När kom den första bibeln på finska

(ca –)


Reformator, biskop, bibelöversättare


Finland fick genom reformationen ett tryckt litteratur samt en finskt skriftspråk. Detta jobb utfördes beneath ledning från den begåvade teologen samt humanisten Mikael lantbrukare. elev mot både Erasmus samt Luther, lade lantbrukare tillsammans sin finska bibelöversättning grunden mot detta finska skriftspråket.

till för att såsom en inledande steg befrämja läskunnigheten utarbetad denne enstaka ABC-bok, den finskspråkiga litteraturens förstlingsverk.

Enligt Paul Juustens biskopskrönika plats Mikael lantbrukare född inom Torsby inom Pernå socken inom östra Nyland. Födelseåret existerar okänt, dock utgående ifrån hans senare levnadsöden besitter detta förlagts mot omkring Fadern förekommer inom källorna beneath namnet Olof, medan moderns namn existerar obekant.

Fadern förefaller äga avlidit inom start från talet samt efterlämnat änka tillsammans med fyra fullvuxna små människor, tre döttrar förutom sonen Mikael. Modern dog omkring 


Talades detta finska alternativt svenska inom Mikaels hem? Källmaterialet ger inga säkra data ifall Agricolas ”modersmål”, sålunda man äger tvistat många därom. Då lantbrukare vid talet lyftes fram vilket föregångare på grund av den nationalromantiska finskhetsrörelsen, nära sidan från Runeberg, Lönnrot samt Snellman, ansågs detta självklart för att detta finska skriftspråkets fader ägde haft finska likt modersmål.

Hans mästerliga hantering från finskan talade på grund av detta samt språkforskarna äger genomgående varit inne vid denna linje. Vissa forskare äger dock argumenterat till för att Agricolas modersmål plats svenska. Bygden plats svenskspråkig, samt detta besitter tett sig svårt för att placera in enstaka finskspråkig alternativt ens tvåspråkig släkt inom denna miljö.

Uppenbarligen ägde kyrkoherden inom Pernå lagt symbol mot gossens särskilda begåvning; omkring fick Mikael börja sin skolgång. i enlighet med Juusten lades den inledande grunden mot hans bokliga bildning inom skolan inom Viborg, beneath skolchef Johannes Erasmi. inom Viborg stiftade Mikael till inledande gången bekantskap tillsammans med humanismen samt reformationen.

Viborg hörde mot den tyskspråkiga baltiska kultursfären samt dem baltiska områdena stod inom förbindelse tillsammans med den tyska kultursfärens nya strömningar. Redan vid talet bekantade sig dem lärda tillsammans med Erasmus från Rotterdams skrifter, samt humanismen beredde väg på grund av reformationen.

Sedan fanns greve Johann från Hoya und Bruchhausen slottsherre inom Viborg.

han plats enstaka tysk kondottiär liksom ägde tjänat beneath Gustav Vasa. såsom lön kunde denne gifta sig tillsammans kungens systra Margareta Eriksdotter samt fick Viborgs samt Savolax slottslän såsom förläning. Greven ägde anslutit sig mot reformationen samt inom slottskapellet kunde lutherska gudstjänster inträffa beneath Agricolas skoltid. Redan likt djäkne inom Viborg lade Mikael sig mot tillsammans med namnet lantbrukare (lantbrukare), en populärt namn inom tyska humanistkretsar.

Då Johannes Erasmi trädde inom service liksom medhjälpare, coadjutor, mot biskop Martin Skytte inom Åbo, tog han sin begåvade skola tillsammans sig. lantbrukare blev ursprunglig biskopens skrivare samt övertog efter Johannes död posten vilket coadjutor. Martin Skytte fanns omkring dem sextio, ett vittberest dominikanbroder liksom ägde undervisat nära universitetet inom Neapel.

han plats ett from katolik, likt emellertid lät sig övertalas för att motta biskopsvärdigheten från kungen. vid trettondagen installerades han vid sedvanligt katolskt vis, dock någon påvlig godkänna i enlighet med den kanoniska lagen inhämtades ej.

Biskopen fanns ingen anhängare från reformationen, dock ej heller någon tydlig motståndare. Peder Särkilax, Martin Luthers inledande finska adept, ägde återvänt ifrån sin studieresa samt förkunnade den nya läran såväl inom skolan såsom inom domkyrkan.

han dog redan i enlighet med biskopskrönikan anammade lantbrukare ”den apostoliska lärans sanna sådd genom magister Petrus Särkilax utbildning samt predikan, upptogs inom detta heliga ståndet samt sysselsatte sig flitigt tillsammans predikoverksamhet, såväl inom Åbo kyrka liksom nära biskopsvisitationer”. Sina predikningar förberedde lantbrukare tillsammans hjälp från Luthers latinska postilla, såsom denne ägde anskaffat Agricolas exemplar från postillan, en digert verk tryckt inom Strasbourg , besitter bevarats.

tillsammans sina flera understrykningar samt marginalanteckningar ger detta enstaka foto från hur lantbrukare fördjupade sig inom Luthers budskap samt hur han tolkade detta mot bakgrund från Bibeln. Grekiska mening inom Luthers skrivelse förklarade denne tillsammans hjälp från numeriskt värde lexikon, vilket vittnar angående studier inom grekiska.

han försökte klarlägga till sig den viktigaste bibeltexten, i enlighet med Erasmus från Rotterdams inledande utgåva vid grekiska ifrån 


Under kurera talet ägde detta varit omöjligt för att analysera utomlands på grund av för att man inom Åbo fruktade den s.k. lutherska irrläran, dock redan inom slutet från decenniet sändes studenter mot Wittenberg.

Hösten fanns detta Agricolas tur. han anlände mot Wittenberg tillsammans tillsammans Martin Teit, enstaka ytterligare yngling ifrån Pernå. Reformationen ägde haft sin upprinnelse nära detta Luthers samt Melanchthons lärosäte, såsom beneath dem nästa hundra år skulle behålla sin ställning liksom ledstjärna på grund av detta kyrkliga existensen inom land i norden.

lantbrukare åhörde dem bägge reformatorernas föreläsningar samt dem gav honom inom sin tur rekommendationsbrev ställda mot Gustav Vasa. Tillsammans tillsammans Martin Teit samt några andra finska studenter åtog sig lantbrukare för att översätta Nya testamentet mot finska samt bad inom underdåniga ordalag angående kungligt stöd till arbetet, dock förgäves.

lantbrukare plats ändå ej fattigare än för att denne kunde skaffa sig ett imponerande mängd litteratur ifrån Wittenberg.

Agricola samt Teit avlade magisterexamen inom månad samt återvände sommaren därpå via huvudstaden mot Åbo. lantbrukare tillträdde tjänsten såsom kanik nära Åbo domkapitel samt uppdraget såsom dess skrivare. Hans primära syssla plats ändå rektoratet till Åbo katedralskola.

Katedralskolan fanns stiftets högsta läroanstalt samt ägde redan beneath Peder Särkilax inom start från 
talet blivit en brohuvud på grund av anhängarna mot reformationen. Rektoratet fanns mödosamt. lantbrukare klagade ovan sin undervisningsbörda samt ovan sina vildbasare mot studenter. Kronan ägde börjat konfiskera församlings inkomster samt föräldrar drog sig på grund av för att sätta sina små människor inom lärcentrum, eftersom prästerskapets framtidsutsikter fanns högst osäkra.

Elevmaterialet plats ej detta bästa.

Skolarbetet upptog ej rektorns bota period. Biskopskrönikan förtäljer, för att lantbrukare gav ut ett bönbok vid finska ”som dagligen nötes från varenda finnars händer”, samt för att denne översatte Nya testamentet mot finska. Arbetet överskuggades från Gustav Vasas kyrkopolitik liksom långsamt samt målmedvetet överförde kyrklig egendom samt inkomster mot kronan.

likt domkapitlets skrivare måste lantbrukare på grund av kammaren inom huvudstaden utföra upp ett omfattande inventarieförteckning ovan domkyrkans samt domkapitlets egendom samt inkomster. ett reduktion fanns överhängande, samt kungen tillät ej längre för att man besatte tjänster vilket blivit vakanta. Juusten omtalar för att dem kaniker samt kyrkoherdar såsom dog ej fick några person som följer efter någon i en position eller roll, samt för att varenda lägenheter samt inkomster tillföll kronan.

Domprosten dog samt lantbrukare ägde gärna lämnat sina tunga plikter vilket pedagog på grund av för att ta ovan ledningen på grund av Åbo stift. dock sålunda blev detta ej. identisk tid skadade enstaka eldsvåda Åbo samt förstörde domkyrkans överdel, biskopsgården samt flera från dem byggnader vilket domkapitlet ägde. Kronan understödde endast religiös återuppbyggnad; detta utblottade domkapitlet fick stå på grund av detta övriga.

Kungens tunga grabb återhämtade sig även ovan katedralskolan. Gustav Vasa fanns endast intresserad från för att utbilda skrivare samt kamrerer. Hösten fick lantbrukare befallning angående för att sända dugliga ynglingar mot kansliet samt kammaren inom huvudstaden. Den kungliga befallningen åtlyddes inledningsvis då den återkom nästa sommar inom skarpare ordalag.

Konflikten tillsammans med den enväldige landsfadern blev ett anledning på grund av lantbrukare för att avgå ifrån rektoratet den 22 månad Juusten konstaterar för att denne gjorde detta mot sin vilja, vid kunglig befallning. Posten övertogs från Juusten egen liksom nyss ägde återvänt ifrån sin studieresa mot Tyskland. tillsammans med hjälp från sina vänner inom land försökte lantbrukare ett fåtal kungen för att ändra sig, utan för att lyckas.

Agricola gick ej sysslolös.

Confessio fidei från år Den första bibeln som trycktes i Finland blir ett av toppnumren när Nordisk bibelmuseum slår upp dörrarna i Oslo nästa år

kalenderår utkom hans översättningar mot finska från handböcker till gudstjänst samt andra kyrkliga förrättningar; respektive utkom Psaltaren samt en urval från Gamla testamentets profetiska skrivna verk. Dessutom översatte han Visby sjölag ifrån lågtyska mot svenska samt gav ut enstaka katalog ordstäv. nära identisk period torde han äga ingått äktenskap tillsammans Birgitta Olofsdotter, eftersom deras enda små människor Kristian föddes inom slutet från lantbrukare fanns inte någonsin biträdande biskop, inom motsats mot vilket tidigare undersökning hävdat.

mot tjänsteåren fanns denne siffra numeriskt värde inom detta numera endast fyra man starka domkapitlet. Fram mot sin död höll biskopen egen inom tyglarna, dock på grund av den andliga ledningen stod lantbrukare.

Biskop Martin Skytte dog inom slutet från , dock Gustav Vasa gjorde sig ingen brådska tillsammans för att utnämna någon person som följer efter någon i en position eller roll inom Åbo.

Sommaren kallade denne lantbrukare, Juusten samt Petrus Ragvaldi, dem tre återstående ledamöterna från domkapitlet, mot huvudstaden på grund av sedvanlig näpst samt förmaning, varvid denne påminde dem ifall deras ansvar gentemot överheten. ”Det behagade därpå allra nådigaste herr konungen, för att detta finländska stiftet delades inom tvenne episkopat, nämligen inom Åbo samt Viborgs stift, såsom redan gjorts tillsammans andra stift inom Sveriges rike nära denna period.

dock denna delning behagade ej många magister Michael, åt vilken då Åbo stift uppdrogs.” detta blev biskopen från Strängnäs Botvind Sunesson liksom vigde lantbrukare samt den inledande biskopen inom Viborg Paul Juusten mot sina ämbeten, ”ty herr ärkebiskopen plats konungen vid något sätt misshaglig”.

Biskopsstaven fanns äntligen inom Agricolas grabb, dock stiftet plats sig ej likt.

Redan vid talet ägde man planerat en stift tillsammans med säte inom Viborg, dock projektet förföll. Kungens intention tillsammans med detta plats ej för att utföra den kyrkliga förvaltningen mer produktiv utan för att minska Åbobiskopens kraft. Juusten nämner ej bara hur stiftsindelningen misshagade lantbrukare utan berättar vidare, för att lantbrukare efter för att äga återvänt mot land i norden den 8 september ”på den gudomliga jungfruns födelsedag förrättade sin biskopsmässa iklädd mitra.

Då hans Kungliga höghet fick uppfattning angående detta, blev han icke sålunda litet vred ovan den papism, varmed denna sak hörde samman”.

Att hålla biskopsmässa i enlighet med traditionell ritus beneath höstmarknaden samt prästmötet inom Åbo fanns ett demonstration ägnad för att framhäva biskopsämbetets höghet samt självständighet.

dock därmed fanns ej många vunnet. Redan beneath sin inledande visitationsresa sommaren måste den nyutnämnde biskopen inventera allt lösöret – även kittlar samt grytor, skedar samt tennfat – inom Åbolands skärgårdsförsamlingar­. Syftet tillsammans med inventeringen fanns tydlig, även angående konfiskationen från församlings egendom fullbordades ursprunglig efter Agricolas död.

vid sin utflykt kom biskopen även mot enstaka uppgörelse tillsammans katolicismens sista fäste, klostret inom Nådendal, var denne införde evangeliskt kyrkoskick tillsammans med mässan vid svenska samt finska.

Agricolas tidsperiod liksom biskop blev begränsad. Den överskuggades från detta konflikt tillsammans med Ryssland vilket bröt ut inom mars samt pågick sålunda länge han levde.

Efter detta lokala befälets start framgångar anlände kungen tillsammans med sitt följe mot Viborg inom september. beneath nästa kalenderår ödelades området vid ömse sidor ifall gränsen utan någon seger på grund av vare sig land alternativt Ryssland, varefter parterna förklarade sig beredda för att ingå fred.

Agricola deltog inom den fredsbeskickning vid en hundratal personer likt beneath ledning från Gustav Vasas svåger berg Leijonhufvud samt ärkebiskop Laurentius Petri avreste ifrån Viborg mot Moskva trettondagshelgen Fredsunderhandlingarna avbröts från fastetiden samt kunde avslutas ursprunglig inom slutet från mars vid återvägen bekräftades freden inom Novgorod den 2 april.

Resan plats ansträngande samt då följet gått förbi gränsen ”angreps magister Michael beneath färden från enstaka sjukdom, ty icke heller förut ägde denne varit särdeles kraftfull mot hälsan. Sålunda insomnade denne plötsligt inom döden inom Herren beneath detta man färdades genom Kyroniemi bygd inom Nykyrka socken. denne blev sedan måndagen efter Palmsöndagen begraven inom Viborg inom närvaro från herr ärkebiskopen samt flera andra”.

Agricola lade tillsammans sin finska bibelöversättning grunden mot detta finska skriftspråket. från hans ABC-bok, den finska litteraturens förstlingsverk, känner man ej mot en enda bevarat fullständigt exemplar. detta likt finns existerar fragment ifrån tre olika utgåvor samt ursprunglig upptäcktes delar från dem sista sidorna.

Den inledande utgåvan äger från allt för att döma tryckts inom huvudstaden från Amund Laurentii, den andra utgåvan existerar ifrån samt den tredjeplats trycktes inledningsvis efter Agricolas död 


På ABC-bokens titelsida finns enstaka vers vilket uppmanar detta ”goda barnet” för att lära sig läsandets grundläggande principer eller fundament genom denna ”abc-kiria”.

Förutom alfabetet samt räkneorden ingår katekesens huvudavsnitt, d.v.s. dem tio budorden, trosbekännelsen, Fader vår, Ave Maria samt dopets samt nattvardens instiftelseord.

denna plats fanns detta koncentrat från den kristna läran vilket prästerskapet redan beneath medeltiden vid folkspråket ägde lärt ut mot finnarna. Dessa texter skrevs ned till för att prästerna skulle återge dem vid likalydande sätt. Styckena inom den medeltida katekesen plats präntade vid åtgärda växtdel alternativt inom häften.

dem besitter tillsammans tiden gått förlorade. dock lantbrukare ägde resurser mot dem då han författade sin ABC-bok. således tidigt vilket inom start från talet ägde detta ämne stöpts angående inom reformationens anda.

Sveriges reformator Olaus Petri lät dessa texter slutföra sin svenskspråkiga postilla ifrån 


Vid sidan från handskrifterna använde sig lantbrukare även från Luthers lilla katekes. Den ägde utkommit inledande gången lantbrukare plats förtrogen tillsammans både den tyska samt den latinska utgåvan. Morgon- samt aftonbönerna liksom bordsbönerna äger sitt ursprung hos Luther.

från den uppsjö från ABC-böcker samt katekeser vilket utgavs beneath reformationstiden äger lantbrukare utnyttjat åtminstone Melanchthons latinska katekes samt den sydtyske reformatorn Johannes Brenz ABC-bok vid tyska.

Översättningskommittén nämnde inte Agricolas pionjärinsats, även om förordet innehåller ett tack till föregångarna

I mars tryckte Amund Laurentii sista arket från Agricolas bönbok Rucouskiria, detta maximalt självständiga från Agricolas arbeten. inom likhet tillsammans andra bönböcker ifrån denna period äger den oktavformat, dock omfånget vid niohundra sidor existerar exceptionellt samt fullfölja boken mot den största från dem lutherska bönböckerna ifrån reformationen.

detta rör sig ifall enstaka handbok till präster tillsammans böner såväl på grund av gudstjänst likt på grund av enskild andakt.

Enligt en bruk liksom etablerades redan vid medeltiden inleds bönboken tillsammans med en kalendarium vid latin. Kalendariet innehåller astronomiska, astrologiska, psykologiska samt medicinska detaljer. lantbrukare visar upp denna plats tabeller likt redogör vilka planeter vilket styr veckans dagar samt vilket likt existerar lämpligt för att företa sig beneath zodiakens olika indikator.

Därefter ger han råd angående vilka lemmar liksom skall åderlåtas beneath respektive stjärntecken. Den naturvetenskapliga kunskapen innefattar läran angående dem fyra temperamenten, teologiskt baserade uppskattningar från världens ålder samt enstaka inventarieförteckning ovan paradisets fröjder samt helvetets kval.

Den egentliga bönboken inleds tillsammans en förord vid fyra verser, var lantbrukare anbefaller sitt verk på grund av stiftets präster.

Bön vid folkspråket får denna plats ett motivering likt längre fram inom tiden skulle citeras likt en belägg till detta finska språkets värde samt användbarhet.

Kyllä titta kuulee suomen kielen,


joka ymmärtää kaikkien mielen.

(Nog lyssnar den mot finnens språk,


som känner varenda sinnesstråk.)


Bönboken består från tre delar. Den inledande innehåller 40 psalmer samt bibliska böner, främst ur Gamla testamentet samt apokryferna.

lantbrukare ägde utgått ifrån Otto Brunfels bibliska bönbok, vilket utkom inledande gången vid latin samt därefter inom flera utgåvor vid tyska. till den finska bibelöversättningen använde sig lantbrukare dessutom från den latinska Vulgata, Luthers tyska Bibel (troligen års utgåva) samt Gustav Vasas Bibel, d.v.s. den inledande svenska bibelöversättningen ifrån Somliga böner förkortade denne inom likhet tillsammans med Brunfels, inom andra fall bibehöll denne tillägg från Brunfels vilket gick utöver bibeltexten.

detta fanns utmärkande till Agricolas omsorgsfulla tillvägagångssätt för att denne anlitade flera grundtexter.

Bönbokens andra sektion, bestående från böner, vittnar angående Agricolas bemödanden för att inom luthersk anda omforma den medeltida gudstjänsttraditionen. dem flesta bönerna översatte lantbrukare ifrån Åbostiftets medeltida mässbok Missale Aboense.

Ändringar företog han framförallt inom helgondagsbönerna.

Tredje delen innehåller böner till enskild andakt. Den grundar sig vid Missale Aboense samt senmedeltida andaktslitteratur dock även vid enstaka nyare bönelitteratur ifrån reformationsepoken. Den nyare litteraturarten ägde lantbrukare bekantat sig tillsammans med beneath sin studietid.

Huvudkällorna, tre bönböcker, ägde han översatt mot finska nästan likt sådana. Den tyska bönbok liksom utarbetats på grund av enskilt bruk till hertig Albrecht från Preussen representerade luthersk lekmannafromhet. detta plats ett anonym utgåva likt vann massiv spridning. Den andra tyska bönboken utkom även anonymt samt lantbrukare kunde ej ana för att dess upphovsman senare skulle stämplas till sitt kätterska svärmeri.

detta rör sig angående enstaka katalog texter, såsom användes från anhängare mot den schlesiske adelsmannen Kaspar Schwenkfeld. ej bara lantbrukare utan även flera andra lutheraner lånade därifrån. Erasmus från Rotterdam bönbok vid latin ifrån lästes mer än andra, trots för att den ej hör mot den stora humanistens mera kända verk. Hans böner infördes inom såväl katolska vilket protestantiska bönböcker utan uppgivande från författarnamnet, liksom ägde dålig klang inom bägge lägren.

dock trots för att Luther ägde förkastat Erasmus, brydde lantbrukare sig ej ifall för att dölja ursprunget utan översatte dennes samtliga fyrtio böner mot finska.

Redan vid den tidsperiod denne fanns medhjälpare mot biskop Skytte ägde lantbrukare inlett arbetet vid den finska bibelöversättningen samt han fortsatte översättningsarbetet inom Wittenberg, uppenbarligen tillsammans tillsammans med sina studiekamrater Teit samt Simon Henrici.

Manuskriptet nedsänkt färdigt inom slutet från , dock bearbetades ytterligare tills detta kom ut , en rikt illustrerat verk vid sidor inom kvartoformat. Ovanför Amund Laurentii boktryckaremblem vid sista bladet uppges för att Nya testamentet besitter översatts inom Åbo, land i norden. Upphovsmannens namn saknas eftersom detta fanns ett officiell kyrklig publikation, dock redan inom Juustens biskopskrönika attribueras översättningen mot lantbrukare.

Förutom Den Heliga text innehåller verket numeriskt värde inledningar vilket båda existerar hållna inom vardagliga ordalag. inom detta andra förordet finns enstaka motivering mot Nya testamentets finska, såsom huvudsakligen härstammar ifrån Åbo-trakten. lantbrukare stödjer sig vid Olaus Petris krönika då denne redogör på grund av kristendomens arrival mot land i norden samt på grund av dem olika landskapen samt dialekterna.

Dessutom äger varenda Nya testamentets skrivna verk utom den sista försetts tillsammans med förord. Förorden mot evangelierna från kyrkofadern Hieronymus ägde lantbrukare översatt ifrån Erasmus latinska utgåva från Nya testamentet. Övriga förord kommer ifrån Luthers Bibel. dem drygt korta förklaringarna inom marginalerna samt inom slutet från kapitlen existerar tagna ur den tyska samt den svenska Bibeln.

Även ifall större delen från dessa förklaringar utgör översättningar, besitter lantbrukare sin vana trogen reviderat originalen, strukit samt lagt mot.

I sitt förord anger lantbrukare för att Nya testamentet äger översatts mot finska ”till hälften ifrån dem grekiska, mot hälften ifrån dem latinska, tyska samt svenska böckerna sedan vår Herre Jesus genom sin Ande samt Nåd givit oss gåvan”.

detta finns inga skäl för att betvivla uppgiften, samt detta besitter senare bekräftats för att lantbrukare använt sig från Erasmus ursprungliga ord. inom Agricolas eget handbibliotek ingick Erasmus nya latinska Vulgata, Nya testamentet vid svenska ifrån , samt Bibeln vid svenska ifrån från Luthers Bibel ägde denne en flertal utgåvor ifrån samt talen.

Forskningen anser för att lantbrukare inom sin finska översättning äger använt sig från varenda dessa grundtexter utan speciella preferenser.

År tryckte Amund Laurentii tre liturgiska verk vid finska: Käsikirja (Handbok), Messu (Mässbok) samt Se meiden Herran Jesusen Christusen pina (Kristi pinos historia). eftersom dem tre verken innehåller handböcker till gudstjänst samt andra kyrkliga förrättningar förekommer dem ofta inom en samt identisk grupp.

Texterna ägde översatts redan beneath Agricolas tyska utflykt, dock dem trycktes inledningsvis sedan denne bearbetat dem ytterligare.

Handboken anger hur dop, vigsel samt begravning bör vandra mot samt den innehåller även uppbyggliga mening mot sjuka, döende samt personer i sorg. Texterna existerar hämtade ifrån Olaus Petris handbok, dock dop- samt vigselformuläret översatte lantbrukare direkt ifrån Luther.

Själavårdstexterna kommer ifrån enstaka tysk lärobok såsom Caspar Huberinus utgav , enstaka luthersk variant från dem senmedeltida böckerna angående konsten för att dö samt förberedelsen till döden.

Mässboken innehåller ett gudstjänstordning. Stommen utgörs från Olaus Petris svenska mässa samt tidigare handling vid finska såsom behandlar gudstjänstens ordning.

till för att visa för att denne avsåg för att tillsammans med tiden ge ut kurera Bibeln vid finska lät lantbrukare dem fyra inledande kapitlen inom inledande Moseboken medfölja likt bihang.

Den tredjeplats liturgiska boken fanns passionsdramat tillsammans dem fyra evangelierna vilket grundstoff. beneath stilla veckan lästes olika Bibelställen upp nära gudstjänstfirandet.

Finska Bibelsällskapet (fi

vilket förebild ägde lantbrukare sin pedagog ifrån tiden inom Wittenberg, Johannes Bugenhagen, vars passionshistoria ifrån blev ytterst populär samt utkom inom 70 upplagor. lantbrukare ägde ingång mot den tyska utgåvan ifrån samt följer den tämligen exakt. dock emellanåt utgår han ifrån den svenskspråkiga utgåva liksom utkom identisk kalenderår samt från vilken endast brottstycken existerar bevarade.

Den senare baserade sig vid enstaka tidigare, mindre grundlig utgåva från Bugenhagens passionshistoria. detta existerar självklart för att denne även tagit hänsyn mot sin personlig finska översättning från Nya testamentet.

Agricolas Psaltare utkom den 28 augusti vid Amund Laurentii officin.

Suomen Pipliaseura) har sina rötter på Brittiska öarna där man år grundade Engelska och Utländska Bibelsällskapet

Titelbladet existerar delvis tryckt inom rött samt äger vid baksidan detta svenska riksvapnet liksom stöd vid Gustav Vasas välbevågenhet samt vilja, d.v.s. vid för att Psaltaren äger godkänts från den statliga överheten på grund av kyrkligt bruk.

Verket inleds tillsammans en tio sidor långt förord, liksom besitter sitt primära innehåll ifrån Luthers Bibelförord.

Dessutom finns var långa quotation ifrån kyrkofäderna Augustinus samt Basileus den store, samt ett levnadsbeskrivning ovan David, från allt för att döma utarbetad från lantbrukare egen. inom detta andra förordet, vid bunden vers, att föreslå eller råda något lantbrukare boken mot tröst samt ledning samt beklagar sig denna plats, liksom inom förordet mot bönboken, ovan prästerskapets lathet.

inom slutet bifogar han ett inventarieförteckning ovan dem okristen gudar likt dyrkades inom Tavastland samt Karelen, var människorna fanns ”besatta från djävulen samt synden”. denne uppger tolv gudaväsen på grund av varenda landskap samt äger därmed gått mot eftervärlden liksom den finska religionshistoriens grundläggare. lantbrukare kom för att uppväcka en nyfikenhet till folktron bland humanisterna, även ifall han betraktade detta nyfikenhet såsom en formulering på grund av seglivad vantro inom papistisk anda.

Drygt 20 kalenderår efter Agricolas död beklagade sig Paul Juusten ovan för att lantbrukare ägde tillskrivit sig översättningen från Psaltaren, trots för att den ägde ”blivit översatt mot finska nära skolan inom Åbo, beneath skolchef Paul Juusten, vilken anförtrodde åt eleverna för att mot övning från stilen då samt då översätta psalmer, liksom läkare Luther, salig inom åminnelse, ägde översatt dem”.

Utan tvivel dryckesställe lantbrukare huvudansvaret på grund av Psaltaren. Å andra sidan står detta tydligt, för att han ej fanns isolerad. inom sitt förord vid vers ber denne ifall läsarens förbön på grund av översättarna. detta fanns flera, dock detta existerar omöjligt för att fastställa vem liksom besitter biträtt lantbrukare samt tillsammans vilka arbetsinsatser.

Grundmaterial till översättningen från Psaltaren existerar Vulgata, Luthers Bibel samt års svenska Bibel. Forskningen besitter ej lyckats klargöra angående lantbrukare utnyttjade den hebreiska grundtexten, dock man vet för att han tydde sig mot den kommenterade hebreisk-latinska Bibel, vilket utgivits från Sebastian Münster samt likt även Luther ägde använt sig från på grund av sin översättning.

lantbrukare beaktade även dem utgåvor från Psaltaren såsom utgetts från Luthers kolleger Johannes Bugenhagen samt Georg Major.

Drygt numeriskt värde månader efter detta för att Psaltaren utkommit, den 5 november , tryckte Amund Laurentii detta sista arket inom Agricolas nästa läsning vid finska, Weisut ia Ennustoxet (Sånger samt profetior). Arbetet blev mindre mot omfånget än avsett; dem senare delarna från texten kunde ej levereras mot huvudstaden vid bas från menföre.

En resa i finskans historia

Därför utkom profetiorna Ne Prophetat inledningsvis inom augusti nästa tid. Båda dessa skrivna verk inleds från förord vid vers. detta långa förordet inom den senare boken blev detta sista lantbrukare skrev. på denna plats återkommer den vanliga visan angående prästerskapets lathet samt lantbrukare klagar även ovan hur ett fåtal likt skaffar sig hans skrivna verk samt hur orättvis bedömning han äger fått utstå.

Texterna inom Weisut ia Ennustoxet följer inom massiv utsträckning Johannes Bugenhagens latinska Psaltare ifrån , dock lantbrukare lade mot en antal ytterligare partier ur Gamla testamentet. Bugenhagens session inleds tillsammans sex psalmer ur dem historiska böckerna samt förändras sedan mot profeterna. lantbrukare höll sig mot originalet ända fram mot dem mindre profeterna, vilket hos Bugenhagen enbart förekommer inom korta urval; hos lantbrukare däremot blir dem, tillsammans undantag från några enstaka verser, översatta inom sin totalitet.

I dem skrivna verk ur Gamla testamentet såsom lantbrukare översatte mot finska ingår femton förord likt äger inspirerats från både Luthers tyska Bibel samt från den svenska Bibeln. inom tre från dessa griper lantbrukare även igen vid kyrkofadern Hieronymus texter. Liksom inom Psaltaren försåg lantbrukare även denna plats dem översatta kapitlen tillsammans summarier, en mindre antal existerar från översättarens personlig grabb.

inom marginalen förekommer kommentarer. Liksom inom Nya testamentet samt Psaltaren existerar dem inom huvudsak översatta ifrån Luthers Bibel samt den svenska Bibeln. dock lantbrukare äger även späckat marginalerna tillsammans med egna kommentarer.

Den förhoppning såsom lantbrukare uttalat inom Weisut ia Ennustoxet, för att all Bibeln skulle översättas mot finska, gick ej inom uppfyllelse.

Översättningsarbetet upphörde inom bristande vid medel. eftersom den kungliga reduktionspolitiken ägde uttömt domkapitlets egna tillgångar samt kronan höll inne tillsammans med samtliga anslag, måste tryckningen finansieras tillsammans med hjälp från förhandsbeställningar. Sedan även dessa uteblivit, nedsänkt översättandet nere inom närmare en sekel.

Mikael lantbrukare plats enstaka ovanligt begåvad språkman, ett bildad teolog samt ett lärd humanist tillsammans kunskaper även inom naturvetenskaperna, juridiken samt medicinen. Även ifall denne helst stod nära sin skrivpulpet, plats denne ingen kammarlärd. denne plats beneath mer än tio svåra tid den finska församlings chef, ursprunglig inofficiellt samt därefter officiellt.

ett anonym samtida beskriver lantbrukare vilket ett omåttligt lärd man. Juusten ägde råkat inom skuggan från sin föregångare; den foto denne ger från lantbrukare inom Biskopskrönikan färgas från enstaka illa gömd avund.

Agricola fanns många medveten angående sin mångsidiga samt ovanliga talang. Den skildring från ett godmodig samt hovsam individualitet, likt återkommer inom flera översiktsverk, finner inget stöd inom källorna.

Speciellt Juustens Biskopskrönika låter förstå, för att magister Mikael ej plats någon särdeles angenäm ämbetsbroder. Detta kunna man även avsluta sig mot från Agricolas förord vid vers, vilket existerar späckade från sarkasmer. inom sina åtgärder plats denne beslutsam samt denne ägde modet för att ställa sig mot den enväldige kungen.

I likhet tillsammans med Olaus Petri plats lantbrukare konservativ, inom lika upphöjd grad enstaka adept mot Erasmus samt Melanchthon liksom mot Luther. denne plats ett andra generationens reformator, såsom ej behövde avbryta tillsammans detta gamla vid identisk sätt liksom Luther samt Olaus Petri.

Under den svenska tiden hyllades detta finska skriftspråkets grundläggare ej inom nämnvärd grad.

inom den inledande fullständiga finska Bibeln, publicerad , ingick Agricolas översättningar nästan in extenso, ifall även inom enstaka enkel moderniserad språkdräkt.

Skotten John Paterson blev grundare för den finländska bibelsällskapsrörelsen när han upptäckte hur lite biblar det fanns i Finland

Översättningskommittén nämnde ej Agricolas pionjärinsats, även angående förordet innehåller en tackar mot föregångarna. Den tidens historieforskning fanns mera intresserad från Finlands forna kungar än från detta föregående seklets teologer. inledningsvis Henrik Gabriel Porthan kom för att närmare befatta sig tillsammans Agricolas livsgärning, då han inom slutet från talet inom sitt viktigaste verk kommenterade Juustens Biskopskrönika.

Porthan anser lantbrukare artikel förtjänt från sina landsmäns eviga tacksamhet samt hävdar för att hans kyrkliga gärning vida överglänser vilket efterföljarna åstadkom.

Det nationalromantiska talet lyfte fram lantbrukare vilket ett storman inom jämbredd tillsammans med Lönnrot, Runeberg samt Snellman. Topelius berättar inom Läsning till barn angående den fattige fiskarpojken vilket valde lärdomens väg.

lantbrukare står staty inom Åbo domkapitels sessionssal, inom domkyrkan inom Helsingfors samt stod tidigare även framför domkyrkan inom Viborg. inom detta självständiga land i norden besitter lantbrukare befäst sin position likt enstaka från nationens stormän. Hans verk innehåller den äldsta finskan vilket besitter bevarats inom skriftlig form eller gestalt, samt existerar därför alltjämt viktiga på grund av språkforskningen.

Simo Heininen


Mikael lantbrukare, inom källorna även Michael Olai, född ca inom Pernå, död inom Nykyrka vid Karelska näset samt begraven inom Viborg Föräldrar bonden Olof. Gift troligtvis vid talet tillsammans med Birgitta Olofsdotter.

PRODUKTION.Abckiria. huvudstaden (, , ); Rucouskiria Bibliasta. Stocholm (); Se Wsi Testamenti.

Stocholmis (); Käsikiria Castesta ia muista Christikunnan Menoista. Stocholmisa (); Messu eli Herran Echtolinen. Stocholmis (); titta meiden Herran Jesuksen Christusen Pina, ylesnousemus ia taiuaisen Astumus, niste Neliest Euangelisterist coghottu. Stocholmis (); Dauidin Psaltari. Stocholmis (); Weisut ia Ennustoxet Mosesen Laista ia Prophetista Wloshaetut. Stocholmis (); Ne Prophetat Haggaj.

Sacharia. Maleachi. Stocholmis (). Faksimilutgåvor: Abckiria (, , , , ); Se Wsi Testamentti (); läka Agricolas produktion: Mikael Agricolan teokset I–III (, ). Vetenskapliga editioner: E.N. Setälä & K.B. Wiklund, Suomen kielenmuistomerkkejä 1. Mikael Agricolan käsikirja ja messu (); J. Gummerus, Mikael Agricolan Rukouskirja ja sen lähteet (); S.

Heininen, Mikael Agricolan psalmisummaariot (); S. Heininen, Mikael Agricolan Vanhan testamentin summaariot (); S. Heininen, Mikael Agricolan Psalttarin reunahuomautukset 
().

KÄLLOR samt LITTERATUR. T. Harviainen, S. Heininen & A. Huhtala, Opi nyt vanha ja nuori. Mikael lantbrukare ja nykyaika (); S. Heininen, Mikael lantbrukare.

Elämä ja teokset (); S. Heininen, Mikael lantbrukare ja Erasmus Rotterdamilainen (); J. Knuutila, Mikael Agricolaa käsittelevät tieteelliset tutkimusket vuosilta − Opusculum ; Mikael Agricolan kieli. Tietolipas (); E. Palmunen, Mikael lantbrukare. Bibliografinen opas (); V. Tarkiainen & K. Tarkiainen, Mikael lantbrukare.

Suomen uskonpuhdistaja ().

Den första fullständiga bibelöversättningen till finska, som till stor del grundades på Mikael Agricolas arbete, gavs ut Den blev sedan den officiella bibelöversättningen i den finska lutherska kyrkan

BILDKÄLLA. lantbrukare, Mikael. Gipsskulptur (detalj): C. Sjöstrand. Foto: E. Laakso, Finlands nationalmuseum, Museiverket.

 

Publicerad inom Biografiskt lexikon till land i norden 1. Svenska tiden ().
Första webbpublicering inom månad
Artikelns permanenta identifikator till hänvisning:
URN:NBN:fi:sls

 

Upp