Vad betyder plinget i flygplanet
Flygplan
Flygplan alternativt aeroplan existerar enstaka team luftfarkoster inom huvudgruppen aerodyner (bärplanförsedda luftfarkoster såsom existerar tyngre än atmosfär, vars lyftkraft alstras från den luftströmning likt uppkommer kring bärplanen då dessa rör sig genom luften), vars bärplan, sålunda kallade vingar, existerar från fast konstruktion (ej flaxar alternativt roterar beneath gång) samt framdrivs tillsammans hjälp från enstaka kraftkälla bestående från motor tillsammans med propeller alternativt reaktionsaggregat, såsom ett raket- alternativt jetmotor; jämte rotorplan, likt besitter bärytor likt roterar inom förhållande mot kroppen, varigenom lyftkraften uppkommer.[1]
Flygplan startar samt landar traditionellt vid sålunda kallade landningsbanor (även startbanaor), vilka befinns anlagda vid flygfält alternativt flygplatser tillsammans mera.
dem används bland annat till försändelse från människor, leverans från produkter, undersökning, nöje alternativt idrott (t.ex. segelflyg), dock även militära ändamål inom olika grenar, såsom spaning samt strid.
dem såsom äger träning för att framföra flyg kallas pilot (pilotutbildning) medan dem likt aktuellt på grund av flyg (flyger) kallas flygförare (förkortat FF), alternativt flygkapten ifall dem äger officer ovan andra flygförare samt anställda ombord en luftfarkost.
Den inledande belagda, kontrollerade flygningen tillsammans ett luftfarkost tyngre än atmosfär (ett glidflygplan) genomfördes från Otto Lilienthal tid 1891 inom utkanten från Berlin.
Den inledande belagda flygningen tillsammans en flygplan framdriven från motorkraft genomfördes från Bröderna Wright inom Kitty Hawk inom North Carolina den 17 december1903. Den teknik såsom nedsänkt mot bas på grund av deras succé ägde mot massiv sektion provats ut från andra pionjärer, dock dem gjorde även egna test inom enstaka egentillverkad vindtunnel.[2]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]De tidiga begreppen på grund av flygplansliknande konstruktioner fanns enkelt flygmaskin.
Svenska Akademiens lexikon omnämner flygmaskin 1846 såsom "om tillsammans med vingar försedd luftballong".[3] Runt identisk period beneath 1800-talet följer flera term inom Europa liksom börjar tillsammans med förledet aero (klassisk grekiska på grund av "luft"), såsom aeronautik, luftseglingens kultur, aeronaut, ett professionell "luftseglare", samt aerostat, "luftburna" fordon liksom förmå stå "statiskt" inom luften (aero + stat), en fintekniskt mening på grund av luftballonger.[4] från detta myntas slutligen aéroplane vid franska beneath slutet från 1800-talet, enstaka kombination från aero (luft) samt program (bärplan), vilket sedan spreds mot dem olika europeiska språken (jämför engelska: aeroplane, senare airplane).
Enligt kungliga bibliotekets tidningsarkiv användes den svenska översättningen aeroplan på grund av inledande gången inom svenska dagstidningar beneath januari 1893, då uppfinnare Hiram grundregel (uppfinnaren från den inledande automatiska kulsprutan) skulle utprova enstaka försöksmässig flygplanskonstruktion. Göteborgskurirens dagsblad 27 januari 1893 använder begreppet flygmaskin samt aeroplan synonymt.[5]
Det moderna begreppet flygplan infördes inom svenskan 1913 samt började då ersatta termen 'aeroplan'.[6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]I Europa skissade Leonardo da Vinci (1452-1519) vid dem inledande flygplansliknande konstruktionerna; enstaka flaxande konstruktion driven från muskelkraft, enstaka helikopter samt även enstaka fallskärm.
detta kom ej längre än mot skisser, då detta ej fanns någon drivkälla liksom kunde ett fåtal konstruktionerna inom luften.
I Europa började beneath 1700-talet dem inledande experimenten tillsammans varmluftballonger, även kallade Montgolfièrer, samt senare identisk sekel utvecklades vätgasballonger.
En fyrcylindrig, vattenkyld Clerget-motor gav 50 hästkrafter för att driva propellernMan började snart experimentera tillsammans framdrivning, dock dem inledande riktiga luftskeppen kom ursprunglig tillsammans med kolvmotorerna, likt började utvecklas inom start från 1900-talet. Luftskeppen fick enstaka snabb tillväxt fram mot den stora, spektakulära olyckan tillsammans med Hindenburg inom New York 1937.
Under slutet vid 1800-talet experimenterades vid flera håll tillsammans med flygning i enlighet med principen tyngre än atmosfär.
Tysken Otto Lilienthal fanns troligen den förste vilket flög en friflygande glidflygplan. denne gjorde försök samt mätningar vid modeller samt flera bemannade glidflygningar 1891–1895.[7] Innan han kunnat kontrollera sina teorier angående flygning tillsammans hjälp från kolvmotordriven propeller, omkom denne 1896 nära en haveri beneath experimentet.
Även inom land i västeuropa samt England utfördes aerodynamiska studier samt försök, från Percy Pilcher, Octave Chanute samt Augustus Moore Herring[7] dock inga lyckades, därför för att detta ej fanns någon utmärkt drivkälla.
Man experimenterade även tillsammans med ångmaskiner, dock flygmaskinerna blev till tunga till för att behärska lyfta.
De amerikanska bröderna Wright följde tillsammans med stort nyfikenhet Lilienthals planer. dem experimenterade tillsammans med flera modeller, konstruerade enstaka förbränningsmotor liksom installerades inom en biplan tillsammans numeriskt värde skjutande propellrar.
dem lyckades 1903 utföra den inledande flygningen.[8] Detta blev introduktion mot ett många snabb tillväxt, såsom möjliggjordes från kolvmotorutvecklingen.
Bröderna Wright hemlighöll sina flygförsök, samt flera från dem övriga pionjärerna sökte sig fram andra vägar. inom land i västeuropa framträdde brasilianaren Alberto Santos-Dumont tillsammans med en flyg samt lyckades 1906 fullborda en luftsprång från 60 meter inom längd, samt begränsad därefter den inledande flygningen tillsammans enstaka hållbarhet från 21 sekunder.
1907 överträffades hans flygning från Henri Farman.[7]
Efter detta gick utvecklingen raskt vidare. enstaka engelsk periodika satte ut en kostnad vid 1000 pund mot den inledande såsom flög ovan Engelska kanalen. Vinnaren blev fransmannen Louis Blériot liksom flög sträckan inom juli 1909. Efter detta började flygindustrin utvecklas inom snabb takt.
inom land byggdes detta inledande planet 1909–1910. tid 1919 invigdes detta inledande reguljärflyget likt gick mellan London samt Paris. 1929 byggdes detta inledande planet drivet från fyra motorer; Junkers G 38. detta kunde ta 19 resenär samt flyga vid 3100 meters höjd.
Flygplanet lanserades 1910 och var ett av de första som massproduceradesjetplan fortsatte för att utvecklas beneath världskrigen. beneath inledande världskriget ägde man utvecklat strategi likt kunde komma upp inom 200 km/h samt beneath andra världskriget kunde dem anlända upp inom ovan 650 km/h. Vissa strategi, liksom mot modell Messerschmitt Me 163 tillsammans raketmotor, uppnådde hastigheter upp emot 960 km/h.
Aeronautik
[redigera | redigera wikitext]Tekniken, läran samt konsten ifall luftsegling samt flygteknik kallas inom sedvänja kontext till aeronautik (vetenskapen ifall luftfärd) samt utgör grunden på grund av flygfarkoster, flygkonstruktion samt luftfart modern luftfart.
Lyftkraft, aerodynamik
[redigera | redigera wikitext]För för att en flygplan bör behärska flyga måste detta generera enstaka lyftkraft såsom inom planflykt existerar lika massiv likt sin vikt samt äga ingång mot enstaka dragkraft såsom existerar minimalt lika stort såsom sitt luftmotstånd.
Lyftkraft produceras då flygplanets vinge tvingas vidare genom luften samt vid bas från sin anfallsvinkel (vingens vinkel mot den kommande luftströmmen ) accelererar atmosfär tvärs vingens rörelseriktning, inom normalfallet neråt. på grund av för att öka farten luften utövar vingen ett kraft vid denna (översidan suger ner atmosfär samt undersidan trycker ner luft).
på grund av detta bör hända enklare sålunda används vingklaffar till för att flygmaskinen bör lyfta enklare.
Flygplanet blev ett medel för masstransporterDenna kraft motsvaras från enstaka lika massiv motkraft vilket luften utövar vid vingen i enlighet med Newtons tredjeplats team. Denna motkraft existerar lyftkraften. Lyftkraften ökar tillsammans farten samt tillsammans vingens anfallsvinkel upp mot den gräns var vingen överstegras. Tillräcklig lyftkraft kunna erhållas genom lämpliga kombinationer från hastighet samt anfallsvinkel (högre hastighet kräver lägre anfallsvinkel samt tvärtom).
ett vingprofil (motsvarande vingens lodräta genomskärning inom flygriktningen) äger strömlinjeform samt existerar oftast något välvd till för att ge en lämpligt förhållande mellan lyftkraft samt motstånd beroende vid typ från flygplan. en flyg speciellt avsett till sofistikerad flygning besitter ofta enstaka symmetrisk vingprofil till för att äga god manöverförmåga inom varenda flyglägen, även inom ryggläge.
viktig framdrivningskraft, dragkraft, produceras genom enstaka lämplig framdrivningsanordning samt även från tyngdkraften då jetplan sjunker alternativt dyker mot lägre höjd. Tyngdkraften existerar tillsammans tillsammans med termik den enda drivkällan till segelflygplan.
Uppfinningen av flygplanet, och särskilt utvecklingen av kommersiell luftfart, förändrade detta fundamentaltBeroende vid avsett användningsområde samt önskade prestanda anpassas vingprofil, vingform inom övrigt samt vingyta på grund av varenda typ från luftfarkost, liksom kroppsstorlek samt kroppsform, framdrivningsanordning, vikt samt stabiliserings- samt styrytor. Flygkroppen tillsammans dess nyttolast (passagerare samt last) ger normalt en många stort bidrag mot flygplanets vikt samt luftmotstånd.
nära början ifrån betalkort väg eller spår (kort accelerationssträcka till för att att nå ett mål eller resultat tillräcklig fart) samt uppstart ifrån upphöjd höjd (tunn luft) måste flygplanets totalvikt därför oftast reduceras jämfört tillsammans normalfallet. inom liknande fall tillåts färre resenär alternativt mindre gods, även bränsle, än normalt.
Flygmotor. framdrift
[redigera | redigera wikitext]Kraften mot den framåtriktade rörelsen kommer inom trafikflygplan ifrån antingen ett propeller fäst nära axeln vid enstaka kolvmotor (främst stjärnmotor alternativt radmotor), alternativt ifrån ett jetmotors avgaser (ej utblås). Jetmotorn existerar inom dem flesta fall antingen från typ enkelströmsmotor alternativt dubbelströmsmotor samt den senare äger ett tramp inom propellerns arbetsprincip då den oftast äger ett fläkt inom den yttre luftflödet.
Fläkten drivs från kompressorns axel (med viss nedväxling).
Jetmotorn fungerar genom för att kompressorer framtill vid motorn (bland annat den stora fläkt såsom syns framtill vid dubbelströmsmotorer) komprimerar luften samt trycker in den inom brännkammaren beneath högt tryck. var sprutas bränslet in samt förbränns oavbrutet. Inloppet mot brännkammaren besitter en mindre tvärsnitt än utloppet, samt därför riktas ett större sektion från dem svällande avgasernas tryck mot utloppet samt turbinen.
Turbinen sätts inom rörelse från dem svällande avgaserna samt driver kompressorn då deras axlar existerar sammankopplade via ett kuggväxel (eller sålunda är kapabel kompressor samt turbin nyttja identisk axel). Kompressorn trycker då inom mer atmosfär inom brännkammaren samt därmed upprätthålls förbränningen vars avgaser driver turbinen samt därmed motorn. Avgaserna äger efter turbinen kvar högre hastighet än gashastigheten inom inloppet, vilket innebär för att detta uppstår enstaka kraft vidare inom motorn: dragkraft.
ett turbopropmotor (turbindriven propellermotor) fungerar principiellt vid ungefär identisk sätt, dock denna plats tar turbinen upp ett betydligt större sektion från energin inom avgaserna samt driver enstaka propeller, såsom inom sin tur skapar framdriften. Detta ger förbättrad bränsleekonomi nära lägre farter inom utbyte mot ett lägre topphastighet.
Plan, styrverk
[redigera | redigera wikitext]Plan, inom aeronautik, avser välvda skivor avsedda liksom bärande alternativt styrande kroppsdel inom flygmaskiner, konstruerade efter principen tyngre än luften. detta finns flera olika typer, varenda tillsammans övergränsande attribut, exempelvis: bärplan (vingar) – program likt utgör dem primära aerodynamiskt bärande ytorna (bärytorna) vid luftfarkost, roderplan (styrplan) – program liksom utgör roderblad samt roderytor, stabiliseringsplan (stabilitetsplan) – program vilket tjänar mot för att göra stabil flygplan, stjärtplan (stjärtparti) – program inom flygkroppens bakre sektion likt utgör stjärten, stödplan – strategi tillsammans med stödjande alternativt stabiliserande funktion, etc.
Flygplan manövreras genom för att påverka luftströmmen tillsammans med roder inom bakkanten från vingarna, fena samt stabilisator, skevroder, sidroder respektive höjdroder. Skevrodren sitter (oftast) längst bort ut vid vingarna samt tillsammans med dem är kapabel flygplanet lutas inom sidled/bankas till för att underlätta svängar.
Fenan får flygplanet för att flöjla mot den inströmmande luften samt tillsammans med sidorodret vid fenan styr piloten noggrannare inom girled. Höjdrodren vid den horisontella stabilisatorn, styr planets näsa upp alternativt ner samt används då flygplanet skall öka alternativt minska anfallsvinkeln. nära låga hastigheter, detta önskar yttra början samt landning, fälls klaffar ut inom bakkanten från vingen.
I Sverige byggdes det första planet 1909–1910Dessa ger ett mer välvd vingform samt ger därmed större lyftkraft nära enstaka given anfallsvinkel samt hastighet. ett viss typ från klaffar, Fowlerklaffar, ger även ett större vingyta liksom bidrar mot enstaka ökning från lyftkraften. varenda typer från klaffar ger även en högre luftmotstånd, vilket hjälper planet för att sakta ner inför landning. Ytterligare luftmotstånd förmå erhållas tillsammans luftbromsar, liksom oftast sitter vid ovansidan från vingen samt används då flygplanet bromsar in efter landning alternativt inom luften.
Flygplan samt miljön
[redigera | redigera wikitext]I takt tillsammans med för att människan blivit medveten angående miljöförstöring, besitter flyg flera gånger pekats ut vilket enstaka massiv miljöbov, vilket äger stöd inom officiell statistik.
Flyg äger störst effekt vid klimatet, räknat per resenär samt kilometer.[9] i enlighet med Trafikverkets hemsida "Dina omröstning utför skillnad" blir klimatpåverkan 8 gånger sålunda massiv då enstaka utflykt sker tillsammans med luftfart jämfört tillsammans med då den sker tillsammans med landsvägsbuss likt ändå påverkar klimatet många mer än ifall resan sker tillsammans med järnväg.
Internationella klimatpanelen (IPCC) anger i enlighet med LFV:s webbsida för att flygtrafiken idag svarar på grund av omkring 2 andel från dem globala utsläppen från koldioxid.
Flygplanet hade en ovanligt smal och lätt plywoodklädd flygkropp, där piloten satt i en liten öppen cockpit längst fram mellan vingarnaTillsammans tillsammans utsläppen från kväveoxider, vattenånga samt effekter ifrån kondensstrimmor, beräknas flyget svara till 3,5 andel från människans totala konsekvens vid klimatet. Fram mot 2050 kunna flygets andel från koldioxidutsläppen stiga mot 3 andel samt den samlade resultat vid klimatet mot 4-15 andel, dock maximalt sannolikt 5-6 procent.[10]
De låga procenttalen betyder dock ej för att flygets utsläpp av ämnenofta föroreningar existerar en mindre bekymmer - detta vore såsom för att yttra för att Södertälje ej behöver minska sina utsläpp av ämnenofta föroreningar eftersom dem existerar sålunda små inom förhållande mot resten från världens utsläpp av ämnenofta föroreningar.
detta handlar inom stället angående för att välja transportsätt sålunda för att utsläppen blir således små liksom möjligt. Väljer man riktig transportsätt därför kunna man utflykt mer inom stället på grund av mindre utan för att utsläppen ökar, alternativt utflykt lika många vilket tidigare dock tillsammans med mindre utsläpp av ämnenofta föroreningar.
Olika flygplanskonstruktioner
[redigera | redigera wikitext]- Monoplan äger en par vingar.
Dit förmå hänföras dem allra flesta flygplan konstruerade efter 1930.
- Biplan, "dubbeldäckare", existerar luftfarkost tillsammans numeriskt värde vingar, den en ovanför den andra. Biplan plats vanliga inom flygets barndom.
- Triplan äger tre vingar, Fokker Dr.I existerar en välkänt modell tillsammans god manöverduglighet samt stigförmåga.
- Kvadrupelvingade luftfarkost besitter, likt namnet antyder, fyra vingar, den en ovanför den andra.
såsom modell nämns detta brittiska P.B.31E Nighthawk (Nattskärra)
- Lågvingat innebär för att vingen vid en luftfarkost alternativt ytterligare luftfarkost existerar placerade lågt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. I slutet av 50-talet kom genombrottet för det civila jetflyget med plan som amerikanska Boeing 707
en modell vid en lågvingat flyg existerar Piper PA-28.
- Midvingat existerar en flygplan alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats centralt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid några midvingade luftfarkost existerar Brewster Buffalo samt MiG-17.
- Högvingat existerar en flygplan alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats högt inom förhållande mot flygplankroppens höjd.
en modell vid en högvingat luftfarkost existerar Cessna 172.
- Parasollvingat existerar en flygplan tillsammans vingen monterad ovanför flygplanskroppen.
- Flygplan tillsammans Nosvinge äger enstaka större vinge baktill samt enstaka mindre framtill, tvärt emot vilket såsom existerar vanligt vid både sportflygplan samt passagerarflygplan.
inom allmänhet besitter flygplan tillsammans med nosvinge samt propeller även motorn placerad baktill därför för att den "trycker" fram planet genom luften. Nosen samt kabinen förmå därmed göras mer strömlinjeformade vilket ger lägre luftmotstånd samt god bränsleekonomi. Dessutom bidrar nosvingen mot flygplanets lyftkraft genom för att trycka upp nosen istället på grund av för att vilket vid vanliga program trycka ner stjärten till för att hålla planets tyngdpunkt samt lyftkraft inom balans, vilket även förbättrar bränsleekonomin.Dock existerar detta svårt för att utforma en flyg tillsammans med nosvinge samt vingklaffar likt kunna hålla balansen in längdled då klaffarna fälls ut samt vingarnas lyftkraft förändras.
från denna anledning saknar dem flesta sportflygplan tillsammans med nosvinge vingklaffar samt besitter därför jämförelsevis högre start- samt landningshastighet än luftfarkost tillsammans med stjärtparti samt stabilisator bak. flera jaktflygplan använder sig från datorstyrda nosvingar på grund av för att öka sin manöverduglighet, JAS 39 Gripen används på denna plats likt exempel.
- En Flygande vinge existerar en flyg vilket inom stort sett bara existerar enstaka enda vinge.
Beroende vid vingens storlek kunna motor, kabin, lastutrymme tillsammans mera inrymmas inom vingen alternativt inom strömlinjeformade utbuktningar vid densamma. tackar vare avsaknaden från stjärtparti samt flygkropp äger flygande vingar lågt luftmotstånd samt därmed god bränsleekonomi. Dock tåler dem ej större förflyttningar från tyngdpunkten inom längdled då dem inom allmänhet saknar stabiliteten hos en strategi tillsammans med stjärt samt stabilisator alternativt nosvinge.
Bland annat nordamerikanen Jack Northrop samt dem tyska bröderna Walter samt Reimar Horten experimenterade tillsammans med luftfarkost från denna typ, vilket ledde mot farkoster såsom Horten Ho-229, samt Northrops YB-35, YB-49 samt B-2 spirit.
- Exempel vid olika flygplanskonstruktioner
Antonov An-2, modell vid biplan.
Fokker Dr.I, modell vid triplan.
Piper PA-28, modell vid lågvingat monoplan.
IAI Westwind, modell vid midvingat monoplan.
Pietenpol Air Camper, en parasollvingat flygplan.
Boeing C-17 Globemaster III, modell vid högvingat monoplan tillsammans T-stjärt.
Beechcraft Starship, en lågvingat monoplan tillsammans med nosvinge.
Horten IV, en segelflygplan från typen flygande vinge.
Utbuktningen undertill ger ökat benutrymmer på grund av piloten likt inryms inom liggande ställning på grund av för att hålla luftmotståndet nere.
Piaggio P.180 Avanti, en midvingat monoplan tillsammans nosvinge samt T-stjärt. Detta existerar en ytterst sällsynt modell vid flygplan likt använder både ett nosvinge samt enstaka traditionell stjärt.
Airbus A-330, modell vid passagerarflygplan.
Tu-160, modell vid bombplan.
Beriev A-50, modell vid AWACS-flygplan.