Var kan man gräva efter dinosaurier

Exempel på trofisk interaktion: mosasaurien Prognathodon, även kallad Dollosaurus samt kunde bli åtta meter lång, biter enstaka korthalsad plesosaurie inom axeln inom Kritahavet runt Kristianstad för 80 miljoner år sedan.  Bland övriga bilder ses bettet inom axelbenet samt tanden liksom gjorde detta.

bild Gabriel Ugueto

Vilka vilt levde inom Kritahavet, närmare bestämt Kristianstadsbassängen, för 80 miljoner år sedan?

Man har observerat djur i nutid, på många olika platser, som enligt beskrivningarna verkar vara dinosaurier

Hur såg näringskedjan ut samt hur interagerade dem tillsammans med varandra? samt framför allt, hur såg miljön samt omgivningarna ut för 80 miljoner år sedan? detta är frågor vilket Högskolan Kristianstads nytillträdde universitetsadjunkt inom geovetenskap samt geovetenskaplig didaktik, Elisabeth Einarsson, funderat över.

När denna plats åtta år föddes intresset för dinosaurier samt paleontologi samt på skärtorsdag disputerar denna på sin avhandling Paleomiljö, paleoekologi samt paleobiogeografi över Kristianstadsbassängens fauna från sen Kritaperiod (campan), tillsammans med tillämpningar för utbildning inom naturvetenskapliga ämnen vid Lunds universitet.

– Mitt grepp äger varit för att titta på helheten inom stället för enstaka arter.

Hur såg kurera ekosystemet ut inom Kristianstadsområdet beneath sen krita?

Utgrävningar har pågått i hemlighet under sex år

Syftet fanns för att kartlägga detta vilket jag gör inom min avhandling genom tio föremål eller textstycken, förklarar Elisabeth, likt alltså är paleontolog samt dock även utbildad gymnasielärare.

När varenda fynd pusslas samman uppträder bilden från en helt ekosystem tillsammans modell på hur trofiska interaktioner, detta önskar säga förloppen inom näringskedjan, kunde titta ut.

Bland annat kunna fossil från ett plesiosaurie samt ett mosasaurie berätta enstaka historia.

– oss hittade en överarmsben från enstaka korthalsad plesiosaurie med en klart bitmärke samt efter för att äga testat olika tänder fann oss för att detta är denna tand från mosasaurien Prognathodon, såsom alltså besitter bitit plesiosaurien inom axeln.

Överarmsbenet visar tydliga indikator på för att detta besitter varit nere inom buk samt utsatts för magsyra, berättar Elisabeth, likt påpekar för att dessa två ej fanns dinosaurier utan stora marina reptiler.

Resultat från trofisk interaktion: en överarmsben från ett korthalsad plesiosaurie tillsammans bitmärke.

Efter för att äga testat olika tänder fann Elisabeth för att detta är enstaka mosasaurie vilket äger bitit plesiosaurien inom axeln. Överarmsbenet visar tydliga indikator på för att äga varit nere inom buk samt utsatts för magsyra.

Dinosaurien Leptoceratops gracilis vilket påminner ifall dem ceratopsider likt levde på öarna samt halvöarna inom Kristianstadsområdets skärgård beneath campan.

Upptäcker som hoppas bidra till ny förståelse för hur det såg ut i Skåne i början av dinosauriernas tidsålder

Illustration: Gabriel Ugueto

Kristianstadsområdet ett barnkammare

I konkretioner, kalk likt klumpat ihop sig, också från Åsen, äger Elisabeth hittat klor från spökräkan Protocallianassa faujasi. Där äger denna även hittat musselskal från ostron vilket ligger inom ”skalbankar”.

eftersom där ej fanns några stora stenar vilket ostronen kunde fästa nära besitter dem inom stället vuxit fast inom barrträd efter för att dem knäckts samt spolats ut inom mot havs.

– Åsen låg väldigt nära enstaka flodmynning så via den spolades detta ut enstaka massa vedrester, så på så sätt äger oss kunnat förklara hur miljön såg ut nära Åsen, förklarar Elisabeth.

– oss hittar väldigt många unga individer av  marina reptiler vid Åsen, fortsätter denna.

Speciellt ett viss typ från mosasaurie samt även plesiosaurier, vilket oss tolkar liksom för att detta kunna äga varit en slags barnkammare där, vilket fungerat såsom en skydd för dem mindre samt yngre marina reptilerna innan dem simmade ut inom detta större samt djupare Kritahavet.

Vid utgrävningarna på Åsen fick Elisabeth samt hennes kollegor fram olika lager samt proverna visar hur faunan förändrades.

Från början fanns där en flodplan samt sedan kom detta in vätska samt blev djupare samt djupare.

– Detta ser oss bland annat på belemniterna (bläckfiskarna) samt ostronen, konstaterar Elisabeth.

Från början dominerade ostronen liksom trivs inom lite grundare en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt senare dominerade bläckfiskarna såsom trivdes på lite djupare vatten.

Dinosaurien Australovenator wintonensis är enstaka megaraptor likt äger använts liksom jämförelsematerial nära redogörelse från dem köttätande (theropod) dinosaurierna från Kristianstadsbassängen.

Kristianstadsområdets megaraptor besitter ännu inget namn. Illustration: Gabriel Ugueto

Ben från rovdinosaurien megaraptor

Dinosaurierna levde på nation (där vissa utvecklades mot fåglar) mot skillnad från dem marina reptilerna inom havet, samt självklart finns flera fynd även från den landlevande faunan.

Spår av köttätande dinosaurier nästan lika stora som Tyrannosaurus rex har hittats i Skåne

beneath utgrävningarna besitter flera fossil från Leptoceratops dykt upp. en ben från enstaka köttätande megaraptor är en annat.

– detta liknar skenbenet från rovdinosaurien Australovenator winsonensis väldigt många, berättar Elisabeth. Spännande är också vårt nya fynd från ornitopoden liksom påminner angående Parkosaurus. Samtliga dinosaurier likt levde inom Kristianstadsområdet fanns ganska små, samt blev ej mer än ungefär tre meter långa från näsa mot svanstipp, vilket ett små häst ungefär.

Dinosauriesand från förskola startade nytt projekt

Elisabeths nya avhandling handlar ej bara ifall dinosaurier samt marina reptiler.

andra halvan från avhandlingen innehåller även övningar samt lekar för hur små människor från förskola mot gymnasium bör förhålla sig mot långa tidsperspektiv samt teoretisk tänkande. Idén mot den didaktiska delen från avhandlingen föddes efter för att ett förskola hört från sig tillsammans en fynd från sin sandlåda: 80 miljoner år gamla hajtänder, dock även sjöborretaggar samt armfotingar.*

– Fossil samt dinosaurier är tacksamma ingångar mot naturvetenskap.

Vid Billesholm strax utanför Bjuv i Skåne har forskare de senaste fem åren grävt fram unika fynd i ett lerbrott

dock jag saknade tidsperspektivstänkandet inom läroplanen, vilket jag tror behövs för för att diskutera frågor såsom klimatförändringar samt hållbar tillväxt på ett rimlig nivå. Jorden är inget konstant ekosystem utan ändrar sig läka tiden.

Elisabeth är själv utbildad lärare samt kunde ej låta bli för att förbättra förslag på olika övningar, gjorda inom konversation tillsammans lärare för för att följa läroplanen.

– mot modell kunna barnen illustrera näringskedjan tillsammans med hjälp från ett lek där dem är bläckfiskar, fiskar, svanödlor samt mosasaurier som levde inom detta ocean samt åt upp varandra. Jag träffade förskolan en tjugotal gånger samt oss plats ute samt testade dessa övningar både på förskolans utegård samt på Ivö Klack.

Barnen fanns överlyckliga varenda gång dem kom dit.

* Många sandlådor inom Kristianstads samhälle äger demonstrerat sig innehålla havsbottensand från Kritahavet samt ej sällan fossil från denna period.

Palaeoenvironments, palaeoecology and palaeobiogeography of Late Cretaceous (Campanian) faunas from the Kristianstad Basin, southern Sweden, with applications for science education

Text: Fabian Rimfors
Foto: Thomas Ottosson samt Stefan Einarsson
Illustrationer: Gabriel Ugueto (får endast användas inom samband tillsammans med föredrag från samt upplysning om denna avhandling)

Geologisk landskapsbild över Kristianstadsbassängen tillsammans utgrävningsplatserna Ignaberga, Ullstorp, Ivö Klack samt Åsen.

Elisabeth Einarsson, paleontolog samt universitetsadjunkt inom geovetenskap samt geovetenskaplig didaktik nära Högskolan Kristianstad disputerar tillsammans sin avhandling nära Lunds högskola på skärtorsdagen.

Dinosaurien Parkosaurus likt påminner ifall dem ornithopoder liksom levde inom Kristianstadsområdet beneath campan.

Illustration: Gabriel Ugueto