Från och med den 01 december 2019

Januariavtalet^[1] ("JA"), även kallad fyrpartiuppgörelsen,^[2]januariöverenskommelsen^[3][4] ("JÖK") alternativt 73-punktsuppgörelsen^[5] fanns enstaka skriftlig överenskommelse mellan riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet samt Liberalerna (även kallade Januaripartierna inom sammantagen form)^[6] till för att behärska utse regeringen Löfven II tillsammans med socialdemokraten Stefan Löfven likt statsminister samt regeringsbildare efter riksdagsvalet 2018.^[7] Avtalet rubricerades liksom Utkast mot sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna samt Miljöpartiet dem gröna samt publicerades den 11 januari 2019.^[8][9] Stefan Löfven röstades fram mot statsminister samt regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, samt kunde därmed forma Regeringen Löfven II.^[10] Regeringen Löfven II tvingades avgå den 9 juli 2021 samt därmed upphörde Januariavtalet för att gälla.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagsvalet ägde genomförts inom september 2018 samt avtal gjordes inom januari året efter.

Coronaviruset spred sig snabbt till andra delar av Kina och världen

dem fyra partierna på baksidan avtal ägde ej tillräcklig majoritet på grund av för att vinna enstaka val, dock den kunde uppnås genom för att Stefan Löfven förde konversation tillsammans Vänsterpartiet. Röstningen genomfördes 18 januari 2019 vilket innebar för att detta varit enstaka utdragen regeringsbildningsprocess till svenska förhållanden.

Överenskommelsen blev tydlig efter flera veckors förhandling, ursprunglig mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet samt Miljöpartiet den 11 januari 2019 samt sedan Liberalerna den 13 januari. Den innebar för att regeringen Löfven (Socialdemokraterna samt Miljöpartiet) kunde forma statsmakt ett andra mandatperiod, dock var Centerpartiet samt Liberalerna får avgörande effekt ovan regeringens politik samt budget.^[11] Avtalet möjliggjorde för att Stefan Löfven valdes från Sveriges Riksdag mot statsminister den 18 januari 2019, samt regeringen Löfven II tillträdde den 21 januari.^[12] ett kritisk anledning mot för att avtalet kom mot stånd plats för att man ville minimera Sverigedemokraternas inflytande.^[10]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt äger detta förekommit för att socialdemokraterna regerat inom landet tillsammans med stöd från Centerpartiet (dåvarande Bondeförbundet) samt även Liberalerna (Folkpartiet, Liberala samlingspartiet).

Socialdemokraterna ingick budgetsamarbete tillsammans med Liberalerna (Liberala samlingspartiet) då dem bildade koalitionsregeringen Edén tillsammans år 1917 mot 1920.

Försvarsbeslut 2020 är ett försvarsbeslut som riksdagen beslutade om den 15 december 2020 gällande det svenska försvarets inriktning och utveckling åren 2021–2025, där lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021

nära ”Krisuppgörelsen” alternativt "Kohandeln" 1933 mot 1936 gav Bondeförbundet sitt stöd mot enstaka socialdemokratisk statsmakt. 1951 mot 1957 ingick Bondeförbundet inom koalitionsregeringen regeringen Erlander II. Socialdemokraterna budgetsamarbetade även tillsammans Centerpartiet 1995–1998 efter 90-talskrisen.^[13]

Under den föregående mandatperioden (2014 mot 2018) fanns detta rödgröna blocket något större än Alliansen samt Sverigedemokraterna blev vågmästarparti mellan dem traditionell blocken, samt ett S- samt MP-regering släpptes fram på grund av för att undvika för att Sverigedemokraternas skulle ett fåtal påverkan ovan politiken.

Då gällde emellertid decemberöverenskommelsen (DÖ), samt Allianspartierna ville ej förhandla ifall budgeten tillsammans regeringen utan ville utgöra enstaka samlad motstånd, vilket medförde för att Vänsterpartiet fick igenom mer från sin politik. Decemberöverenskommelsen upphävdes efter för att Kristdemokraterna avgjorde för att lämna den inom oktober 2015.^[14]

Det borgerliga samarbetet inom alliansen försvagades inom flera steg efter valet 2014.

inom oktober 2015 drog sig Kristdemokraterna ur Decemberöverenskommelsen vid personlig grabb, vilket dock sedan följdes från övriga Allianspartier. inom januari 2016 förklarade Anna Kinberg Batra för att Moderaterna ville avbryta isoleringen från Sverigedemokraterna, vilket stred mot Centerpartiets samt Liberalernas inställning. Liberalerna samt Centerpartiet menar för att Allianssamarbetet inom praktiken skadats allvarligt, då Ulf Kristersson inom månad 2018 förde fram förslaget för att forma statsmakt tillsammans tillsammans med Kristdemokraterna, mot dem båda andra partiernas vilja.

Moderaterna samt Kristdemokraterna menar å sin blad för att Alliansen upphörde vid nationell nivå inom samt tillsammans för att januariavtalet ingicks. ^[15] andra påstår för att Alliansen ej behöver äga upphört på grund av gott.^[16]

Överenskommelsens innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Överenskommelsen består från 73 punkter samt begränsar samarbetet mot elva områden:^[9]

• Ekonomi samt statsfinanser, punkterna 1–11.
• Jobb, företagande samt hållbar tillväxt, punkterna 12–21.
• Hela landet bör växa, punkterna 22–29.
• Miljö samt klimat, punkterna 30–39.
• Integration samt hedersbrott, punkterna 40–43.
• Bostäder, punkterna 44–48.
• Skolan, punkterna 49–57.
• Sjukvård samt äldre, punkterna 58–63.
• Funktionshinder, punkt 64.
• Migration, punkterna 65–67.
• Trygghet, säkerhet samt demokrati, punkterna 68–73.

Begränsning från Vänsterpartiets inflytande

[redigera | redigera wikitext]

En regeringsbildning baserad vid januariöverenskommelsen fordrade för att Vänsterpartiet ej röstade nej inom riksdagen.

De första fallen upptäcktes i Kina i december 2019

i enlighet med avtal skulle den emellertid innebära för att Vänsterpartiet ej skulle äga effekt ovan den politiska inriktningen inom land beneath den kommande mandatperioden,^[9] inom media kallat dörrmatteklausulen alternativt förnedringsklausulen. dem fyra partierna ägde ej kontrollerat hur Vänsterpartiet skulle ställa sig mot januariavtalet innan detta presenterades.

Tre dagar efter för att januariavtalet offentliggjordes, den 14 januari 2019, meddelade Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt för att hans område inom dagsläget ej kunde släppa fram Löfven likt statsminister, dels vid bas från ovan nämnda klausul, dels vid bas från detta man kallade "den allmänna högervridningen" inom avtal. Vänsterpartiet ville även äga garantier för att regeringen skulle hålla dem överenskommelser samt reformer man gjort tillsammans beneath föregående mandatperiod, såsom delvis upphävdes inom den statsbudget såsom Moderaterna samt Kristdemokraterna fick igenom månaden innan.^[17][18]

Efter en sammankomst tillsammans Stefan Löfven meddelade Jonas Sjöstedt den 16 januari för att grupp skulle anlända för att släppa fram Regeringen Löfven enstaka färsk mandatperiod.

Löfven ägde i enlighet med Sjöstedt lovat för att Vänsterpartiet skulle erhålla parlamentariskt effekt vid områden utanför januariöverenskommelsen, samt för att denne skulle försvara reformer liksom Vänsterpartiet drev igenom inom förra mandatperioden likt stödparti mot Regeringen Löfven. ingen skriftlig överenskommelse mellan Socialdemokraterna samt Vänsterpartiet redovisades offentligt^[a] samt fyrpartiöverenskommelsen behövde ej omarbetas innan omröstningen, dock Vänsterpartiet besitter deklarerat för att dem tänker yrka vid misstroende angående punkterna 20 samt 44 inom fyrpartiöverenskommelsen genomdrivs.

Punkt 20 handlar angående enstaka reformerad arbetsrätt, tillsammans utökade undantag ifrån turordningsreglerna inom lagen angående anställningsskydd, LAS. Punkt 44 handlar ifall för att reformera hyresmodellen samt införa fri fastställande av hyror nära nybyggnation.^[21][22]

Några dagar innan Utredningen ifall ett moderniserad arbetsrätt presenterades hotade Vänsterpartiet tillsammans med enstaka misstroendeförklaring.

då den presenterades inleddes förhandlingar mellan regeringen samt fackförbunden. Frågan äger förhalats eftersom LO ej ställde sig på baksidan utökade undantag mot turordningsreglerna medan tjänstemannaförbunden nådde enstaka uppgörelse.^[23][24]

När förslagen ifrån Utredningen angående fri fastställande av hyror nära nyproduktion presenterades meddelade Vänsterpariets Nooshi Dadgostar för att hennes område plats berett för att fångstredskap regeringen inom ett misstroendevotering.^[24]

Januariavtalet rivs upp

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiets besked för att dem fanns beredda för att fångstredskap regeringen inledde regeringskrisen 2021.

dem ägde ej tillräckligt tillsammans med mandat till för att själva lämna in misstroendeförklaringen, dock Sverigedemokraterna reagerade vid beskedet lämnade in en yrkande tillsammans med muntligt stöd även ifrån Moderaterna samt Kristdemokraterna.

Regeringskrisen ledde mot för att Löfven förlorade misstroendeförklaringen samt för att avtalet revs upp.^[25]

Utredningar tillsammans anledning från januariavtalet

[redigera | redigera wikitext]

För faktiskt genomförande från avtalet, titta regeringens politik.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]