt till högskolorna.

Översynen bör endast omfatta inträde mot sådan högskoleutbildning såsom i enlighet med bestämmelserna till universitet eller akademisk institution inleds vid grundnivå samt liksom vänder sig mot nybörjare, även angående dem förslag likt lämnas förmå anlända för att påverka tillträdet mot andra nivåer.

En utredare bör därför

.

utföra enstaka granskning från all systemet på grund av inträde mot sådan högskoleutbildning likt startas vid grundnivå samt såsom vänder sig mot nybörjare, samt. lämna förslag mot en öppnare samt enklare system.I dem delar från systemet vilket ej särskilt pekas ut nedan står detta utredaren fritt för att betänka samt lämna förslag utifrån utgångspunkterna inom dessa direktiv.

Det bör finnas flera vägar in inom högskolan

Huvudvägen in inom universitet eller akademisk institution bör även inom fortsättningen utgöras från meriter ifrån gymnasieskolan, dock detta bör liksom inom ljus finnas flera vägar in inom universitet eller akademisk institution. varenda kvinnor samt män likt besitter dem förkunskaper samt meriter likt behövs bör äga tillfälle för att behärska antas, oavsett hur dessa äger uppnåtts.

detta existerar från massiv vikt för att systemet möjliggör en livslångt utbildning, därför för att detta ej finns hinder för att nära olika skeden inom existensen vandra mellan jobb samt kurs. detta existerar samtidigt viktigt för att tillträdesbestämmelserna ger stora möjligheter för att vandra direkt ifrån gymnasieskolan mot högskolan.Tillträdessystemet bör existera hållbart ovan ett rimligt utdragen tidsperiod således för att detta förmå hantera såväl förändringar inom omvärlden vilket enstaka alltmer heterogen sökandegrupp utan för att bestämmelserna återkommande behöver justeras.

ej minimalt behöver systemet behärska hantera ett allt större assemblage arbetssökande tillsammans utländska meriter, bl.a.

Försvarshögskolan får, i den mån krav på särskild behörighet ställs, bestämma vilka områdes-behörigheter som ska gälla för ut-bildningen

inresande studenter samt nyanlända.Det besitter demonstrerat sig för att tillträdesbestämmelsernas utformning starkt påverkar gymnasieskolan samt gymnasieelevernas omröstning samt strategier. detta existerar därför viktigt för att bestämmelserna angående inträde sänder önskvärda signaler mot eleverna samt ej påverkar studierna inom gymnasieskolan negativt.När detta gäller frågan ifall för att producera fler vägar in inom universitet eller akademisk institution gäller detta såväl hur kraven vid förkunskaper till behörighet bör utformas vilket vid vilka grundläggande principer eller fundament urval bör göras mot utbildningar tillsammans med fler kvalificerade arbetssökande än vad likt kunna tas emot.

Utredarens förslag bör utgå ifrån för att ett söka liksom i enlighet med tidigare bestämmelser besitter uppfyllt kraven vid primär behörighet alternativt motsvarande, även tills vidare bör anses äga sådan behörighet. Hur kunna arbetslivserfarenhet utgöra bas till behörighet?De krav vid förkunskaper såsom ställs till för att ett jobb bör behärska anlända inom fråga på grund av antagning mot enstaka högskoleutbildning anges inom form eller gestalt från dels elementär behörighet, dels speciell behörighet.

Utredningen föreslår att de nya tillträdesbestämmelser i huvudsak träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller för utbildning som påbörjas efter den 31 juli 2022

Den elementär behörigheten existerar en allmänt förkunskapskrav, dvs. gäller på grund av all högskoleutbildning, medan den särskilda behörigheten anger specifika krav på grund av enstaka viss kurs. från nuvarande bestämmelser inom 7 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100) framgår bl.a. för att den likt besitter ett högskoleförberedande avslutning ifrån gymnasieskolan möter kraven vid elementär behörighet.

Utredaren bör utgå ifrån för att dem generella förkunskapskrav såsom ställs även fortsättningsvis bör motsvara nivån vid dagens elementär behörighet. Förkunskapskraven är kapabel i enlighet med den nämnda bestämmelsen även uppfyllas vid andra sätt, t.ex. genom ytterligare träning alternativt arbetslivserfarenhet, s.k. reell kompetens. detta gäller även på grund av den särskilda behörigheten.

Validering från reell kompetens existerar från massiv innebörd till nyanlända vilket saknar fullständig inspelade eller skrivna bevis från sina utländska meriter, samt till personer tillsammans med kompetens liksom besitter förvärvats genom sysselsättning alternativt icke formella studier. ett söka vilket besitter andra meriter än ifrån den svenska gymnasieskolan alternativt motsvarande träning, t.ex.

arbetslivserfarenhet, studier inom annat nation alternativt icke dokumenterade studier, kunna således erhålla dessa meriter bedömda samt validerade utifrån sina förutsättningar för att klara högskolestudier. Denna tillfälle existerar ett betydelsefull komponent inom en öppet tillträdessystem samt bör finnas även fortsättningsvis. detta existerar oklart inom vilken omfattning ett granskning från reell kompetens till behörighet görs nära högskolorna eftersom detta ej äger gjorts någon ordnad uppföljning från detta.

dem data vilket Universitets- samt högskolerådet besitter resurs mot tyder vid för att antalet individer likt äger antagits efter granskning från reell kompetens existerar lågt. detta finns även indikationer vid för att utvärdering från reell kompetens ej besitter upphöjd prioritet nära varenda högskolor. detta existerar dock viktigt för att systemet till validering samt utvärdering från reell kompetens nyttjas samt fungerar väl, ej minimalt till för att underlätta nyanlända kvinnors samt mäns etablering inom detta svenska samhället.Tidigare fanns detta även möjligt för att nå elementär behörighet genom arbetslivserfarenhet inom kombination tillsammans med en ålderskrav.

Denna tillfälle avskaffades inför antagningen mot höstterminen 2008 eftersom regeringen då bedömde för att chansen mot validering från andra meriter än genomgången gymnasieutbildning uppfyllde behoven. på grund av för att vid en effektivare sätt ta mot artikel kompetensen hos kvinnor samt män tillsammans arbetslivserfarenhet samt på grund av för att underlätta detta livslånga lärandet existerar detta viktigt för att åter införa enstaka bestämmelse likt vid en annat sätt än genom dagens utvärdering från reell kompetens utför detta möjligt för att uppfylla kraven på grund av primär behörighet genom arbetslivserfarenhet.

enstaka sådan bestämmelse kunna utöver kvantitativa mått även omfatta exempelvis icke-kvantitativa metoder vilket enstaka förenklad process till för att värdera kompetens vilket enstaka individ äger fått genom sin arbetslivserfarenhet.

Utredaren bör därför

. analysera samt lämna förslag mot hur elementär behörighet förmå uppnås genom arbetslivserfarenhet oavsett hur den äger uppnåtts, samt .

lämna nödvändiga författningsförslag.Vilka urvalsgrunder bör finnas? för att enstaka individ existerar behörig mot ett kurs innebär ej automatiskt för att denna alternativt han äger en poäng för meriter för att konkurrera tillsammans med inom en eventuellt urval, dvs. då platserna vid enstaka kurs bör fördelas mellan dem arbetssökande angående detta finns fler kvalificerade arbetssökande än vad liksom kunna tas emot.

inom ljus utgör bedömning samt högskoleprov generella urvalsinstrument, dvs. dem instrument vilket ständigt bör ligga ner mot bas på grund av urval mot högre kurs. Högskolorna förmå även fördela ett sektion från platserna via s.k. andra urvalsgrunder liksom dem själva beslutar ifall, t.ex. intervjuer samt arbetsprov alternativt andra test.

Utredningen anser att det är viktigt att tillträdesbestämmelserna utvärderas och följs upp

Denna chans utnyttjas dock inom små utsträckning. nära urval bör minimalt enstaka tredjedel från platserna fördelas vid grundval från bedömning, minimalt ett tredjedel vid grundval från konsekvens vid högskoleprovet samt högst ett tredjedel vid grundval från urvalsgrunder såsom lärosätena själva beslutar. nära fördelningen från platser inom betygsurvalet, var söka tillsammans med bedömning ifrån gymnasieskola samt folkhögskola ingår, fördelas platserna utifrån antalet kvalificerade arbetssökande ifrån gymnasieskola respektive folkhögskola.

angående detta finns erhålla söka mot enstaka träning ifrån någon från dessa grupper, produceras erhålla alternativt inga platser mot dessa jobb. detta är kapabel ske t.ex. på grund av söka tillsammans med omdömen ifrån folkhögskolan. Detta existerar en problem.Av urvalsgrunderna besitter betygen i enlighet med undersökning vid området den bästa förmågan för att förutsäga kommande studieframgång.

Samtidigt finns behov från andra urvalsgrunder än bedömning till för att ej utestänga söka liksom besitter blivit kvalificerade vid annat sätt än genom gymnasieutbildning, alternativt till för att behärska mäta andra förmågor än dem såsom mäts inom betygen. detta besitter även demonstrerat sig för att dem andra urvalsgrunder likt används från högskola samt högskolor även äger ett relativt god förmåga för att förutsäga studieframgång.

Urvalsgrunden effekt ifrån högskoleprovet infördes 1977 till söka vilket genom arbetslivserfarenhet samt ålder plats kvalificerade mot högskoleutbildning. Provet kunde då bara tecknas från den gruppen. Provet blev 1991 en allmänt urvalsinstrument samt besitter numera främst kommit för att bli ytterligare enstaka chans för att behärska antas utöver betygen.

detta skrivs inom solens tid inom massiv utsträckning från gymnasieelever. Högskoleprovet besitter även fått ett roll liksom skiljekriterium inom betygsurvalet nära lika meriter, vilket innebär för att detta inom princip existerar en måste för att äga en högskoleprovsresultat på grund av för att behärska konkurrera ifall ett lokal mot dem maximalt attraktiva utbildningarna.

Provet besitter sålunda fått ett helt ytterligare roll än vilket liksom plats den ursprungliga avsikten. då högskoleprovet fick rollen likt en allmänt urvalsinstrument fanns små insikt ifall dess prognosförmåga. dem studier likt äger gjorts därefter äger dock demonstrerat för att provet äger sämre prognosförmåga än bedömning samt för att dem såsom äger antagits via högskoleprovet visar vid enstaka lägre genomströmning inom universitet eller akademisk institution jämfört tillsammans med dem såsom besitter antagits via bedömning.

Provets prognosförmåga tycks dock äga blivit förbättrad genom den nya provstruktur likt infördes 2011 samt likt innebar för att den kvantitativa delen utökades. detta finns även ett farhåga för att chansen för att notera högskoleprovet redan beneath gymnasietiden sänder felaktiga signaler mot gymnasieelever, såsom fullfölja för att dem väljer strategin för att försöka ett fåtal en utmärkt utfall vid högskoleprovet således tidigt såsom möjligt inom stället på grund av för att analysera till för att erhålla höga bedömning.

detta finns dessutom ingen begränsning inom antalet tillfällen ett individ kunna notera högskoleprovet samt studier visar för att resultatet förbättras då provet skrivits mer än ett gång. Detta kunna ytterligare bidra mot för att personer väljer för att notera provet tidigt till för att försöka utveckla sitt påverkan redan beneath gymnasietiden, vilket är kapabel leda mot minskad studiemotivation ifall en högt provresultat uppnås.

för att provet skrivs flera gånger är kapabel även innebära för att individers passage mot högskoleutbildning försenas. Frågan existerar alltså angående högskoleprovet bör erhålla enstaka mer begränsad roll inom urvalet jämfört tillsammans inom dygn. Hur urvalet från jobb utformas kunna påverka olika gruppers respektive kvinnors samt mäns möjligheter för att behärska antas.

Exempelvis skiljer sig kvinnors samt mäns prestationer vilket äger innebörd på grund av tillträdet åt, bl.a. genom för att kvinnor allmänt sett äger högre bedömning samt män allmänt sett presterar förbättrad vid högskoleprovet. Även till arbetssökande tillsammans med utländska meriter kunna urvalets utformning påverka möjligheterna för att behärska antas.I debatten ifall vilka urvalsgrunder såsom bör finnas äger även förslag framförts angående nya liknande grundläggande principer eller fundament.

Exempelvis besitter tanken förts fram angående nationella, sektorsspecifika antagningsprov. Utredaren behöver således titta ovan problem att diskutera ifall urvalsinstrument samt platsfördelning.

Utredaren bör därför

.

• Försöksverksamhet med behörighetsprovet (inklusive kompetensbeskrivning): hösten 2017-2024

ta ställning mot ifall högskoleprovet bör erhålla enstaka mer begränsad roll inom urvalet jämfört tillsammans inom ljus samt inom därför fall lämna förslag mot hur rollen bör titta ut, . inom övrigt titta ovan bestämmelserna angående högskoleprovet samt föreslå eventuella förändringar,. analysera samt föreslå hur ytterligare urvalsgrunder är kapabel utformas,.

särskilt analysera vilken typ från urvalsgrunder liksom är kapabel möta dem behov likt finns bland jobb tillsammans med utländska meriter,. kartlägga användningen samt erfarenheterna från urvalsgrunder såsom lärosätena själva beslutar,. utreda samt föreslå hur platserna vid ett träning bör fördelas mellan olika grupper från jobb, samt.

lämna nödvändiga författningsförslag.

Tillträdessystemet bör existera enkelt samt förutsebart

Det existerar viktigt för att tillträdessystemet ej existerar således komplext för att personers tillfälle för att påbörja alternativt återkomma mot högskoleutbildning påverkas negativt. Bestämmelserna behöver på grund av dem arbetssökande artikel enkla för att förstå, överblicka samt förhålla sig mot.

dem bör även artikel förutsebara således för att dem jobb besitter ett rimlig chans för att inom förväg värdera sina möjligheter för att behärska antas mot olika utbildningar. detta existerar även viktigt för att systemet ej förändras ofta samt tillsammans begränsad varsel. dem nuvarande tillträdesbestämmelserna existerar komplexa samt inom sin totalitet svårförståeliga, vilket bl.a.

framförts från lärosäten, studie- samt yrkesvägledare samt berörda myndigheter inom olika kontext, bl.a. inom remissvar vilket rört förslag angående ändringar inom tillträdesbestämmelserna. detta beror framför allt vid bestämmelserna ifall behörighet samt meritpoäng samt vid för att bestämmelserna inom delar från systemet skiljer sig åt mellan olika grupper från jobb.

Komplexiteten kommer även från för att bestämmelserna äger ändrats nära en flertal tillfällen utan för att en helhetsgrepp äger tagits. en visst mått från komplexitet kommer ständigt för att omgärda en tillträdessystem vid nationell nivå eftersom flera olika faktorer påverkar förutsättningarna, bl.a. en många stort antal olika utbildningar, flera högskolor samt olika grupper från arbetssökande.

Systemet bör även uppfylla olika krav såsom existerar viktiga till högskolorna samt samhället dock vilket ej ständigt existerar lätta för att förena tillsammans med varandra. Tillträdet påverkas även från förändringar likt sker både utanför samt inom utbildningssystemet inom dess totalitet, t.ex. förändringar inom gymnasieskolan. Bestämmelserna ifall inträde mot universitet eller akademisk institution behöver behärska hantera dessa förutsättningar samt förändringar samt existera sålunda flexibla för att ej konstanta justeringar behöver göras.

Bestämmelserna ifall inträde mot kurs liksom inleds vid grundnivå samt likt vänder sig mot nybörjare existerar inom dygn inom princip lika till all sådan träning. detta äger dock demonstrerat sig för att detta finns behov från särskilda lösningar på grund av inträde mot vissa utbildningar, t.ex. officersutbildning samt yrkeslärarutbildningen tillsammans med speciella krav vid yrkesförkunskaper, samt på grund av vissa grupper från söka, t.ex.

söka tillsammans med utländska meriter.

• Införs i huvudsak till antagningen till höstterminen 2022

en nytt tillträdessystem bör å en sidan behärska hantera liknande behov. Å andra sidan kunna särlösningar bidra mot för att tillträdessystemet blir svårt för att överblicka. Behov från särskilda bestämmelser på grund av vissa utbildningar behöver därför vägas mot fördelarna tillsammans för att äga en allmänt struktur vilket existerar lika på grund av alla.Komplexiteten inom detta nuvarande tillträdessystemet beror bl.a.

vid bestämmelserna angående meritpoäng. Dessa innebär för att vissa kurser inom matematik, moderna tungomål samt engelska ifrån gymnasieskolan ges en ytterligare värde nära meritvärderingen från bedömning. Syftet existerar för att erhålla fler studenter inom gymnasieskolan för att välja fördjupande kurser inom matematik samt tungomål. Detta avsikt besitter även uppnåtts.

Bestämmelserna innebär dock dels för att identisk kurser inom dessa ämnen förmå ge olika poäng beroende vid vilken träning likt söks, dels för att olika bestämmelser gäller på grund av olika grupper beroende vid då deras bedömning ifrån gymnasieskolan alternativt den kommunala vuxenutbildningen besitter utfärdats alternativt angående betygen besitter utfärdats inom en annat nation.

Ytterligare ett aspekt likt rör elevers möjligheter för att erhålla meritpoäng handlar ifall studenter tillsammans annat modersmål än svenska likt önskar testa på grund av motsvarande tungomål likt modernt tungomål. Bestämmelserna inom gymnasieförordningen (2010:2039) ifall sådan prövning kunna innebära för att detta finns olika möjligheter på grund av studenter tillsammans olika modersmål för att behärska testa till motsvarande tungomål såsom modernt tungomål till för att vid därför sätt behärska ett fåtal meritpoäng.

eftersom detta nuvarande meritpoängssystemet existerar sålunda komplext behöver detta övervägas ifall detta bör finnas kvar alternativt ej. ifall meritpoängen skulle avskaffas, finns detta dock även inom fortsättningen en behov från åtgärder liksom är kapabel ett fåtal identisk positiva inverkan, dvs. för att studenter inom upphöjd utsträckning läser fördjupade kurser inom matematik samt tungomål inom gymnasieskolan samt vuxenutbildningen.

detta behöver analyseras särskilt vilka liknande åtgärder likt förmå krävas. en sätt för att ytterligare öka överblickbarheten samt förutsebarheten inom tillträdessystemet existerar för att strukturera kraven vid särskilda förkunskaper. inom solens tid organiseras dem särskilda förkunskapskraven inom 20 olika områdesbehörigheter såsom besitter fastställts från Universitets- samt högskolerådet samt omfattar utbildningar inom en visst utbildningsområde.

Förutom för att detta struktur ger presumtiva söka ett sammanfattning ovan dem krav liksom ställs, möjliggör detta även på grund av gymnasieskolan samt vuxenutbildningen för att organisera samt lägga upp utbildningar utifrån dem krav vilket ställs till den efterföljande universitetsutbildning. en överblickbart samt klart struktur till för att strukturera kraven vid förkunskaper behöver därför finnas även framöver.

liksom söka mot högskoleutbildning existerar detta ej bara reglerna till tillträdet likt man bör behärska förstå samt förhålla sig mot, utan även själva antagningsprocessen, var högskolorna äger beslutanderätten. Även den förmå artikel svår för att överblicka samt förstå eftersom antagningen ej ser likadan ut mot varenda utbildningar.

till vissa utbildningar tas exempelvis sena anmälningar emot, efterantagning görs samt fler studenter än vilket detta finns platser antas inom avsikt för att minska behov från reservantagning mot resultat från för att något som har antagits eller accepterats tackar nej. detta kunna därför finnas anledning för att även titta ovan antagningsprocessen.

Utredaren bör därför

. lämna förslag vid en tillträdessystem vilket möter kraven vid enkelhet samt förutsebarhet,. analysera samt föreslå hur tillträdessystemet smidigt bör behärska hantera förändrade förutsättningar,.

Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting menar att många av delförslagen är bra

analysera samt föreslå hur tillträdessystemet bör behärska hantera behov från särskilda lösningar på grund av tillträdet mot vissa utbildningar samt på grund av vissa grupper från söka,. analysera samt ta ställning mot ifall en struktur tillsammans med meritpoäng bör finnas alternativt ej,. angående en struktur tillsammans meritpoäng bör finnas även fortsättningsvis, lämna förslag mot hur detta bör utformas på grund av för att möta kraven vid enkelhet samt överblickbarhet, .

angående meritpoäng bör avskaffas, resonera ifall vilka andra åtgärder vilket förmå behövas till för att dem positiva effekterna från meritpoängen inom gymnasieskolan bör kvarstå,. analysera ifall dagens struktur tillsammans områdesbehörigheter på grund av dem särskilda behörighetskraven existerar ändamålsenligt utifrån olika utbildningsnivåers behov samt, ifall detta bedöms nödvändigt, föreslå justeringar inom detta nuvarande systemet, samt.

lämna nödvändiga författningsförslag.Utredaren förmå välja för att därutöver analysera antagningsprocessen inom förhållande mot utredningens utgångspunkter samt nära behov föreslå förändringar inom antagningsprocessen.Hur bör regleringen utformas?Det existerar ej bara tillträdessystemets sakliga innehåll likt behöver ses ovan. detta existerar även viktigt för att detta tas en helhetsgrepp nära utformningen från detta nya regelverket därför för att bestämmelserna likt sådana blir enkla för att förstå, överblicka samt förhålla sig mot.

inom uppdraget för att titta ovan tillträdessystemet ingår därför för att föreslå bestämmelser på grund av inträde mot universitet eller akademisk institution, likt ersätter dem nuvarande bestämmelserna inom högskolelagen (1992:1434) samt förordningar såsom ansluter mot lagen. Bestämmelserna bör artikel skapade vid en sådant sätt för att dem arbetssökande besitter enstaka rimlig chans för att inom förväg värdera sina möjligheter för att leva upp mot dem krav liksom ställs på grund av för att behärska antas mot olika utbildningar.

Utgångspunkten existerar för att bestämmelserna angående inträde mot högskoleutbildning likt inleds vid elementär nivå samt vänder sig mot nybörjare faller inom regeringens s.k. restkompetens i enlighet med 8 kap. 7 § regeringsformen. Tillträdesbestämmelserna existerar sedan flera kalenderår även ett angelägenhet på grund av riksdagen, likt inom några fall besitter lagstiftat vid området, alternativt vilket besitter godkänt alternativt informerats ifall flera från dem förändringar likt besitter genomförts vilket besitter medfört för att s.k.

formella samt informella riksdagsbindningar äger uppstått. Universitets- samt högskolerådet besitter bemyndigats för att informera föreskrifter inom olika delar. Högskolornas personlig beslutanderätt existerar mindre grundlig då detta gäller inträde än den existerar vid flera andra områden. för att producera fler vägar in inom universitet eller akademisk institution samt en enklare struktur tillsammans med överblickbarhet samt rättssäkerhet till dem söka existerar viktiga utgångspunkter till utformningen från en tillträdessystem.

Vidare ingår universitet eller akademisk institution inom en nationellt utbildningssystem var dem olika delarna existerar beroende från samt påverkar varandra. detta fullfölja för att riksdagen även fortsättningsvis bör fastställa dem omfattande ramarna på grund av tillträdessystemet.Utredaren bör därför. analysera inom vilken utsträckning delar från systemet bör underställas riksdagen samt inom vilken utsträckning detta bör räcka tillsammans för att regeringen alternativt den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter, samt .

lämna nödvändiga författningsförslag.

Ikraftträdande- samt övergångsbestämmelser

Det existerar viktigt för att presumtiva arbetssökande besitter tillfälle för att utföra dem omröstning inom gymnasieskolan liksom existerar nödvändiga till för att dem senare bör behärska söka mot den högskoleutbildning likt dem önskar.

Utredaren bör därför

.

föreslå då inom tidsperiod dem nya reglerna bör införas samt ifrån samt tillsammans vilken antagning dem bör tillämpas, samt. föreslå nödvändiga övergångsbestämmelser.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren bör redovisa vilka ekonomiska samt andra konsekvenser likt förslagen medför inom enlighet tillsammans med kommittéförordningen (1998:1474).

• Utvärdering av effekter och kontinuerlig uppföljning viktigt

Utredaren bör analysera förslagens konsekvenser i enlighet med principen angående icke-diskriminering. Utredaren bör särskilt analysera samt redovisa konsekvenserna på grund av olika grupper från presumtiva arbetssökande. Utredaren bör även analysera konsekvenser på grund av gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen samt folkhögskolan samt på grund av högskola samt högskolor samt andra berörda myndigheter.

Vidare bör konsekvenserna på grund av detta tekniska struktur på grund av antagning likt Universitets- samt högskolerådet administrerar redovisas.

Samverkan samt rapportering från uppdraget

Utredaren bör samråda tillsammans med Gymnasieutredningen (U 2015:01). Utredaren bör även inhämta synpunkter ifrån högskola samt högskolor samt andra berörda myndigheter samt organisationer, bl.a.

Universitets- samt högskolerådet, Universitetskanslersämbetet, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Sveriges förenade studentkårer samt Sveriges universitets- samt högskoleförbund. Uppdraget bör redovisas senast den 15 mars 2017. (Utbildningsdepartementet)