skiapp.pages.dev









Är bengali ett vackert språk

Bengali

Den på denna plats artikeln handlar ifall språket bengali. För detta fiktiva landet, titta Bengali (land). För kattrasen, titta Bengal. För fyrverkeripjäsen, titta Bengalisk eld.

Bengali (även bengaliska alternativt bangla) existerar en indoarisktspråk såsom talas inom östra delen från från indien halvön.

Bengali existerar en inhemskt tungomål inom den område inom östra Sydasien såsom kallas Bengalen, vilken omfattar dagens Bangladesh samt den från indien delstaten Västbengalen. Bengali existerar även majoritetsspråket inom delstaten Tripura. Bengalitalande minoriteter finns även bland annat inom dem från indien delstaterna Assam, Jharkhand samt Andamanerna samt Nicobarerna.

tillsammans nästan 230 miljoner modersmålstalare existerar bengali en från dem maximalt talade språken inom världen (det uppskattas artikel detta sjätte[2] alternativt femte[3] största). Bengali existerar detta primära språket inom Bangladesh, samt detta näst maximalt talade språket inom Indien[4][5].


  • är bengali  en vackert språk

  • Tillsammans tillsammans med assamesiskan existerar bengali detta geografiskt östligaste från dem indoariska språken. Den maximalt kände författaren vid bengali existerar nobelpristagarenRabindranath Tagore.[källa behövs]

    Bengali skrivs tillsammans bengalialfabetet. Assamesiska, oriya samt maithili, tre andra tungomål vilket tillhör maghadagrenen från den indoariska språkfamiljen, existerar nära besläktade tillsammans med bengali.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Liksom andra östliga indoariska tungomål uppkom bengali ur dem östliga medelindiska språken vid från indien halvön. Magadhi, detta äldsta belagda talade språket inom området, ägde utvecklats mot ardhamagadhi ("halvmagadhi") beneath inledande delen från detta inledande årtusendet e.Kr.

    Ardhamagadhi, liksom samtliga prakritvarieteter inom norra Indien, började ge ställe åt vilket liksom idag kallas apabhramsaspråk strax före tid 1000.[6] detta lokala apabhramsaspråket vid östra från indien halvön, purvi apabhramsa alternativt apabhramsa abahatta, utvecklades således småningom mot regionala dialekter, vilka inom sin tur bildade tre grupper: biharispråk, oriyaspråk samt bengali-assamesiska tungomål.

    Vissa hävdar för att delningen skedde många tidigare, mot samt tillsammans med därför långt igen likt 500 e.Kr.[7] dock språket plats ej statiskt; olika varieteter samexisterade samt författare skrev ofta vid flera dialekter. Exempelvis tros magadhiprakrit äga utvecklats mot apabhramsa abahatta omkring 500-talet. Detta tungomål konkurrerade tillsammans med bengali ett tid.[8]

    Vanligen urskiljer man tre perioder inom bengalis historia:[6]

    1. Fornbengali (900/1000 e.Kr.–1400 e.Kr.) – texter bland andra Charyapada, religiösa sånger; framträdande från pronomen Ami, tumi, etc; verbböjningar -ila, -iba, etc.

      Oriya samt assamesiska avskiljer sig beneath denna period.

    2. Medelbengali (1400–1800 e.Kr.) – viktiga texter ifrån denna period existerar bland andra ChandidasSrikrishnakirtan; elision från ô-ljudet inom ordslut; spridning från sammansatta verb; persiskt effekt. Vissa vetenskapsman indelar denna period ytterligare inom tidiga samt sena medelperioder.
    3. Nybengali (sedan 1800 e.Kr.) – förkortning från verb samt pronomen, bland andra förändringar (till modell tahartar 'hans'/'hennes'; koriyachhilôkorechhilohan/honhadegjort).

    Historiskt sett ligger bengali närmare pali än sanskrit, dock beneath den medelbengaliska perioden (Chaitanyatiden) samt även beneath den bengaliska renässansen påverkades bengali allt mer från sanskrit.

    Bengaliska har en unik skrift som utvecklades från Brahmi-skriften

    från dem moderna indoeuropeiska språken inom Sydasien besitter bengali samt marathi bevarat en mot massiv sektion sanskritbaserat ordförråd medan hindi samt andra existerar mer influerade från arabiska samt persiska.

    Den äldsta kända dokumentationen från språkets grammatik härstammar ifrån 1700-talet.

    Den portugisiskemissionärenManoel da Assumpcam skrev Vocabolario em idioma Bengalla, e Portuguez dividido em duas partes mellan kalenderår 1734 samt 1742, då denne tjänstgjorde inom Bhawal. Boken existerar ett lexikon samt grammatika ovan bengali.[9] Den brittiskegrammatikernNathaniel Brassey Halhed skrev enstaka modern bengaligrammatik (A Grammar of the Bengal Language 1778).

    Denna lärobok fanns den inledande såsom använde bengalityper inom tryck.[10]Raja Ram Mohan Roy, den store bengaliske reformatorn, skrev även ett "Grammar of the Bengali Language" (1832).

    Under denna period utvecklades Choltibhasha-formen, såsom använder förenklade böjningar samt andra förändringar, ifrån Shadhubhasha (äldre form) likt den föredragna formen från skriven bengali.[11]

    Bengali fanns 1951 inom fokus till språkrörelsen (Bhasha Andolon) inom detta dåvarande Östpakistan (nuvarande Bangladesh).[12] Fastän bengalitalarna plats fler inom Pakistans befolkning, plats urdu i enlighet med team detta enda nationella språket.

    Ett effektivt första steg kan vara att delta i en gemenskap där bengali talas, som onlineforum eller språkgrupper

    Den 21 månad 1952 gick protesterande studenter samt aktivister in inom poliseld nära Dhaka University samt tre unga studenter samt flera andra dödades. Efter detta äger Unesco förklarat 21 månad liksom internationella modersmålsdagen. inom enstaka enskild incident inom femte månaden i året 1961 dödade polisen inom Silchar inom Indien elva personer såsom protesterade mot den lagstiftning såsom påbjöd bruk från assamesiska.[13][14]

    Geografisk utbredning

    [redigera | redigera wikitext]

    Bengali existerar inhemskt tungomål inom den område inom östra Sydasien likt kallas Bengalen, vilken omfattar Bangladesh samt den från indien delstaten Västbengalen.

    Omkring 98 % från Bangladeshs totala befolkning talar bengali vilket modersmål.[15] detta finns även avgörande bengalitalande grupper bland invandrare inom region, Västvärlden samt Malaysia.

    Officiell ställning

    [redigera | redigera wikitext]

    Bengali existerar detta nationella samt officiella språket inom Bangladesh samt en från dem 23 nationella tungomål vilket erkänns från Indien.[16] detta existerar detta officiella språket inom delstaten Västbengalen samt en från dem officiella språken inom delstaten Tripura samt inom unionsterritorietAndamanerna samt Nikobarerna.

    Bengalitalarna existerar inom majoritet vid Neil Islands samt Havelock Island.

    Språket är det näst mest talade språket i Indien och det sjunde största språket i världen med cirka 230-250 miljoner modersmålstalare (300 miljoner i hela världen), och det går tillbaka minst 1

    detta existerar även medofficiellt tungomål inom Assam, likt äger tre övervägande sylheti-språkiga region inom södra Assam: Cachar, Karimganj samt Hailakandi.[17] Både Indiens samt Bangladeshs nationalsånger skrevs vid bengali från Rabindranath Tagore.

    Dialekter

    [redigera | redigera wikitext]

    Den regionala variationen inom talad bengali utgör en dialektkontinuum.

    Lingvisten Suniti Kumar Chatterjee grupperade dessa dialekter inom fyra stora grupper – radh, banga, kamarupa samt varendra;[10] dock flera alternativa grupperingsmodeller äger även föreslagits.[18]

    Sylheti, chittagoniska samt chakma existerar några tungomål likt ofta klassas liksom bengalidialekter. Även angående språken existerar ömsesidigt begripliga tillsammans med andra dialekter från bengali, skulle dessa ej förstås från enstaka liksom talar standardbengali.

    De sydvästliga dialekterna (radh) bildar grunden på grund av talad standardbengali, medan bangali existerar den ledande dialektgruppen inom Bangladesh. inom dem dialekter likt existerar utbredda inom stora delar från östra samt sydöstra Bengalen (områdena Barisal, Chittagong, Dhaka samt Sylhet inom Bangladesh) motsvaras flera från dem västbengaliska klusilerna samt affrikatorna från frikativor.

    Västliga palatoalveolara affrikator চ [ tʃ], ছ [ tʃʰ], জ [[dʒ]] motsvaras inom östliga dialekter från চʻ [ts], ছ় [s], জʻ [dz]~[[z]]. påverkan ifrån tibeto-burmanska tungomål vid ljudsystemet inom östlig bengali noteras inom frånvaron från nasalavokaler. Vissa varianter från bengali, särskilt chittagoniska samt chakma, besitter kontrastiva toner.

    Rajbangsi, kharia thar samt skada paharia existerar nära besläktade tillsammans västbengaliska dialekter, dock brukar vanligtvis räknas såsom separata tungomål.

    Hajong betraktas även likt en separat tungomål, fast detta besitter likheter tillsammans med nordliga bengalidialekter.[19]

    När bengali standardiserades inom slutet från 1800-talet samt start från 1900-talet fanns Bengalens huvudstad Calcutta även Bengalens kulturella centrum. detta likt idag accepteras likt standardformen från bengali inom både Västbengalen samt Bangladesh existerar baserat vid den väst-centrala dialekten inom Nadia-distriktet inom närheten från Calcutta.[20] detta finns fall var talare från standardbengali inom Västbengalen använder en annat mening än enstaka talare från standardbengali inom Bangladesh, fastän båda mening existerar från inhemskt bengaliskt ursprung.

    Exempelvis motsvarar nun (salt) inom väster lôbon inom öster.[21]

    Talspråks- samt skriftspråksvarieteter

    [redigera | redigera wikitext]

    Bengali uppvisar ett kraftfull diglossi mellan dem skrivna samt talade formerna från språket. numeriskt värde skriftliga stilar, vilka innehåller något olika ordförråd samt syntax, äger utvecklats:[20][22]

    1. Shadhubhasha (সাধু shadhu = 'kysk' alternativt 'vis man'; ভাষা bhasha = 'språk') existerar detta mer formella skriftspråket.

      Dess rika litterära tradition sträcker sig tillbaka till 1000-talet

      Shadhubhasha kännetecknas från längre verbböjningar samt från för att mer från ordförrådet kommer ifrån sanskrit (তৎসম tôtshôm). Sånger likt Indiens nationalhymn Jana-Gana-Mana (av Rabindranath Tagore) samt nationalsång Vande Mātaram (av Bankim Chandra Chattopadhyay) skrevs vid shadhubhasha. Användningen från shadhubhasha inom modernt skriftspråk avtar dock.

    2. Choltibhasha (চলতিভাষা ) alternativt cholitobhasha (চলিত cholito = 'strömmande' alternativt 'löpande') existerar en mer talspråksnära skriftspråk samt existerar standarden på grund av skriven bengali idag.

      Denna form eller gestalt blev populär mot slutet från 1800-talet samt företräddes bland annat från författarna okänd Chand Mitra (Alaler Gharer Dulal, 1857),[23]Pramatha Chowdhury (Sabujpatra, 1914) samt, inom hans senare skrifter, Rabindranath Tagore.

      Det har dock genomgått stora förändringar genom århundradena och har idag en distinkt identitet

      Choltibhasha utgår ifrån dialekten vilket talas inom Shantipurområdet inom distriktet Nadia inom Västbengalen. Denna struktur från bengali kallas ofta "nadiastandarden".[18]

    Fastän formell talad bengali bygger vid choltibhasha är kapabel dem flesta bengalier kommunicera vid fler än enstaka språkvarietet – ofta är kapabel enstaka talare både flytande choltibhasha samt enstaka alternativt flera regionala dialekter.[11]

    Även inom standardbengali existerar delar från ordförrådet uppdelade mellan den muslimska befolkningen samt den hinduiska befolkningen.

    vid bas från kulturella samt religiösa traditioner kunna hinduer samt muslimer nyttja mening tillsammans ursprung inom sanskrit respektive persiska samt arabiska. Några modell vid språklig växling mellan dessa numeriskt värde former är:[21]

    • hej: nômoshkar (S) motsvarar assalamualaikum/slamalikum (A)
    • inbjudan: nimontron/nimontonno (S) motsvarar daoat (A)
    • farbror: kaka (S) motsvarar chacha (S/Hindi)

    (här S = härstammar ifrån sanskrit; A = härstammar ifrån arabiska)

    Skrift

    [redigera | redigera wikitext]

    Bengali skrivs tillsammans med bengalialfabetet, enstaka text från abugidatyp.

    Alfabetet tros äga utvecklats ifrån enstaka modifierad brahmiskrift omkring 1000 e.Kr.,[24] samt liknar devanagariskriften liksom används till hindi, sanskrit samt flera andra indoariska tungomål. Bengaliskriften omfattar elva vokaltecken samt trettionio konsonanttecken.[24] Liksom inom samtliga abugidaskrifter äger varenda konsonant inom bengaliskriften vanligen en "inneboende" vokalljud, inom detta fall [ɔ] alternativt [o].[25] Exempelvis förmå den enkla bokstaven ম företräda konsonanten [m] inom en mening liksom কম [kɔm] "mindre".

    inom en annat mening kunna dock identisk tecken ম företräda följderna [] alternativt [mo], såsom inom মত [t̪] "åsikt" samt মন [mon] "sinne", utan något extra indikator på grund av vokalerna [ɔ] alternativt [o]. ifall konsonantljudet följs från något annat vokalljud inom uttalet förmå detta tecknas tillsammans en antal olika vokaldiakriter ovan, beneath, före, efter alternativt omkring konsonanten liksom dem hör mot.

    Vokaler likt ej existerar knutna mot ett konsonant (till modell vokaler inom start från en ord) skrivs tillsammans särskilda symboler. till för att med betoning visa för att enstaka konsonant ej uttalas tillsammans den inneboende vokalen kunna en ytterligare diakritiskt indikator tillföras beneath konsonanten. Konsonantkluster framträda vanligen tillsammans ligaturer från numeriskt värde alternativt flera konsonanttecken.

    Trots vissa modifieringar beneath 1800-talet existerar bengalis stavningssystem kvar baserat vid sanskritalfabetet,[10] samt tar därför ej hänsyn mot vissa ljudförändringar vilket besitter skett inom detta talade språket. Exempelvis äger alfabetet numeriskt värde tecken till ljudet [dʒ] (জ samt য) samt tre på grund av ljudet [ʃ] (শ, ষ samt স).

    Bengalis skiljetecken, förutom daŗi (|), liksom motsvarar punkt, besitter tagits ovan ifrån västerländska språk.[10]

    Samma text, tillsammans med några små modifieringar, används även på grund av för att notera assamesiska. andra besläktade tungomål inom området använder även bengalialfabetet. Meitei, en sinotibetanskt tungomål såsom används inom den från indien staten Manipur, besitter skrivits tillsammans bengaliskriften inom århundraden, även angående detta äger verkats på grund av meitei-mayek (meitei-abugidan) vid senare tidsperiod.

    Skriften besitter även tagits inom bruk på grund av för att nedteckna språket sylheti, istället på grund av den gamla sylheti-nagoriskriften.[26]

    Romanisering

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns flera konventioner på grund av för att nedteckna från indien tungomål, inklusive bengali, tillsammans med latinska alfabetet, däribland "International Alphabet of Sanskrit Transliteration" alternativt IAST (baserat vid diakritiska tecken),[27] "Indian languages Transliteration" alternativt ITRANS (använder versalalfabet liksom passar på grund av tangentbord tillsammans ASCII),[28] samt detta struktur likt används från Nationalbiblioteket inom Calcutta.[29] Bengaliord skrivs till närvarande vid Wikipedia tillsammans med ett fonematisk avskrift, var uttalet representeras utan hänsyn mot stavningen.

    Wikipedias romanisering framträda inom tabellen nedan, tillsammans IPA-transkriptioner beneath rubriken "ljudsystem".

     FrämreCentralBakre
    Hög i u
    Hög-mellan e o
    Låg-mellan ê ô
    Låg  a 
     LabialDentalApiko-
    alveolar
    Apiko-
    postalveolar
    Lamino-
    postalveolar
    VelarGlottal
    Tonlösa
    klusiler
    p
    f
    t
    th
     ţ
    ţh
    ch
    chh
    k
    kh
     
    Tonande
    klusiler
    b
    bh
    d
    dh
     đ
    đh
    j
    jh
    g
    gh
     
    Tonlösa
    frikativor
      s sh h
    Nasaler m n  ng 
    Likvidor   l, rŗ   

    Ljudsystem

    [redigera | redigera wikitext]

    Bengalis fonemuppsättning består från 29 konsonanter samt 14 vokaler, inklusive dem sju nasalvokalerna.

    en ungefärligt fonetiskt schema ges nedan inom detta Internationella fonetiska alfabetet.

     FrämreCentralaBakre
    Hög i u
    Hög-mellan e o
    Låg-mellan æ ɔ
    Låg  a 
     LabialDentalApiko-
    alveolar
    Apiko-
    postalveolar
    Lamino-
    Postalveolar
    VelarGlottal
    Tonlösa
    klusiler
    p

    t̪ʰ
     ʈ
    ʈʰ
    ʧ
    ʧʰ
    k
     
    Tonande
    klusiler
    b

    d̪ʰ
     ɖ
    ɖʰ
    ʤ
    ʤʰ
    ɡ
    ɡʰ
     
    Tonlösa
    frikativor
      s ʃ h
    Nasaler m n  ŋ 
    Likvidor   l, rɽ   

    Diftonger

    [redigera | redigera wikitext]

    Magadhaspråk likt bengali existerar kända till sin stora uppsättning diftonger, detta önskar yttra kombinationer från vokaler inom identisk stavelse.[30] Flera vokalkombinationer kunna anses såsom genuin enstaviga diftonger, bestående från ett huvudsaklig vokal (kärnan) samt enstaka efterföljande vokal.

    Nästan samtliga andra vokalkombinationer existerar tänkbara då vokalerna hör mot olika stavelser, liksom den tvåstaviga vokalkombinationen [u.a] inom কুয়া kua "väl". sålunda flera såsom 25 vokalkombinationer är kapabel återfinnas, dock några från dem nyare kombinationerna besitter ej gått förbi stadiet mellan numeriskt värde stavelser samt enstaka diftongisk stavelse.[31]

    IPATranslittereringExempel
    /ij/iinii "jag tar"
    /iw/iubiubhôl "upprörd"
    /ej/einei "det finns inte"
    /ee̯/eekhee "havande ätit"
    /ew/euđheu "wave" (engelska)
    /eo̯/eokheona "ät inte"
    /æe̯/êenêe "hon tar"
    /æo̯/êonêo "du tar"
    /aj/aipai "jag finner"
    /ae̯/aepae "hon finner"
    /aw/aupau "skivat bröd"
    /ao̯/aopao "du finner"
    /ɔe̯/ôenôe "hon existerar inte"
    /ɔo̯/ôonôo "du existerar inte"
    /oj/oinoi "jag existerar inte"
    /oe̯/oedhoe "hon tvättar"
    /oo̯/oodhoo "du tvättar"
    /ow/ounouka "båt"
    /uj/uidhui "jag tvättar"

    Betoning

    [redigera | redigera wikitext]

    I standardbengali ligger betoningen inom huvudsak vid inledande stavelsen.

    Orden inom bengali existerar nästan varenda trokéiska; den primära betoningen faller vid ordets start stavelse, medan sekundär betoning ofta faller vid varenda uddataliga stavelser därefter, vilket ger strängar såsom shô-ho-jo-gi-ta "samarbete", var fetstil syftar vid först samt sekundär betoning.

    Den inledande stavelsen uppbär den starkaste betoningen, den tredjeplats existerar något svagare betonad samt samtliga efterföljande uddataliga stavelser besitter många svag betoning. inom mening vilket besitter inlånats ifrån sanskrit äger dock rotstavelsen betoning.[32]

    När prefix läggs mot en mening flyttas betoningen normalt åt vänster. Exempelvis besitter termen shob-bho "civiliserad" huvudbetoning vid den inledande stavelsen [shob], dock angående man lägger mot detta negerande prefixet [ô-] blir resultatet ô-shob-bho "ociviliserad", var huvudbetoningen idag ligger vid den nytillagda inledande stavelsen অ ô.

    inom varenda händelser förändrar ordbetoning ej en ords innebörd, samt existerar ständigt underordnad satsbetoning.[32]

    Intonation

    [redigera | redigera wikitext]

    Intonation alternativt röstläge äger mindre innebörd till mening vid bengali, förutom inom vissa isolerade fall. inom satser agerar dock intonation enstaka viktig roll.[33] inom ett lätt påståendesats äger dem flesta mening och/eller fraser vid bengali en stigande tonem,[34] tillsammans med undantag från sista termen inom satsen, liksom ständigt äger ett nedsänkt ton.

    Detta intonationsmönster ger enstaka musikalitet åt den typiska bengalimeningen, tillsammans omväxlande låga samt höga toner fram mot den slutliga sänkningen inom tonhöjd liksom markerar satsslutet.

    I satser likt innehåller fokuserade mening och/eller fraser varar dem stigande tonerna endast mot detta fokuserade ordet; samtliga nästa mening besitter nedsänkt ton.[34] Detta intonationsmönster gäller till ämnen vilket börjar tillsammans med frågepronomen, eftersom frågepronomen vanligen anses artikel fokuserade.

    inom ja-nej-frågor är kapabel dem stigande tonerna artikel mer utpräglade samt framför allt äger den sista stavelsen inom detta sista termen inom satsen upphöjd fallande ton istället till nedsänkt jämn ton.[35]

    Vokallängd

    [redigera | redigera wikitext]

    Vokallängd existerar ej kontrastiv inom bengali; beneath inom övrigt lika förhållanden finns ingen betydelseskillnad mellan enstaka "kort vokal" samt enstaka "lång vokal",[36] mot skillnad ifrån inom flera andra från indien tungomål.

    då morfemgränser agerar in kunna dock vokallängd ibland skilja annars likljudande mening. Detta beror vid för att öppna stavelser (det önskar yttra stavelser vilket slutar vid vokal) inom enstaviga mening äger något längre vokaler än andra stavelsetyper.[37] Exempelvis existerar vokalen inom cha: "te" något längre än detta inledande vokalen inom chaţa "slickande", eftersom cha: existerar en mening tillsammans med bara ett stavelse, samt ingen avslutande konsonant.

    (Den långa vokalen indikeras tillsammans kolon : inom dessa exempel.) Suffixetţa, liksom fungerar såsom bestämd skrivelse, är kapabel tillföras mot cha: således för att termen cha:ţa "teet" bildas. Även då en annat språkets minsta betydelsebärande enhet läggs mot cha: bevaras den långa vokalen.

    vid bas från detta kunna vissa intressanta fall från synbart distinktiv vokallängd hittas. inom allmänhet tenderar bengalis vokaler för att ej äga extrem vokalartikulation.[37]

    Dessutom är kapabel, tillsammans med ett struktur från reduplikation såsom kallas "ekande reduplikation", den långa vokalen inom cha: kopieras in inom detta reduplicerande ţa:, sålunda för att detta ger cha:ţa: "te samt allt såsom hör mot det".

    Därmed finns förutom cha:ţa "teet" (första vokalen lång) samt chaţa "slickande" (inga långa vokaler) även cha:ţa: "te samt allt liksom hör mot det" (båda vokalerna långa).

    Konsonantkluster

    [redigera | redigera wikitext]

    Inhemska bengaliord (tôdbhôb) tillåter ej initiala konsonantkluster;[38] den största stavelsestrukturen existerar KVK (det önskar yttra ett vokal tillsammans enstaka konsonant vid vardera sida).

    flera bengalitalare begränsar sitt ljudsystem mot detta mönster, även då dem använder lånord ifrån sanskrit alternativt engelska, såsom গেরাম geram (KV.KVK) till গ্রাম gram (KKVK) "by" alternativt ইস্কুল iskul (KC.KVK) på grund av স্কুল skul (KKVK) "skola".

    Sanskritord (তৎসম tôtshôm) liksom äger lånats in inom bengali äger dock ett massiv uppsättning kluster, vilket utökar den största stavelsestrukturen mot KKKVK.

    Vissa från dessa kluster, såsom mr inom মৃত্যু mrittu "död" alternativt sp inom স্পষ্ট spôshţo "klar", äger blivit många vanliga, samt kunna anses såsom giltiga konsonantkluster vid bengali. Engelska samt andra utländska (বিদেশী bideshi) lånord tillför ännu fler klustertyper inom bengali, samt ökar stavelsekapaciteten ytterligare mot KKKVKKKK, då allmänt brukade lånord såsom ট্রেন ţren "tåg" samt গ্লাস glash "glas" idag inkluderas även inom inflytelserik bengaliordböcker.

    Finala konsonantkluster existerar sällsynta inom bengali.[39] dem flesta finala konsonantkluster äger inlånats ifrån engelskan, vilket iলিফ্‌ট lifţ "hiss" samt ব্যাংক bêņk "bank". Finala kluster finns dock inom några inhemska bengaliord, dock sällan inom standarduttal. en modell vid ett sista kluster inom en standardbengaliord existerar গঞ্জ gônj, vilket återfinns inom hundratals namn vid städer samt orter runtom inom Bengalen, däribland নবাবগঞ্জ Nôbabgônj samt মানিকগঞ্জ Manikgônj.

    Vissa ickestandardvarieteter från bengali använder finala kluster ganska ofta. mot modell existerar detta inom vissa östliga dialekter vanligt tillsammans med finala konsonantkluster liksom består från ett nasal samt dess motsvarande orala klusil, liksom inom চান্দ chand "måne". Motsvarigheten mot chand inom standardbengali skulle artikel চাঁদ chãd, tillsammans ett nasalvokal istället på grund av slutklustret.

    Grammatik

    [redigera | redigera wikitext]

    Substantiv inom bengali besitter ej genus.

    Bengali är det huvudsakliga språket i Bangladesh, och det näst mest talade språket i Indien [4][5]

    Adjektivböjs ej inom någon större utsträckning. Substantiv samt pronomen deklineras dock inom fyra kasus samt verb konjugeras inom massiv utsträckning.

    Ordföljd

    [redigera | redigera wikitext]

    Bengali besitter ordföljdensubjekt objekt verb, även angående variationer vid detta existerar vanliga.[40] Bengali använder postpositioner, inom motsats mot prepositioner vilket används inom dem flesta europeiska tungomål.

    Demonstrativer följer substantivet, medan räkneord, adjektiv samt possessivuttryck föregår substantivet.[41]

    Ja-nej-frågor kräver ingen förändring från den primär ordföljden. inom stället byts den låga tonen inom slutstavelsen ut mot ett fallande upphöjd ton. Dessutom kunna valfria partiklar (till modell কি -ki, না -na, etc.) ofta hängas vid detta inledande alternativt sista termen inom enstaka ja-nej-fråga.

    Frågesatser tillsammans frågepronomen bildas genom för att frågepronomenet sätts vid fokuspositionen, vilket vanligen existerar detta inledande alternativt andra termen inom utsagan.

    Substantiv

    [redigera | redigera wikitext]

    Substantiv samt pronomen böjs efter kasus, nämligen nominativ, objektiv, genitiv samt lokativ.[6] Vilket kasusmönster vilket används till varenda substantiv beror vid dess grad från animacitet.

    då enstaka bestämd skrivelse såsom -টা -ţa (singular) alternativt -গুলা -gula (plural) extra, liksom inom tabellerna nedan, böjs substantiv även efter numerus.

    Animat Inanimat
    Nominativ ছাত্রটা
    chhatro-ţa
    studenten
    জুতাটা
    juta-ţa
    skon
    Objektiv ছাত্রটাকে
    chhatro-ţa-ke
    studenten
    জুতাটা
    juta-ţa
    skon
    Genitiv ছাত্রটা
    chhatro-ţa-r
    studentens
    জুতাটা
    juta-ţa-r
    skons
    Lokativ - জুতাটায়
    juta-ţa-(t)e
    on/i skon
    Animat Inanimat
    Nominativ ছাত্ররা
    chhatro-ra
    studenterna
    জুতাগুলা
    juta-gula
    skorna
    Objektiv ছাত্রদের(কে)
    chhatro-der(ke)
    studenterna
    জুতাগুলা
    juta-gula
    skorna
    Genitiv ছাত্রদের
    chhatro-der
    studenternas
    জুতাগুলা
    juta-gula-r
    skornas
    Lokativ - জুতাগুলাতে
    juta-gula-te
    on/i skorna

    När dem räknas tar substantiv en från enstaka små uppsättning måttsord.

    Liksom inom flera asiatiska tungomål (till modell kinesiska, japanska samt thai) förmå substantiv vid bengali ej räknas genom för att sätter räkneord direkt bredvid substantivet. Substantivets måttsord ("MO") måste användas mellan räkneordet samt substantivet. dem flesta substantiv tar detta allmänna måttsordet -টা -ţa, fastän andra måttsord anger semantiska klasser (till modell -জন -jon till människor).

    Bengali Bengali inom translitterering Bokstavlig översättning Översättning
    নয়টা গরু Nôe-ţa goru Nio-MO nötboskap Nio kor
    কয়টা বালিশ Kôe-ţa balish Hur många-MO huvudstöd Hur flera dynor
    অনেকজন লোক Ônek-jon lok Många-MO individ Många människor
    চার-পাঁচজন শিক্ষক Char-pañch-jon shikkhôk Fyra-fem-MO pedagog Fyra alternativt fem pedagog

    Att räkna upp substantiv vid bengali utan deras motsvarande måttsord (till modell আট বিড়াল aţ biŗal istället till আটটা বিড়াল aţ-ţa biŗal "åtta katter") skulle vanligen anses likt ogrammatiskt.

    för att utelämna substantivet samt skydda måttsordet existerar däremot vanligt förekommande. mot modell skulle শুধু একজন থাকবে। Shudhu êk-jon thakbe. (bokstavligen "Endast en-MO kommer för att artikel kvar.") förstås likt "Endast ett person kommer för att existera kvar.", självklart den semantiska klassen liksom existerar implicit inom -জন -jon.

    I denna fras liknar samtliga substantiv inom bengali, mot skillnad ifrån inom dem flesta andra indoeuropeiska tungomål, massord.

    Verb

    [redigera | redigera wikitext]

    Verb indelas inom numeriskt värde klasser: finita samt infinita. Infinita verb böjs ej efter tempus alternativt individ, medan finita verb böjs efter individ (första, andra, tredje), tempus (presens, dåtid, futurum), aspekt (enkel, perfekt, progressiv), samt artighetsgrad (intim, familjär samt formell), dock inte efter numerus.

    Konditionalis, imperativ, samt andra särskilda modusböjningar förmå ersätta tempus- samt aspektsuffixen. Antalet böjningar är kapabel till flera verbrötter överstiga 200.

    Böjningssuffix inom bengalis morfologi varierar ifrån distrikt mot område, liksom mindre skillnader inom syntax.

    Bengali skiljer sig ifrån dem flesta indoariska tungomål inom kopulan ("är") oftast saknas inom presens.[10] Alltså blir "han existerar lärare" she shikkhôk (bokstavligen "han lärare").[42] inom detta avseende liknar bengali exempelvis ryska samt magyariska.

    Ordförråd

    [redigera | redigera wikitext]

    Diagram ovan bengalis ordförråd.

     Tôdbhôb (inhemska ordförråd) (67 %)
     Tôtshôm (lånord ifrån sanskrit) (28 %)
     Bideshi (lånord ifrån främmande språk) (5 %)

    Bengali besitter således flera likt 75 000 olika mening, från vilka 50 000 (67 %) bedöms likt tôtshôm (direkta lån ifrån sanskrit), 21 100 (28 %) existerar tôdbhôb (inhemska bengaliord) samt resten existerar bideshi (utländska) samt deshi (inhemska austroasiatiska) mening.

    Dessa siffror tar dock ej inom beaktande för att ett massiv sektion från dessa mening existerar ålderdomliga alternativt många tekniska samt ej används inom någon större utsträckning.

    Bengali (eller bangla) är ett indoariskt språk som används i området Bengalen i östra Sydasien, inklusive Andamanerna och Nicobarerna

    detta produktiva ordförrådet liksom används inom moderna litterära verk består mestadels (67 %) från tôdbhôb-ord, medan tôtshôm bara utgör 25 %.[43][44]Deshi- samt bideshi-ord utgör tillsammans dem återstående 8 % från ordförrådet inom modern bengalilitteratur.

    På bas från århundraden från förbindelse tillsammans européer, moguler, araber, turkar, perser, afghaner samt östasiater äger bengali lånat flera mening ifrån främmande tungomål.

    dem vanligaste lånen ifrån främmande tungomål kommer ifrån tre olika sorters förbindelse. Nära förbindelse tillsammans grannfolk underlättade inlåning från mening ifrån hindi, assamesiska, kinesiska, burmesiska samt flera inhemska austroasiatiska tungomål inom Bengalen.

    Bengaliska språket, som talas främst i Bangladesh och Indien, är en av de mest talade språken i världen

    Efter århundraden från invasioner ifrån Persien samt region blev tagna flera turkiska, arabiska samt persiska samt pashtunska mening upp inom bengali. Portugisiska, franska, nederländska samt engelska mening plats senare tillskott beneath den koloniala perioden.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]