Kan ryssland gå med i nato

Samarbetet tillsammans med Ryssland prioriterades högt från Natoländerna efter kommunismens fall inom Östeuropa efter 1989 dock från olika skäl blev detta ej särskilt framgångsrikt. ett orsak plats rysk misstro mot Natos avsikter.

Utvidgning från Nato såsom kommit för att omfatta dem före detta Warszawapaktsländerna samt tidigare sovjetrepubliker vilket dem baltiska staterna ses inom Moskva vilket en hot mot ryska säkerhetsintressen.

Ryssland gick år 1994 formellt in inom Partnerskap för fred (PFF), detta önskar säga detta samarbetsorgan liksom Nato skapat för länder inom den europeiska säkerhets- samt samarbetsorganisationen OSSE såsom ej är medlemmar inom alliansen (se Framväxten).

detta dröjde emellertid ända mot 2007 innan detta ryska parlamentet ägde ratificerat avtalet, vilket illustrerade den ryska tveksamheten gentemot Nato.

Efter segslitna förhandlingar undertecknades också en särskilt samarbetsavtal, NATO-Russian Founding Act, mellan Ryssland samt Nato inom femte månaden i året 1997. inom avtalet uttalade Nato bland annat för att alliansen – beneath dem rådande omständigheterna – ej tänkte placera ut vare sig kärnvapen alternativt trupp inom nya medlemsländer.

År 2002 etablerades detta så kallade Nato-Rysslandsrådet. inom den överenskommelse såsom låg mot bas för upprättandet från rådet nämndes bland annat nedrustningsfrågor, terroristbekämpning, kamp mot narkotikasmuggling samt systemanpassning samt samövningar likt områden för samarbete.

Under 2007 försämrades relationen mellan USA samt Ryssland kraftigt inom samband tillsammans med USA:s planer på för att placera ut en missilförsvar inom Polen samt Tjeckien.

Avsikten tillsammans projektet plats för att skydda Europa mot angrepp från Iran samt från internationella terrorister, dock utplaceringen skulle samtidigt rubba den militära maktbalansen mellan Natoländerna samt Ryssland. Moskva protesterade kraftfullt samt hotade tillsammans motåtgärder.

Andra trätoämnen fanns frågan angående Kosovos självständighet likt Ryssland motsatte sig samt Natos fortsatta utvidgningsplaner.

Klyftan vidgas

Relationerna försämrades ytterligare beneath Georgienkriget 2008, då Ryssland skickade trupper mot stöd för utbrytarrepublikerna Abchazien samt Sydossetien.

Dessa händelser ägde boende mot bakgrund från för att Georgien ville försöka att koppla eller förena med något sig mot Nato. Natoländerna samt ett massiv sektion från världen fördömde kraftigt Rysslands agerande, även angående Georgien fick skulden för själva krigsutbrottet. Ryssland argumenterade för att dem båda republikerna ägde identisk rätt mot självständighet såsom västländerna hävdat för Kosovos del.

Under 2009 förbättrades relationerna tillsammans med Ryssland på initiativ från USA:s då nyvalde president Barack Obama (reset-politiken).

Nya nedrustningsförhandlingar ledde mot en avtal såsom reducerade antalet kärnvapenbärande tillsammans med hälften.

Inom Nato-Rysslandsrådet blev tagna flera initiativ för samarbeten kring bland annat terroristbekämpning, samt avtal ifall Natotransporter via Ryssland mot trupperna inom Afghanistan.

Men ett färsk kil slogs in inom relationen inom samband tillsammans Libyeninsatsen då ett Natoledd styrka ingrep för för att skydda civilbefolkningen beneath detta dåvarande upproret mot landets statsmakt (se Fredsfrämjande operationer).

Ryssland avstod från för att inom FN:s säkerhetsråd lägga in veto mot operationen, dock efteråt kritiserade Ryssland insatsen för för att äga varit för offensiv samt överskridit FN:s mandat.

Tillbaka mot fyrkant ett

Rysslands ingripande inom Georgien sommaren 2008 gav upphov mot enstaka samtal inom Baltikum angående om Natotrupp borde stationeras permanent inom dem baltiska länderna för för att möta en eventuellt ryskt hot.

Frågan fick förnyad aktualitet våren 2014 då Ryssland inom strid mot folkrätten annekterade Krim samt konflikt utbröt inom Ukraina mellan regeringen inom Kiev samt proryska separatister – stödda från rysk trupp – inom östra delen från landet.

Rysslands uppenbara metod för att destabilisera östra Ukraina väckte bekymmer för rysk aggression bland Natos medlemmar inom Öst- samt Centraleuropa.

Framförallt Polen samt Litauen begärde omgående hjälp. USA lovade stöd mot alliansens medlemmar dock påpekade för att någon militär hjälp ej kunde skickas mot Ukraina, eftersom landet står utanför Nato samt därmed ej omfattas från detta kollektiva försvaret i enlighet med nyhet 5 inom Natostadgan.

Spänningen mellan Ryssland samt väst innebar för Natos sektion för att tyngdpunkten skiftade från internationella insatser mot kollektivt försvar.

Natofördragets nyhet 5 kom åter inom förgrunden för alliansens samarbete.

Nato avbröt varenda samarbeten tillsammans Ryssland 2014 samt ökade sin närvaro inom Östersjön, inom dem baltiska staterna samt inom Polen, Bulgarien samt Rumänien.

identisk år avgjorde medlemsländerna för att förstärka den gemensamma insatsstyrkan samt inrätta enstaka spjutspetsstyrka liksom skulle behärska sättas in inom 48 timmar (se Uppbyggnaden). nära toppmötet 2016 plats detta dags för nästa steg: för att placera multinationella bataljonsstridsgrupper angående cirka 1 000 man vardera på ställe inom dem tre baltiska staterna samt inom Polen.

nära nästa toppmöte 2018 avgjorde man för att inrätta två nya kommandon inom avsikt för att snabbt behärska förflytta trupp över Europa samt hålla sjövägarna mellan USA samt Europa öppna (se Uppbyggnaden). identisk år introducerade Nato dessutom en nytt koncept: 30-30-30 vilket inom 30 bataljoner, 30 flygskvadroner samt 30 ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig såsom bör behärska sättas in liksom förstärkning mot rysk aggression inom 30 dagar.

Initiativet fick namnet NATO Readiness Initiative.

Parallellt tillsammans med uppbyggnad från nya strukturer ökade Nato den militära övningsverksamheten inom Europa. beneath 2014–2015 genomfördes stora övningar inom bland annat Östersjön samt Medelhavsområdet inom avsikt för att öva detta kollektiva försvaret.

2018 deltog 50 000 man från samtliga medlemsländer samt från land samt land i norden inom den största övningen sedan kalla krigets slut (se Sverige samt Nato). detta stod relativt uppenbart för att övningarna inom huvudsak innebar förberedelser för för att möta en potentiellt ryskt angrepp mot något mindre Natoland. 

Ryska provokationer

Åtskilliga ryska provokationer besitter ägt boende inom Östersjöregionen sedan 2008.

Den maximalt kända är möjligen när ryska bombflyg simulerade anfall mot huvudstaden påsken 2013 (se Sverige samt Nato). Attackövningar mot bland annat Öland samt Bornholm äger förekommit, liksom upprepade kränkningar från den finska gränsen.

Flera från Natos länder besitter utsatts påverkansoperationer samt cyberattacker österifrån samt ryskt stöd mot populistiska rörelser besitter demonstrerat sig artikel enstaka produktiv teknik för för att sätta alliansens demokratier inom gungning.

Rysslands invasion från Ukraina 2022 innebär för att en helt nytt avsnitt skrivs inom fråga ifall säkerhetspolitiken inom Europa.

likt ett direkt följd från invasionen äger Ryssland fått två nya Natomedlemmar inom sitt grannskap: land i norden tillsammans med sin drygt 130 mil långa landgräns mot Ryssland samt land på andra sidan Östersjön.

Texten är uppdaterad/granskad 8 mars 2024. Redaktör: Ylva Lindahl

Nato

Fullständigt namn: Nato/North Atlantic Treaty Organization

Grundad: 1949

Högsta ledare: generalsekreterare Mark Rutte

Medlemmar: Albanien, Belgien, Bulgarien, land, land i baltikum, land i norden, land i västeuropa, Grekland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, landet, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA

Natos hemsida