skiapp.pages.dev









Vilka skatter går till staten

Skatt inom Sverige

I landet betalar fysiska personer inkomstskatt inklusive kommunalskatt mot den samhälle samt den distrikt var personen inom fråga existerar folkbokförd. Kommunalskatten innefattar även regionskatt, förr kallad landstingsskatt. Fysiska personer vars inkomster överstiger enstaka bestämd brytpunkt betalar även statlig avgift vid den sektion från inkomsten liksom överstiger brytpunkten.

Fysiska personer liksom ej existerar folkbokförda inom landet är kapabel existera skyldiga för att erlägga speciell inkomstskatt till utomlands bosatta mot staten, sålunda kallad SINK-skatt. Juridiska personer betalar avgift mot staten. Statens aktiviteter till för att driva in avgift kallas uppbörd samt skatteindrivning.

Sverige skiljer åt sig ifrån andra länder genom enstaka upphöjd omväg avgift vid arbetsinkomster vilket ej existerar direkt synliga på grund av arbetstagaren, den sålunda kallade allmänna löneavgiften likt tas ut såsom ett sektion från arbetsgivaravgifterna.[1]

Staten tar även in avgift genom mervärdesskatt (moms) vid produkter samt tjänster, samt genom punktskattning från produkter samt tjänster.

samtliga folkbokförda inom land betalar ett begravningsavgift såsom kunna beskrivas vilket ett avgift.

De olika skatterna spridda sig i enlighet med följande:[2]

Typ från avgift Andel från totala skatter
Direkta samt indirekta skatter vid inkomster ifrån jobb 57,1&#;%
Mervärdesskatt 22,1&#;%
Skatt vid inkomster ifrån tillgångar 14,6&#;%
Punktskatter 6,1&#;%

Den inom land sedan utdragen period åter gällande principen existerar för att Medborgarna sig själva beskatta.

Detta medför för att detta existerar folkets representanter inom Riksdagen likt haft den beskattande makten inom riket samt ej Suveränen vilket länge fanns vanligast inom andra europeiska länder.

Skatter är pengar som vi alla betalar till stat, kommun och landsting

inom samt tillsammans demokratins insättning inom Europa beneath talet övertogs den flerhundraåriga svenska modellen från en stort antal stater inom Europa vilket medförde för att den beskattande makten för tillfället oftast ligger hos parlamentet samt hos lokala församlingar (kommuner samt regioner).

Skatter inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Se även inventering ovan svenska skatter.

Skatt existerar dels direkt avgift likt utgår vid taxerad intäkt, förmögenhet samt realisationsvinst, dels omväg avgift inom struktur från punktskatt samt mervärdesskatt (moms) vid produkter samt tjänster.

Juridiska personer betalar inom land statlig inkomstskatt vid inkomster inom inkomstslaget ekonomisk verksamhet. en bo efter avliden person existerar skattskyldigt till den dödes samt dödsboets inkomster. Förutom generella skatter, liksom inkomstskatt samt mervärdesskatt, finns även vissa speciella skatter - mot modell fordonsskatt. Skatter används dels på grund av för att erhålla inkomster, dels till för att omfördela lön samt dels likt ekonomiskt styrmedel (i synnerhet punktskatter).

Men den indirekta skatten på arbete ger miljarder kronor i intäkter till staten och står för 27,7 procent av de totala skatteintäkterna vilket gör den till den näst största intäktskällan

Skillnaden mellan avgift samt betalning existerar inom allmänhet för att avgift går mot stat samt samhälle utan krav vid direkt motprestation,[3] medan enstaka betalning existerar förknippad tillsammans med enstaka direkt motprestation ifrån staten alternativt kommunen - exempelvis bör förskoleavgift, vårdavgift, public service-avgift, betalning till körkortstillstånd samt resehandling blir betald till för att den betalande äger en behov såsom staten alternativt kommunen bör uppfylla.

Gränsdragningen existerar ej ständigt helt given. Inom arbetsgivaravgiften finns detta vissa delavgifter likt existerar tillsammans med samt finansierar pensionssystemet samt var arbetstagaren alltså kunna förvänta sig ett motprestation senare inom existensen. andra delavgifter, framför allt den allmänna löneavgiften, existerar enstaka konventionell skatt.[4]

Ett typhushåll bestående från ett ensamstående löntagare tillsammans med 25&#; kronor inom månadslön betalar i enlighet med Institutet till Privatekonomi hos Swedbank 17&#; kronor inom avgift då arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt samt punktskatter räknas med.[5]

Inkomstskatt

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Inkomstskatt inom Sverige

Sverige äger tre inkomstskattenivåer ():

  • 0&#;%, till inkomster 0 mot 18&#; kr (18&#; = Grundavdrag)
  • Cirka 31&#;% (regionskatt cirka 7&#;%, kommunalskatt cirka 24&#;%, tillsammans med olika nivåer inom olika kommuner ): 18&#; mot &#; kr.

    (&#; kr = &#; kr (den egentliga skiktgränsen) + 13&#; kr (grundavdrag nära denna bruttoinkomst))

  • 31&#;% + 20&#;% (statlig skatt): &#; kr mot &#; kr. (&#; kr = &#; kr (den egentliga skiktgränsen) + 13&#; kr (grundavdrag nära denna bruttoinkomst))
  • 31&#;% + 25&#;% (statlig skatt): &#; kr samt mer[6]

Individen betalar den angivna procentuella andelen vid den sektion från inkomsten likt överstiger beloppsgränserna.

varenda ökning inom bruttoinkomst resulterar inom enstaka högre nettoinkomst.

Skillnaden mellan skatt och avgift är i allmänhet att skatt går till stat och kommun utan krav på direkt motprestation, [3] medan en avgift är förknippad med en direkt motprestation från staten eller kommunen - exempelvis ska förskoleavgift, vårdavgift, public service-avgift, avgift för körkortstillstånd och pass betalas för att

Grundavdraget samt jobbskatteavdraget förändras tillsammans inkomsten samt utför för att den verksamma skattesatsen blir flera procentenheter lägre än dem ovan angivna vid normala inkomster.

Pensionärer förmå äga högre inkomster utan för att erlägga statlig inkomstskatt alternativt förhöjd statlig inkomstskatt. detta beror vid för att pensionärer besitter en högre grundavdrag.

Ovanstående beräkning bortser ifrån detta tid införda jobbskatteavdraget, vilket sänker inkomstskatten tillsammans med upp mot cirka 26&#; kr/år på grund av arbetsinkomster (personer beneath 65 år). på grund av personer ovan 65 kalenderår existerar detta högsta jobbskatteavdraget cirka 30&#; kr/år. [7]

Slutlig avgift existerar summan från dem skatter samt avgifter likt ett skattskyldig bör erlägga i enlighet med inkomst- samt förmögenhetstaxeringen.

inom samband tillsammans den årliga beskattningen bestämmer Skatteverket hur den slutliga skatten bör beräknas, vilka skatter samt avgifter liksom den skattskyldige bör erlägga. Skatteverket underrättar den skattskyldiga varenda beskattningsår ifall den slutliga skatten samt hur många dem bör erhålla tillbaka alternativt hur många dem bör erlägga.

Särskild A-skatt innebär för att arbetsgivaren drar från skatten ifrån den inkomst likt blir betald ut, medan den skattskyldige egen betalar in den avgift liksom ej täcks från detta avdraget. Den skattskyldige existerar då egen ansvarig till för att erlägga in skatten senast den aktuella förfallodagen (oftast den 12 inom varenda månad).

speciell A-skatt existerar vanligast för:

  • delägare inom handelsbolag alternativt kommanditbolag liksom betalar avgift samt egenavgifter vid sin andel från bolagets överskott
  • näringsidkare alternativt företag såsom ej ansökt ifall alternativt är kapabel erhålla godkännande till F-skatt, alternativt liksom fått detta återkallat
  • personer såsom bör erlägga avgift på grund av egendomar, kapitalinkomster alternativt annat likt ej täcks från dem skatteavdrag likt arbetsgivare, pensionsutbetalare samt kreditinstitut gör
  • den såsom äger enstaka utländsk arbetsgivare utan fast driftställe inom landet samt liksom egen bör erlägga in avgift inom Sverige.

Arbetsgivaravgift

[redigera | redigera wikitext]

Sverige äger ett arbetsgivaravgift i enlighet med följande:

Avgift Procent
Ålderspensionsavgift 10,21&#;%
Efterlevandepensionsavgift 0,60&#;%
Sjukförsäkringsavgift 3,55&#;%
Arbetsskadeavgift 0,20&#;%
Föräldraförsäkringsavgift 2,60&#;%
Arbetsmarknadsavgift 2,64&#;%
Allmän löneavgift 11,62&#;%
Summa 31,42&#;%

Aktuella arbetsgivaravgifter

[redigera | redigera wikitext]

  • För anställda såsom existerar födda mot bör ålderspensionsavgift blir betald tillsammans 10,21&#;%.
  • För anställda likt existerar födda efter existerar arbetsgivaravgifterna 31,42&#;%.
  • För ungdomar liksom besitter fyllt 18 dock ej 23 kalenderår nära årets inträde, alltså dem liksom existerar födda mot , äger riksdagen beslutat angående sänkt arbetsgivaravgift ifrån januari mot mars Arbetsgivaravgiften existerar 19,73&#;% vid kompensation upp mot 25 kronor per tidsperiod.

    vid kompensation ovan 25 kronor existerar arbetsgivaravgiften 31,42&#;%.

  • För ungdomar såsom äger fyllt 15 dock ej 18 tid nära årets inträde, bör arbetsgivaren bara erlägga ålderspensionsavgiften vid 10,21&#;% på grund av ersättningar upp mot 25 kronor per tidsperiod. vid kompensation ovan 25 kronor existerar arbetsgivaravgiften 31,42&#;%.[8]

Punktskatter

[redigera | redigera wikitext]

Punktskatter tas ut vid framför allt fyra typer från produkter:[9]

  • Alkohol
  • Tobak
  • Fordon
  • Energi (i struktur från bl.a.

    drivmedels- samt elskatter)

Svenska skatter inom en internationellt perspektiv

[redigera | redigera wikitext]

Sverige besitter upphöjd marginalskatt på grund av höginkomsttagare.[10] Fastighetsavgiften på grund av småhus (vilket inom princip existerar samtliga radhus samt fristående villor) besitter en överdel vid högsta 0,75&#;% från fastighetsvärdet (OECD: 5,6&#;%).

Det är politikerna i riksdag, regioner och kommuner som bestämmer vilka skatter vi ska ha och hur stora skatterna ska vara

landet besitter ingen arvskatt, förmögenhetsskatt alternativt gåvoskatt.[11][12] Skatter vid tillgångar ligger inom den övre halvan från OECD-länder.[13]

I land betalar arbetsgivaren enstaka massiv sektion från skatten inom form eller gestalt från enstaka arbetsgivaravgift. Denna ligger vid 31,42&#;% till samtliga inkomstnivåer.[8]

Det existerar dessutom svårt för att jämföra skatter inom land tillsammans skatter inom andra länder eftersom detta existerar olika vilket vilket finansieras tillsammans skatterna.

inom ett sektion länder betalar löntagare exempelvis sociala avgifter utöver inkomstskatten. inom Tyskland exempelvis betalar vanliga löntagare inkomstskatt plus sociala avgifter på grund av sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, samt således vidare.[14] Därmed blir jämförelser mellan olika länder svåra respektive ej helt korrekta ifall man bara tar hänsyn mot skattekvoten utan för att ta hänsyn mot vilka andra avgifter såsom måste blir betald.

Även angående direkta jämförelser mellan länders skattekvoter existerar behäftade tillsammans vissa bekymmer således existerar skattekvoten ändå användbar till jämförelser, framför allt ovan period.

Vad går skatten till? Skatten går till att betala för till exempel utbildning, sjukvård och infrastruktur: I skolan får du utbildning av lärare utan att betala pengar

Ökar skattekvoten inom en nation alternativt enstaka lag från länder sålunda indikerar detta för att skattebördan ökar. angående skattekvoten reducerar därför tyder detta vid minskad skattebörda.[15]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Se även Kategori:Historiska svenska skatter, Sveriges ekonomiska historia

Gärdetal plats inom äldre tider en uppbördsdistrikt beneath enstaka därför kallad gärdeman.

Skattereformer

[redigera | redigera wikitext]

påbörjades enstaka genomgripande skattereform inom landet. detta fanns socialdemokraterna liksom startade reformen dock den avslutades från den borgerliga regeringen Bildt. Reformen kallas ibland skatteomläggningen alternativt skattereformen Skatteskalorna på grund av inkomstskatt justerades sålunda för att högsta marginalskatt blev 50 andel, i enlighet med devisen "hälften kvar".

Samtidigt breddades skattebasen. Skattesystemet förenklades, bland annat genom för att flera skatter avskaffades inom samband tillsammans skattereformen. Senare infördes dock ytterligare enstaka statlig skattenivå vid ytterligare 5&#;%, den således kallade extra skatt. Stora förändringar gällde även företagens beskattning. Socialdemokratin ägde bland annat skapat en struktur var detta fanns nästan skattefritt till företagen för att investera inom den egna verksamheten medan vinstuttag beskattades väldigt hårt.

Lärarnas löner betalas genom skatt

inom samt tillsammans skattereformen försökte man producera skatteneutralitet mellan olika former från vinstuttag, löneformer etcetera. Utvecklingen besitter fortsatt inom identisk riktning även beneath senare socialdemokratiska regeringar tillsammans med skattelättnader till fåmansföretag samt enmansföretag, slopande från arvsskatten samt gåvoskatten osv.[16]

Datorisering

[redigera | redigera wikitext]

Den 1 juli gavs Statskontoret inom uppgift för att hantera statens behov från datorer samt datorsystem.

kalenderår fick myndigheten inom uppgift för att undersöka läka skatteförvaltningen vilket efter tre tid utmynnade inom enstaka vass bedömning från hur systemet sköttes: bland annat granskades deklarationer från lekmän vid fritiden. Statskontoret förordade för att deklarationer skulle granskas tillsammans med ADB-stöd (datorstöd) samt rationaliseras samt centraliseras vilket ledde mot detta därför kallade RS-projektet år inom projektet liksom drevs från Olli Aronsson centraliserades statens skatteregister mot en stordatorsystem ifrån Unisys anslutet mot c:a Alfaskop-terminaler runt ifall inom landet.

detta nya systemet blev tagna inom drift den 1 januari [17]

Framtiden

[redigera | redigera wikitext]

EU samt momsen

[redigera | redigera wikitext]

EU:s harmoniseringsarbete bör egentligen ej beröra skattesystemet, dock då detta gäller mervärdesskatt ställer EU ändå vissa krav vid medlemsländerna eftersom medlemsavgiften mot EU beräknas vid grundval från momsintäkterna.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga texten, alternativt delar från texten, mot denna skrivelse kommer ifrån artikeln Skatt.

  1. ^”Svenska skatter inom internationell jämförelse” (pdf). Konjunkturinstitutet.

    sid.&#;5. Läst 27 månad &#;

  2. ^”Skatteintäkter per skatt”. Ekonomifakta. Näringslivets Ekonomifakta. 26 oktober Läst 27 månad &#;
  3. ^”Skatt alternativt avgift?”. Svenskt Näringsliv. Läst 19 femte månaden i året &#;
  4. ^”Var kommer pengarna ifrån?”. .

    Kunskapsverket. Läst 10 januari &#;

  5. ^Maria Ahrengart (). Vart tar våra skattepengar vägen?. Institutet på grund av Privatekonomi, Swedbank.


  6. vilka skatter går  mot staten

  7. Arkiverad ifrån originalet den 31 femte månaden i året ://@i/@sc/@all/@mainnews/@se/documents/article/cid_pdf. Läst 26 femte månaden i året ”Om oss tittar vid typhushållet tillsammans ett ensamstående löntagare tillsammans med enstaka månadslön vid kronor, existerar skatten varenda kalendermånad kronor, inklusive socialavgifterna likt blir betald in mot staten vid lönen.”.&#;Arkiverad 31 femte månaden i året hämtat ifrån the Wayback Machine.

  8. ^Skatteverket, ifall statlig inkomstskatt
  9. ^Skatteverket, jobbskatteavdrag
  10. ^ [ab] , Skatteverket. ”Belopp samt andel inkomstår - företag”. .

    #h-Arbetsgivaravgift. Läst 3 femte månaden i året &#;

  11. ^”Svenska skatter inom internationell jämförelse” (pdf). Konjunkturinstitutet.

    Kommunernas enskilt största kostnad är kopp lade till skola och omsorg, medan regionernas största kostnader går till sjukvården

    26 oktober sid.&#; Läst 27 månad &#;

  12. ^”Sverige äger högst marginalskatt inom världen”. . Läst 2 femte månaden i året &#;
  13. ^, Skatteverket. ”Arvsskatt”. . Arkiverad ifrån originalet den 3 femte månaden i året :// Läst 3 femte månaden i året &#;
  14. ^, Skatteverket. ”Gåvoskatt”. .

    Arkiverad ifrån originalet den 3 femte månaden i året :// Läst 3 femte månaden i året &#;

  15. ^”Skatt vid tillgångar – enstaka internationell jämförelse”. Timbro. 28 april Läst 3 femte månaden i året &#;
  16. ^Europeiska Unionen (), Dina socialförsäkringsrättigheter inom Tyskland, sid. 6
  17. ^”Skatter vid modet” (pdf).

    Riksrevisionen. 15 månad sid.&#; Läst 27 månad &#;

  18. ^Lodin, S-O; Lindencrona, G; Melz, P; Silfverberg, C, Inkomstskatt – enstaka läro- samt handbok, sektion 1, 10 uppl., Studentlitteratur,
  19. ^Kaijser, Arne; Gustav Sjöblom, Johan Gribbe, Per Lundin (). ”Datorer på grund av för att dra avgift samt ge bidrag”. Maktens maskiner.

    Lund: samling förlag. sid.&#; Librisq8wpc6pznhbd5tqb. ISBN Läst 14 april &#;