skiapp.pages.dev









Att döda en härmtrast wikipedia

Dödssynden

Dödssynden (originaltitel: To Kill a Mockingbird), även publicerad tillsammans med titeln Att döda ett härmtrast,[1] existerar ett långnovell ifrån 1960 från Harper Lee. Den blev snabbt populär samt vann Pulitzerpriset 1961. Den äger därefter kommit för att bli ett modern amerikansk klassiker.

Handlingen samt romanfigurerna existerar löst baserade vid författarens iakttagelser från släkt samt grannar samt vid ett incident vilket inträffade inom närheten från hennes hemstad då denna fanns inom tioårsåldern.

Romanen existerar känd till sin värme samt humor, trots för att den behandlar allvarliga bekymmer såsom våldtäkt samt ojämlikhet mellan folkgrupper.

Berättarens far, Atticus Finch, besitter fungerat likt ett moralisk hjälte till flera läsare samt liksom enstaka förebild på grund av advokater vad gäller integritet.

Åttaåriga Scout är dotter till försvarsadvokaten som tilldelas fallet

i enlighet med ett kritiker existerar "Dödssynden troligen den maximalt lästa boken beneath 1900-talet ifall amerikanska rasfrågor, samt dess huvudkaraktär, Atticus Finch, besitter blivit den maximalt bestående bilden inom fiktionen från ras samt hjältemod."[2]

Dödssynden plats beneath 55 kalenderår Lees enda publicerade långnovell, samt denna avstyrde all personlig publicitet alltsedan 1964.

Den 29 juli 2015 utkom Lees andra långnovell Ställ ut ett väktare.

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Berättelsen utspelar sig beneath tre kalenderår beneath den stora depressionen inom den fiktiva "trötta gamla staden" Maycomb inom Alabama. Berättaren, åtta kalenderår gamla Scout Finch, lever tillsammans med sin storebror Jem samt fadern Atticus, ett medelålders advokat.

Modern existerar död. Jem samt Scout blir vänner tillsammans med ett pojke nära namn Dill, liksom bor hos sin moster inom Maycomb ovan sommaren. dem tre barnen existerar livrädda på grund av samt fascinerade från sin nästintill, enstöringen "Boo" Radley. dem vuxna inom Maycomb pratar helst ej ifall Boo, samt beneath flera tid existerar detta ytterst ett fåtal liksom ser honom.

Barnen späder vid varandras fantasier tillsammans rykten angående för att Radley setts samt skäl mot för att denne gömmer sig, samt dem fantiserar angående hur man bör erhålla ut honom ur huset. Efter numeriskt värde somrar tillsammans med Dill upptäcker Scout samt Jem för att någon lämnar små presenter åt dem inom en träd utanför Radleys bostad.

Flera gånger fullfölja Boo lojala gester gentemot barnen, dock visar sig mot deras besvikelse inte någonsin.

Atticus tillsätts från domstolen på grund av för att försvara Tom Robinson, enstaka mörk man vilket existerar åtalad till våldtäkt vid Mayella Ewell, ett ung ljus kvinna. Även angående flera från invånarna inom Maycomb misstycker går Atticus tillsammans vid för att försvara Tom efter bästa förmåga.

andra unge pikar Jem samt Scout på grund av detta Atticus utför, samt kallar honom "nigger-lover" (ungefär negerälskare). Scout existerar frestad för att försvara sin fars heder genom för att slåss, även ifall denne ber hon för att ej utföra sålunda. Atticus egen stöter vid enstaka team män såsom tänker lyncha Tom. Hotet avvärjs då Scout, Jem samt Dill får männen för att skämmas, genom barnens framställning ovan hur situationen ser ut ifrån Atticus samt Toms synvinkel.

Då Atticus ej önskar för att dem existerar tillsammans nära Tom Robinsons rättegång bevittnar Scout, Jem samt Dill den inom hemlighet ifrån dem färgades läktare. Atticus menar för att anklagarna - Mayella samt hennes far Bob Ewell, stadens fyllo - ljuger. detta står även tydligt för att den värnlösa Mayella gjorde sexuella närmanden mot Tom samt hennes far upptäckte hon.

Hatet som kokar i staden sipprar oundvikligen in i hennes och de andra barnens värld

Trots flera bevis vid Toms oskuld dömer juryn honom. Både Jems samt Atticus tro vid rättvisan får sig ett kraftig törn då ett helt förtvivlad Tom blir ihjälskjuten då han försöker flyga eller fly undan ifrån straff.

Bob Ewell, såsom känner sig förnedrad från rättegången, svär för att hämnas. han spottar Atticus inom ansiktet då dem träffas, försöker avbryta sig in inom domarens byggnad samt plågar Tom Robinsons änka.

Maycomb må framstå som en sömnig idyll, men under ytan är staden djupt splittrad av segregation och klassklyftor

Slutligen attackerar han dem försvarslösa Jem samt Scout då dem går bostad beneath enstaka mörk natt ifrån skolans halloweenparad. Jem bryter armen inom kampen, dock mitt inom uppståndelsen kommer någon mot barnens räddning. Den mystiska mannen små frukter från växter bostad Jem, samt Scout förstår för att detta existerar Boo Radley.

Maycombs sheriff upptäcker för att Bob Ewell besitter dödats inom kampen.

Sheriffen samt Atticus samtalar om detta förnuftiga samt etiska inom för att hålla Jem alternativt Boo ansvarig. Atticus går mot slut tillsammans med vid för att intyga sheriffens berättelse: för att Ewell helt enkelt föll vid sin personlig skärverktyg. Boo ber Scout för att följa honom bostad, samt sedan denna sagt godnatt mot honom nära ytterdörren försvinner denne igen.

då Scout står nära Radleys veranda föreställer denna sig existensen ur Boos perspektiv samt ångrar för att dem inte någonsin återgäldade dem gåvor han gav dem.

Biografisk bakgrund samt utgivning

[redigera | redigera wikitext]

Harper Lee föddes 1926 samt växte upp inom den amerikanska Södern, inom Monroeville, Alabama, var denna kom för att bli nära kamrat tillsammans med den kände författaren Truman Capote.

denna gick vid Huntingdon College inom Montgomery (1944–45) samt studerade därefter rättsväsen nära University of Alabama (1945–49). beneath collegetiden skrev denna på grund av litteraturtidningar vid campus: Huntress vid Huntingdon samt humortidningen Rammer Jammer nära University of Alabama. vid båda collegen skrev denna noveller samt andra verk angående rasdiskriminering, en tema såsom sällan nämndes vid sådana skolor nära den tiden.[3] 1950 flyttade Lee mot New York, var denna arbetade såsom tjänsteman vid British Overseas Airways Corporation.

var började denna nedteckna ett katalog essäer samt noveller angående människor inom Monroeville. Lee, såsom hoppades bli publicerad, visade 1957 sina noveller till ett litterär agent liksom Capote rekommenderade. enstaka utgivare vid J. B. Lippincott rådde hon för att avsluta vid flygbolaget samt koncentrera sig vid författarskapet.

Den blev snabbt populär och vann Pulitzerpriset 1961

Donationer ifrån vänner gjorde för att denna kunde nedteckna oavbrutet inom en år.[4]

Sammanlagt arbetade Lee numeriskt värde samt en halvt tid tillsammans med för att notera Dödssynden. National Endowment for the Arts beskriver för att Lee nära en situation blev därför frustrerad för att denna kastade ut manuskriptet genom fönstret ner inom snön.

Hennes agent fick hon för att plocka upp eller ta det.[5] Boken utgavs den 11 juli 1960. Den kallades inledningsvis Atticus, dock Lee döpte angående boken då denna ansåg för att den handlade ifall mer än bara enstaka romanfigur.[6] Utgivningsteamet vid Lippincott förvarnade Lee angående för att denna troligen bara skulle sälja några tusen exemplar.[7] 1964 beskrev Lee vilket denna hoppades nära utgivningen: "jag förväntade inte någonsin mig någon succé alls tillsammans med boken ... Jag hoppades vid enstaka snabb samt fredlig död inom händerna vid recensenterna, dock samtidigt hoppades jag för att någon skulle gilla den tillräckligt till för att ge mig uppmuntran.

Offentlig uppmuntran. Jag hoppades till lite, vilket jag sa, dock fick snarare enstaka hel sektion, samt detta fanns vid vis samt sätt lika skrämmande likt den avrättning jag ägde förväntat mig"[8][9] Istället på grund av enstaka "snabb samt fredlig död" valde Reader's Digest sammanfattat Books för att nytrycka boken inom delar, vilket omedelbart gav den enstaka massiv läsarskara.[10] Sedan den ursprungliga utgivningen besitter den ständigt varit inom tryck.

I månad 2015 tillkännagav Lees förlag, Penguin Random House, för att ett hittills outgiven långnovell från Lee, Go Set a Watchman (svensk titel: Ställ ut enstaka väktare) skulle publiceras inom juli, 55 tid efter debutromanen. i enlighet med förlaget rör detta sig angående en manuskript skrivet före Dödssynden liksom utspelar sig då Scout existerar inom myndig ålder.

Lee bör vid förläggarens inrådan äga övergivit detta script till för att istället informera historien angående Scouts tidig del av ett liv, detta liksom senare blev Dödssynden. Manuset återfanns bland den 88-åriga Lees material efter för att länge antagits äga varit försvunnet.[11]

Stil samt mottagande

[redigera | redigera wikitext]

Dödssynden existerar enstaka sydgotiskbildningsroman liksom behandlar teman vilket rasdiskriminering samt förlorad oskuld.

Den sägs även ta upp klasstillhörighet, mod, medmänsklighet samt könsroller inom den amerikanska djupa södern. inom flera talar engelska länder ingår boken inom skolans läroplan såsom ett allegori ifall tolerans samt fördomar. Å andra sidan äger detta även förekommit kampanjer till för att ta försvunnen boken ur undervisningen vid bas från för att den innehåller nedsättande rasepitet liksom ”n-ordet”.

detta besitter påpekats för att romanens svarta romanfigurer existerar inkomplett porträtterade samt är kapabel tolkas tvetydigt.

Harper Lee kombinerar barnets (Scouts) samtida erfarenheter tillsammans med ett kvinna liksom ser tillbaka vid sitt liv.

En ung svart man, Tom Robinson, anklagas för våldtäkt på en vit kvinna, och samhället vänder sig mot honom

Ibland existerar blandningen således häpnadsväckande för att den besitter fått vissa recensenter för att ifrågasätta Scouts ovanligt svåra vokabulär samt djupa insikter.[12]

Mottagandet äger varierat många beroende vid utgåva. ett fåtal litterära analyser från verket äger gjorts jämfört tillsammans med hur många den äger sålt samt använts inom undervisningen.

Författaren Mary McDonough Murphy – likt samlat in personliga intryck ifrån flera författare samt offentliga personer – kallar boken "ett häpnadsväckande fenomen."[13] Brittiska bibliotekarier placerade 2006 romanen före bibeln inom ett inventering ovan dem skrivna verk "varje myndig borde studera innan dem dör."[14] Romanen filmatiserades 1962.

Filmen, liksom regisserades från Robert Mulligan, vann tre Oscars, bland annat till Bästa manliga huvudroll (Gregory Peck).

En ung svart man blir anklagad för våldtäkt på en vit kvinna, och hans chans att få en rättvis rättegång är försvinnande liten

Sedan 1990 äger ett teaterstycke baserad vid romanen spelats årligen inom Harper Lees hemstad Monroeville, Alabama.

Filmatisering

[redigera | redigera wikitext]

Boken filmatiserades 1962 inom regi från Robert Mulligan (svensk titel: Skuggor ovan Södern), tillsammans Gregory Peck inom huvudrollen såsom Atticus Finch.[15]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] för att döda enstaka härmtrast vid Bonniers hemsida
  2. ^"In the twentieth century, To Kill a Mockingbird fryst vatten probably the most widely read book dealing with race in amerika, and its protagonist, Atticus Finch, the most enduring fictional image of racial heroism." Crespino, namn (Summer 2000).

    "The Strange Career of Atticus Finch", in Southern Cultures6 (2), ss. 9–29.

  3. ^Shields, ss. 79–99.
  4. ^Nelle Harper LeeArkiverad 18 månad 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    Nu finns den i ny svensk översättning med titeln "Att döda en härmtrast", och man påminns om att bokens tyngdpunkt inte alls ligger i rasfrågan utan i att den förmår fånga barndomen, dess

    Alabama Academy of Honor: Alabama Department of Archives and History (2001). Hämtat 13 november 2007.

  5. ^National Endowment of the Arts. "The Big Read: To Kill a Mockingbird (About the Author)."Arkiverad 16 oktober 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine. National Endowment of the Arts. Hämtat 14 november 2007.
  6. ^Shields, s. 129.
  7. ^Shields, s.

    14.

  8. ^"I never expected any sort of success with 'Mockingbird.' ... I was hoping for a quick and merciful death at the hands of the reviewers but, at the same time, inom sort of hoped someone would like it enough to give me encouragement. Public encouragement. inom hoped for a little, as inom said, but inom got rather a whole lot, and in some ways this was just about as frightening as the quick, merciful death I'd expected." Lacher, Irene (21 femte månaden i året 2005).

    "Harper Lee raises her low kontur for a friend; The author of 'To Kill a Mockingbird' shuns fanfare. But for the kin of Gregory Peck", Los Angeles Times, s. E.1

  9. ^Neuman, Ricki (10 juli 2010). ”Vad hände tillsammans Harper Lee?”. SvD.

    Dödssynden (originaltitel: To Kill a Mockingbird), även utgiven med titeln Att döda en härmtrast, [1] är en roman från 1960 av Harper Lee

    http://www.svd.se/kultur/vad-hande-med-harper-lee_4976767.svd. Läst 24 juli 2011. 

  10. ^Shields, s. 242.
  11. ^”Harper Lee to publish new novel, 55 years after To Kill a Mockingbird”. http://www.theguardian.com/books/2015/feb/03/harper-lee-new-novel-to-kill-a-mockingbird?CMP=fb_gu. Läst 3 månad 2015. 
  12. ^Adams, Phoebe (22 oktober 1960). ”To Kill a Mockingbird”. The Atlantic Monthly.

    http://www.powells.com/review/2007_07_31. Läst 13 november 2007. 

  13. ^"an astonishing phenomenon" - Zipp, Yvonne (7 juli 2010). Scout, Atticus & Boo, The Christian Science Monitor. Hämtat 10 juli 2010.
  14. ^"every adult should read before they die" - Pauli, Michelle (2 mars 2006). Harper Lee tops librarians' must-read list, Guardian Unlimited.

    Hämtat 13 månad 2008.

  15. ^imdb: "To Kill a Mockingbird (1962)"

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

  •  Wikiquote vid engelska besitter quotation relaterade mot Dödssynden.


  • att döda en härmtrast wikipedia