Skillnaden på universitet och högskola
Högskolor samt högskola inom Sverige
- För behörighetskrav mot kurser, titta Universitetskurs inom Sverige
Högskolor samt högskola inom Sverige existerar dem högsta institutionerna på grund av kurs inom landet, samt bedriver utbildning vid eftergymnasial nivå.
högskola samt vissa högskolor bedriver dessutom undersökning. en högskola äger, mot skillnad ifrån enstaka högre utbildning, generell korrekt för att utfärda forskarexamina. Beteckningarna existerar dock ej skyddade samt kunna användas på grund av vilken aktivitet såsom helst.
Numera är det regeringen som bestämmer vilka skolor som ska räknas som högskola respektive universitetinom landet finns minimalt enstaka högre utbildning alternativt en universitetscampus inom varenda län.
Högskolelagen, samt dess komplement högskoleförordningen, reglerar verksamheten nära statliga lärosäten, dock ej privatägda. Utbildnings- samt examensstruktur följer sedan 2007 Bolognaprocessen. Fram mot autonomireformen 2010 fordrade högskolelagen för att fakultetsnämnder skulle finnas vid samtliga högskolor samt högskola såsom ägde riktig för att utfärda doktorsexamen.
Tillsynsmyndighet till högskolor samt högskola existerar universitetskanslersämbetet (UKÄ) samt verksamheten får stöd från universitets- samt högskolerådet (UHR). Dessa sorterar beneath utbildningsdepartementet.
Historik
[redigera | redigera wikitext]De inledande universiteten
[redigera | redigera wikitext]Titeln vilket detta äldsta svenska högskola existerar omstridd, dock tre orter brukar nämnas inom diskussionen.
- Lunds studium generale. Denna utbildningsinstitution anses artikel enstaka från dem äldsta inom Norden dock tycks äga upphört tillsammans med sin aktivitet inom samband tillsammans med den danska reformationen 1536, varför Lunds högskola (grundat 1666) ej är kapabel räkna sitt ursprung inom Studium Generale inom Lund.[2]
- Universitetet inom Greifswald (1456),[3] likt ibland nämns liksom Sveriges äldsta högskola, brukar normalt ej räknas in inom listan eftersom detta grundades nära numeriskt värde sekler innan området blev svenskt.
Greifswald fick svenske kungen såsom länsherre 1648, dock plats inom strikt fras enstaka sektion från land endast ifrån Tysk-romerska rikets upphörande 1806 mot 1815.
- Uppsala högskola inrättades efter påvlig bulla samt privilegiebrev ifrån riksrådet. Sägenartat sägs detta för att då dåtidens svenska styresmän fick lyssna för att land fanns vid väg för att söka status till för att erhålla inrätta en högskola inom Köpenhamn således skyndade man sig mot Rom till för att hinna före danskarna tillsammans med Uppsalas begäran.
Köpenhamns högskola grundades även många riktigt inledningsvis 1479.
De äldsta svenska (dåvarande Sverige) universiteten såsom ännu existerar aktiva anses idag vara:
Under 1700-talets information försköts den vetenskapliga diskussionens fokus ifrån universiteten mot huvudstaden. Tidens nya vetenskapliga institutioner blev dem kungliga akademierna.
Flera från dessa bedrev dessutom kurs, särskilt inom dem konstnärliga ämnena. Å andra sidan plats kvar flera inflytelserik naturvetare professorer inom Uppsala, däribland Anders Celsius samt Carl von Linné. enstaka betydande skillnad mellan dessa samt huvudstadens upplysningsmän plats för att akademiska publikationer kvar skrevs vid latin, samtidigt vilket folkspråkets användning fanns ett nödvändig poäng till dem liksom drev upplysningen.
Universitet och vissa högskolor bedriver dessutom forskningursprunglig kring kalenderår 1800 etablerades svenskan samt tyskan likt ledande tungomål inom vetenskapliga publikationer nära svenska högskola.
Det moderna universitetsväsendet grundläggs
[redigera | redigera wikitext]Under 1800-talet plats Uppsala högskola något från enstaka konservativ bastion. Ändå fanns detta beneath denna period likt grunden lades på grund av detta moderna universitetsväsendet.
Inspirationen hämtades framförallt ifrån Tyskland samt ifrån detta högskola liksom Wilhelm von Humboldt grundat inom Berlin. Fokus till denna tradition plats utbildning grundad vid undersökning bedriven nära statliga dock relativt självstyrande universitetet dominerade från sina professorer. inom landet blev professorsmakten kraftfull dock samtidigt tillsattes professorerna från Kungl.
Maj:t. Humboldtmodellen ägde heller ej varit den enda chansen. Alternativa struktur byggdes upp inom framförallt Storbritannien samt land i västeuropa, detta förstnämnda baserat vid Oxfords samt Cambridges uppfostrande collegebaserade struktur samt detta sistnämnda vid separata yrkesutbildningar inom ramen på grund av Grandes Écoles. nödvändigheten från enstaka nya universitetsutbildning fanns emellertid lika till samtliga dessa länder eftersom den något som ökar i storlek eller antal ämbetsmannastaten började nyttja sig från akademisk meritering vilket urvalsmodell.
Liksom Tyskland valde man inom landet för att rekrytera framförallt jurister mot den högre offentlig förvaltning. inom Storbritannien fokuserade man istället vid examina ifrån humanistiska elitutbildningar.
Universitetens omvandling skedde successivt. ifrån samt tillsammans 1852 fanns universitetskanslern enstaka nationell ämbetsman tillsammans ansvar till både Uppsala samt Lunds högskola (som nära den tidpunkten fanns dem enda inom Sverige).
nära sidan från kanslern fanns ett prokansler samt ett skolchef till varenda högskola. inom Uppsala fanns ärkebiskopen prokansler samt inom skogsdunge biskopen från skogsdunge. Rektorn fanns den såsom skötte detta faktiska ledningsarbetet. Fram mot 1876 roterade den posten mellan konsistoriets medlemmar. inom samt tillsammans med 1876 års universitetsstatuter infördes istället en struktur var rektorn valdes från konsistoriet.
Successivt infördes liknande valprocedurer även på grund av andra akademiska poster likt tidigare roterat bland professorerna. 1876 fanns även detta kalenderår då filosofiska fakulteten inom Uppsala delades upp inom ett humanistisk samt ett naturvetenskaplig fakultet. Samtidigt infördes sakkunnigutlåtanden nära tillsättning från professorer.
Detta fanns en effekt från specialiseringen: man ansåg sig ej längre behärska anta för att samtliga professorer fanns tillräckligt insatta inom varenda ämnen till för att behärska värdera kandidaternas kompetens. inom samt tillsammans detta blev tillsättningsförfarandet alltså betydligt mer disciplinsinternt.
Under 1800-talet samt start från 1900-talet grundades även flera nya privata institutioner på grund av högre kurs.
Nämnas är kapabel mot modell Chalmers slöjdskola såsom grundades 1829. Den vetenskapliga nivån ökades successivt samt 1927 förstatligades skolan samt erkändes likt jämbördig tillsammans med Kungliga Tekniska universitet eller akademisk institution (grundat 1827 samt tillsammans krav vid vetenskaplig nivå sedan 1867). andra privata utbildningsanordnare fanns Stockholms akademi (1878) samt Handelshögskolan inom huvudstaden (1909).
beneath andra halvan från 1900-talet förstatligades högskolesystemet. beneath 1970- samt 1980-talen plats Handelshögskolan inom huvudstaden Sveriges enda privata utbildningsanordnare vid universitetsnivå.
Utbyggnad samt fortsatta reformer
[redigera | redigera wikitext]Samtidigt byggdes högskolesystemet ut. Studentantalet nära Uppsala högskola tredubblades mot modell beneath tiden 1880–1945, ifrån 1 500 mot 4 500.
Nya högskolor upprättades, bland annat inom götet (1891). 1936 avskaffades prokanslersposterna inom Uppsala samt skogsdunge (som fram mot dess ägde innehafts från respektive biskop). Därmed ägde den sista organisatoriska kopplingen mellan universitetsväsendet samt kyrkan avskaffats. nära dem nya högskolorna ägde den inte någonsin funnits.
Den maximalt grundlig utbyggnaden ägde dock lokal beneath 1960- samt 1970-talet.
relaterat till göteborg högre utbildning blev högskola 1954 medan Stockholms högre utbildning förstatligades samt blev högskola 1960. beneath dem nästa årtiondena upprättades en antal filialer samt regionala högskolor.
På universitet och högskola kan du läsa på tre nivåer: 1Dessa ägde dock inledningsvis ett betydligt lägre ställning eller tillstånd än universiteten samt dem etablerade fackhögskolorna. Tillväxten ställde ökade krav vid ledning. ifrån 1964 plats universitetskansler titeln vid chefen till ett huvud statlig myndighet: inom tur samt ordning Universitetskanslersämbetet, Universitets- samt högskoleämbetet, Kanslersämbetet, Högskoleverket samt Universitetskanslersämbetet.
beneath efterkrigstiden byggde man även upp ett nationell organisation från forskningsråd på grund av projektfinansiering från ingenjörsmässig, samhällsvetenskaplig, humanistisk samt naturvetenskaplig undersökning. sidled tillsammans med detta grundades även kroppsdel på grund av finansiering från sektorsforskning.
Nästa grundlig reformperiod inleddes 1968 då utbildningsministern/ecklesiastikministern Olof Palme genom UKAS samt PUKAS omorganiserade utbildningen inom riktning mot mer helhetliga utbildningsprogram.
Trots kårhusockupationer samt andra protester genomfördes reformerna inom stora drag. detta fanns även beneath detta därpå nästa decenniet vilket dem konstnärliga högskolorna började inordnas inom detta akademiska systemet.
Under Per Unckels period vilket utbildningsminister (1991–1994) överfördes rätten för att tillsätta professorer ifrån regeringen mot universitetsstyrelserna.
detta fanns även då liksom löntagarfonderna avskaffades samt pengarna placerades inom stiftelser mot förmån på grund av undersökning samt tradition, mestadels undersökning. Stiftelser såsom Riksbankens jubileumsfond (som idag förstärkts tillsammans med den således kallade kulturvetenskapliga donationen), Mistra samt Stiftelsen på grund av strategisk undersökning besitter sedan dess hört mot dem mer avgörande aktörerna inom svensk forskningsfinansiering.
Det är ingen stor skillnad mellan universitet och högskola, men på ett universitet finns alltid utbildning på alla tre nivåernaSamtidigt ändrades högskolelagen därför för att privata utbildningsanordnare återigen kunde ett fåtal examensrätt samt statliga bidrag vid villkor vilket likställde dem tillsammans med dem anslagsfinansierade statliga högskolorna (men ej tillsammans universiteten). Handelshögskolan inom huvudstaden upphörde därmed för att existera en särfall.
Chalmers Tekniska högre utbildning samt universitet eller akademisk institution inom Jönköping omvandlades mot företag ägda från stiftelser inrättade tillsammans hjälp från löntagarfondspengar. detta uttalade syftet plats för att undersöka stiftelseformens lämplighet såsom ägare från högskola samt därmed lägga grunden på grund av framtida reformer. andra privata utbildningsanordnare likt äger tillkommit inkluderar bland annat Teologiska universitet eller akademisk institution inom huvudstaden.
Sveriges senaste samt därmed yngsta högskola existerar Mälardalens högskola. Universitetet bildades efter för att regeringen Löfven II föreslog för att Mälardalens högre utbildning skulle erhålla universitetsstatus ifrån samt tillsammans den 1 januari 2022 [5], vilket fastslogs från Sveriges Riksdag den 21 april 2021.[6]
Autonomireformen plats enstaka reform kalenderår 2010 från statliga högskola samt högskolor inom landet.
Genom reformen avskaffades vissa lagar liksom reglerar högskolornas inre organisation, bland annat kravet vid fakultetsnämnder.[7]
Benämningarna högskola samt högskola
[redigera | redigera wikitext]Skillnaden mellan enstaka högre utbildning samt en högskola ligger inom rätten för att utfärda examina vid forskarutbildningsnivå, sålunda kallat vetenskapsområde.
Universiteten besitter generell riktig för att utfärda certifikat inom forskarutbildning. Högskolor skiljer sig ifrån högskola genom för att högskola får examinera doktorer inom åtminstone numeriskt värde vetenskapsområden. Dessutom tilldelas universiteten forskningsresurser mot dessa vetenskapsområden.
Två sätt förekommer på grund av högskolor för att undvika examensrätten; detta vanligaste existerar för att forma samarbeten mellan högskola samt högskolor, således för att den forskarstuderande förmå antas samt examineras nära universitetet medan detta inom praktiken existerar universitet eller akademisk institution såsom står på grund av utbildningen.
inom dem fallen finansieras forskningen via externa medel samt examinationen sker nära en lärosäte såsom äger detta aktuella vetenskapsområdet. Alternativt kunna ett akademi tilldelas en vetenskapsområde, vilket medför korrekt för att bedriva forskarutbildning inom området. inom därför fall tilldelas universitet eller akademisk institution även forskningsmedel mot undersökning inom området.
Enskilda utbildningsanordnare förmå vid en liknande sätt tilldelas examensrätt vid forskarutbildningsnivå, inom en ännu mera avgränsat zon såsom en visst angivet tema.
Tre från universiteten äger ej termen högskola inom sitt namn, nämligen Karolinska institutet, Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution samt Chalmers tekniska akademi.
dem besitter sedan 1906, 1927 respektive 1937 haft korrekt för att utfärda doktorsexamen (tidigare doktorsgrad) dock äger från historiska skäl behållit sina väl inarbetade namn, vilket inom fallet ingenjörsmässig högre utbildning dessutom länge ansetts existera ett tydligare skildring från verksamheten än ett universitetsbeteckning. Beteckningen "institut" fanns beneath 1800-talet samt större delen från 1900-talet ett vanlig beteckning vid detta såsom senare kallades fackhögskolor.
Historiska modell existerar Teknologiska institutet, Chalmers tekniska institut samt Farmaceutiska institutet. inom den talar engelska världen heter flera tekniska högskolor kvar Institute of Technology, exempelvis Massachusetts Institute of Technology. Chalmers äger länge kallat sig "University" vid engelska, medan KTH samt Karolinska kallat sig "institute", eftersom "högskola" ej äger enstaka utmärkt direktöversättning mot engelska (high school betyder närmast gymnasieskola).
Högskolor måste specifikt ansöka om sådan rättighet, eller samarbeta med ett annat lärosäte som har rättigheterHistoriskt äger universitetsstatusen även inneburit korrekt mot statliga forskningsanslag. Sedan 1997 besitter dock samtliga högskola samt högskolor fasta forskningsresurser ifrån riksdagen, även angående universitetens fakultetsanslag existerar avgjort större än högskolornas forskningsanslag.
Förutom dem statliga högskolorna finns även enskilda högskolor.
Dessa äger enstaka ytterligare huvudman än staten. modell vid sådana högskolor existerar Sophiahemmets akademi, Handelshögskolan inom huvudstaden, Beckmans designhögskola, Gammelkroppa skogshögskola, Örebro teologiska högre utbildning samt Johannelunds teologiska högre utbildning.
Den stora skillnaden mellan högskola och universitet är att universitet bara behöver ansöka om att få utfärda examina på två nivåer, medan högskolor måste ansöka om att få utfärda det på fyrauniversitet eller akademisk institution inom Jönköping samt Chalmers tekniska akademi fanns tidigare statliga högskolor dock drivs för tillfället från stiftelser, vilka bildades tillsammans valuta ifrån löntagarfonderna.
Mellan 1977 samt 1993 ingick även högskola inom begreppet Högskolan.
Före universitetsreformen 1977/1978 fanns flera självständiga fackhögskolor, exempelvis journalisthögskolor, en term såsom lever kvar trots för att dem därefter besitter inlemmats inom högskola.
en antal mindre högskolor inom huvudstaden betecknas ofta likt konstnärliga högskolor vid bas från för att dem framför allt bedriver grundutbildning inom konstnärliga ämnen. Före 2001 fanns därför kallade vårdhögskolor vilket drevs från landstingen. vid dessa gavs träning inom vård samt vårdrelaterade ämnen.
Beteckningen akademi används även inom vissa fall ifall enstaka institution, fakultet alternativt motsvarande såsom endast existerar enstaka sektion från en större lärosäte, vanligtvis en högskola.
Framför allt gäller detta på grund av aktivitet inom dem tekniska, konstnärliga samt ekonomiska områdena. inom flera fall besitter tidigare självständiga högskolor införlivats tillsammans med en större lärosäte, dock trots detta fått behålla termen akademi inom sitt namn. detta finns dock även modell vid enheter såsom inte någonsin äger varit självständiga, dock likt ändå namngivits liksom högskolor.
Beteckningen högre utbildning anses ofta ge verksamheten ett tydligare profil. Man besitter därför valt för att nyttja denna beteckning på grund av för att nå ut mot möglich studenter, avnämare samt externa finansiärer. nödvändigheten från profilering beror ej minimalt vid förekomsten från flera självständiga högskolor vilkas aktivitet existerar speciellt inriktad mot vissa ämnesområden (framför allt Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution samt Chalmers tekniska högre utbildning, Handelshögskolan inom huvudstaden, dem fyra konstnärliga högskolorna inom huvudstaden samt Karolinska institutet).
Inom vissa områden existerar beteckningen högre utbildning även sålunda nära förknippad tillsammans verksamheten inom sig, för att detta inom praktiken är kapabel artikel svårt för att ej nyttja den (exempelvis musikhögskola, konsthögskola, handelshögskola).
Behörighetskrav samt progressionsnivå till kurser samt program
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett översikt från Universitetskurs inom Sverige.
Prövning på grund av universitetsstatus
[redigera | redigera wikitext]För för att ett fåtal benämnas högskola ansöker universitet eller akademisk institution mot regeringen såsom låter Högskoleverket testa angående universitet eller akademisk institution når upp mot dem kvalitetskrav likt ställs på grund av universitetsstatus.
Efter prövningen föreslår Högskoleverket sedan regeringen för att avslå alternativt bevilja begäran. från Högskoleverkets webbplats framgår för att detta behövs för att högskolan:
- har grundutbildning samt undersökning likt existerar väl etablerad samt från god vetenskaplig kvalitet.
- har ett tillräcklig omfattning från grundutbildningen samt träning inom en antal ämnesområden.
- har ett tillräcklig omfattning från forskningsverksamheten samt undersökning inom en antal ämnesområden.
- har praktiska förutsättningarna, mot modell lokaler samt utrustning, för att bedriva grundutbildning samt forskning.
- har goda internationella kontakter inom grundutbildning samt forskning.
- uppfyller kraven på grund av för att självständigt inrätta professurer samt utfärda doktorsexamen.
Ett fenomen likt förmå orsaka viss begreppsförvirring existerar för att dem flesta högskolor kallar sig university inom sitt engelska namn, mot modell Försvarshögskolan, universitet eller akademisk institution inom Borås, universitet eller akademisk institution Dalarna, universitet eller akademisk institution inom Gävle, universitet eller akademisk institution inom Halmstad, universitet eller akademisk institution inom Kristianstad, Konstfack, Mälardalens akademi, Stockholms konstnärliga akademi samt Södertörns akademi, trots för att den officiella översättningen från akademi existerar university college.
Ett universitet har, till skillnad från en högskola, generell rätt att utfärda forskarexaminauniversitet eller akademisk institution inom Jönköping kallar sig dessutom Jönköping University (JU) även inom sin svenskspråkiga kommunikation,[8] vilket är kapabel existera vilseledande.
I månad 2020 föreslog regeringen Löfven II för att tidigare Mälardalens högre utbildning skulle erhålla universitetsstatus ifrån samt tillsammans den 1 januari 2022.[9]
Ekonomiska förutsättningar
[redigera | redigera wikitext]Svenska högskolors samt universitets inkomster består från statliga anslag samt bidrag, inkomster ifrån externa finansiärer samt från finansiella inkomster.
2017 uppgick lärosätenas inkomster mot totalt 70,9 miljarder kronor, medan dem totala kostnaderna uppgick mot 70,6 miljarder kronor. detta betyder för att lärosätena tillsammans uppvisade en överskott vid 0,3 miljarder kronor på grund av kalenderår 2017. mot allra största sektion finansieras svensk högskolor samt högskola från staten genom regeringsbeslut.
Staten finansierade 2017 knappt 79 andel från lärosätenas inkomster. Drygt 10 andel finansieras från privata finansiärer. Övriga finansiärer består från kommuner, offentliga forskningsstiftelser, utländska finansiärer samt finansiella inkomster. Kostnaderna består främst från personalkostnader, 2017 uppgick dem mot drygt 63 andel, följt från lokalkostnader drygt 12 andel.
Övriga kostnader uppgick mot drygt 24 procent.[10]
Fördelning från anslag mot högskolor samt högskola sker inom enlighet tillsammans systemet tillsammans kompensation per helårsstudent samt helårsprestation, oftast kallade hås samt hopp. Den genomsnittliga ersättningen per helårsstudent (inklusive belöning till helårsprestationer) upgick 2017 mot 79 500 kronor.[10]
Finansieringen delas upp vid lärosätenas numeriskt värde primära verksamhetsområden:
1.
inkomster på grund av grund- samt sofistikerad utbildning[redigera | redigera wikitext]
Intäkterna mot träning vid grundnivå samt sofistikerad nivå fanns 29,1 miljarder kronor (2017). dem direkta statsanslagen utgör huvuddelen från lärosätenas inkomster mot träning vid grundnivå samt sofistikerad nivå. 2017 utgjorde statanslagen 85 andel från intäkterna.[10]
2.
inkomster till undersökning samt kurs vid forskarnivå[redigera | redigera wikitext]
År 2017 upgick intäkterna mot undersökning samt kurs vid forskarnivå mot 41,3 miljarder kronor. dem direkta statsanslagen utgjorde 2017 44 andel från lärosätenas inkomster mot undersökning samt träning vid forskarnivå. Utöver dem direkta statsanslagen således kanaliserar staten även avgörande medel omväg mot lärosätena genom forskningsråd samt myndigheter.[10]
Jämställdhet inom högre utbildning
[redigera | redigera wikitext]Universitetskanslersäbetet (UKÄ) äger juridiskt ansvar till samt granskar för att högskola samt högskolor följer bestämmelser ifall jämställdhet.
nära UKÄ:s tillsyn besitter dem upptäckt modell var en lärosäte brustit inom för att sätta samman grupper tillsammans med jämställd representation. dem äger även observerat för att enstaka sektion lärosätens anställningsordning ej överensstämmer tillsammans med högskoleförordningens bestämmelser gällande jämställd representation.[11] inom UKÄ:s uppföljning 2020 från potentiell särbehandling från kvinnor samt män inom disciplinärenden konstaterades för att några anmärkningsvärda skillnader ej upptäckts.[12]
I ett jämställdhetsrapport ifrån Vetenskapsrådet 2021 drogs slutsatsen för att kvinnors samt mäns karriärer inom universitet eller akademisk institution inom huvudsak utvecklas likartat.[13]
Lärosätenas uppgift för att jämställdhetsintegrera
[redigera | redigera wikitext]2016 fick högskolor samt högskola inom uppgift ifrån statsmakt för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter.
Uppdraget pågick mot 2020.
När Jämställdhetsmyndigheten 2020 utvärderade arbetet tillsammans jämställdhetsintegrering nära lärosäten menade dem för att detta resulterat inom fler kvinnor vid inflytelserik positioner, mer jämställd rekrytering samt jämnare fördelning från forskningsmedel mellan kvinnor samt män.[14]
Universitetskanslersämbetets granskning från utbildningars kvalité
[redigera | redigera wikitext]UKÄ (och dess föregångare Högskoleverket) genomförde kvalitéutvärderingar från svenska akademiska utbildningar.
enstaka färsk teknik användes 2011-2015[15], såsom syftade mot för att bedöma utbildningars påverkan istället till kvalitéutvecklingsprocesser, vilket annars existerar brukligt nära kvalitéutvärderingar. Utvärderingen baserades främst vid kvalitébedömning från fem slumpmässigt valda självständiga arbeten (examensarbeten samt uppsatser) vilket skrivits från utbildningens studenter beneath dem senaste tre år.
Utvärderingen baseras även vid enstaka självutvärdering liksom skrivits från utbildningens pedagog, samt vid diskussion tillsammans studenter samt pedagog inom samband tillsammans med ett lärosätesintervju. ifall minimalt 20 studenter tog test ifrån utbildningen på grund av 2-4 kalenderår sedan kunde även ett alumnenkät påverka.
Utvärderingsgruppen gjorde främst ett granskning från hur väl UKÄ:s därför kallade nationella lärandemål på grund av olika examina uppfylldes från dem kunskaper studenten uppvisade inom examensrapporten samt från utbildningens kursplaner samt examinerande data, dock lärosätet måste även redovisa dem undervisande lärarnas kompetens. en tregradigt omdöme gavs på grund av varenda tema samt examenstitel.
detta högsta omdömet, excellent alternativt mycket upphöjd kvalitet, innebar för att en statligt anslag inom struktur från ett mindre "kvalitépeng" delades ut.
Vad är skillnaden mellan högskola och universitet? Skillnaden mellan universitet och högskola är att universitet har generell rätt att utfärda examen på forskarnivåMellannivån fanns hög kvalité. detta lägsta omdömet, bristande kvalité, innebar krav vid rapport från åtgärder inom en tid till för att lärosätet skulle erhålla behålla examensrätt inom ämnet. nära enstaka uppföljning från åtgärderna bedömdes ej deras utfall, utan enbart kvalitetsprocesserna.
Granskningarna berörde enbart kandidat- samt masterutbildningar, samt yrkesexamina vid mellan tre samt fem kalenderår, samt enbart utbildningar likt gett upphov mot minimalt fem examensarbeten nära lärosätet beneath dem tre senaste år.
Observera för att tillsammans med träning avsåg UKÄ ej en utbildningsprogram, utan ett examenstitel samt en huvudämne, exempelvis kandidatexamen inom företagsekonomi, liksom då utgjorde en utvärderingsobjekt. ifall flera skilda utbildningsprogram kunde leda fram mot identisk examenstitel behövde lärosätet bara nedteckna självutvärdering på grund av en från programmen, efter överenskommelse tillsammans med UKÄ.
Dock behövde uppfyllande från lärandemål säkerställas på grund av samtliga valbara inriktningar vid programmet. Examina tillsammans med olika förled dock identisk huvudämne, exempelvis teknologie kandidatexamen samt filosofie kandidatexamen inom en särskilt material, betraktades liksom identisk träning samt utvärderades således tillsammans, eftersom dem ägde identisk nationella lärandemål samt fordrade identisk expertis hos bedömargruppen.
dem examensarbeten såsom bedömdes behövde ej äga skrivits från studenter vilket slutfört utbildningen. ifall en självständigt jobb kunde användas till för att ta ut dubbla examina, exempelvis både enstaka yrkesexamen samt ett generell test (både högskoleingenjörsexamen samt kandidatexamen), eventuellt efter för att äga kompletterats tillsammans fler kurser, kunde detta arbetet utgöra underlag på grund av utvärderingen från båda examenstitlarna.
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Den nya metoden kritiserades på grund av för att ej följa dem standardiserade metoder man besitter kommit överens ifall inom den europeiska organisationen ENQA, likt UKÄ därför tvingades lämna, samt därmed ej ge jämförbart resultat.[16] Vidare kritiserades förfarandet på grund av för att artikel alltför politiskt styrt, till för att äga bristande stabilisering eller fastsättning bland högskolor samt studentföreträdare, på grund av för att existera en storskaligt experiment tillsammans tidigare oprövade metoder eftersom detta ej existerar säkert för att examensarbetens standard fanns säkert mätbara, samt till för att fem examensarbeten kunde existera till litet statistiskt underlag till enstaka trygg utvärdering.
Systemet kritiserades till för att ej ta hänsyn mot för att olika lärosäten attraherar studenter tillsammans olika förutsättningar, samt misstänktes behärska leda mot för att lärosätena inriktar sig vid för att enbart attrahera dem bästa studenterna istället på grund av för att utföra enstaka således utmärkt kurs vilket möjligt.
Högskoleverkets generella kriterier på grund av högskoleexamina är kapabel existera svåra för att tillämpa vid vissa ämnen, var detta istället finns internationellt framtagna ämnesspecifika kriterier.
Högskoleverkets generaldirektör Anders Flodström avgick 2010 inom protest mot systemets genomförande, även verkets huvudsekreterare samt ställföreträdande myndighetschef Lena Adamson lämnade verket vid bas från denna fråga.
Statssekreterare Peter Honeth, likt existerar ett från dem såsom drivit igenom systemet, försvarade detta tillsammans för att detta gav lärosätena ökad akademisk frihet för att ej myndigheter lägger sig inom hur kvalitetsprocesser utformas alternativt hur man genomför undervisningen, utan enbart granskar för att processen ger gott resultat.[17] ett väsentlig evaluering från systemet gjordes från Lena Adamson vid uppgift från SNS våren 2013.
Rapporten presenterades 15 femte månaden i året 2013 nära en SNS diskussion tillsammans åtföljande diskussion tillsammans statssekreterare Peter Honeth samt Tobias Krantz, utbildnings- samt forskningsminister nära tidpunkten på grund av systemets insättning. [18]
Nytt system
[redigera | redigera wikitext]2017-2022 kommer en nytt struktur för att användas från UKÄ till för att undersöka högskoleutbildningarnas kvalitet[19].
Fyra olika typer från granskningar görs:
- Granskningar från lärosätenas kvalitetsarbete
- Prövningar från examenstillstånd
- Utbildningsutvärderingar
- Tematiska utvärderingar
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Benner, Mats (2001). Kontrovers samt konsensus: vetenskap samt politik inom svenskt 1990-tal.
SISTER narrativ, 99-3510427-3 ; 1. Stockholm: Institutet till studier från träning samt undersökning (SISTER). Libris8360570. ISBN 91-578-0378-1
- Tobias Harding, 2001: ”Mångfald på grund av kvalitet” ett jämförande lärande från KTH samt Chalmers inom konsekvenser från den senares omdaning mot stiftelse genom reformen 1994, magisteruppsats inom statsvetenskap, Stockholm: Stockholms Universitet.
- Rothblatt, Sheldon (1997) (på engelska). The modern university and its discontents: the fate of Newman's legacies in Britain and America.
London: Cambridge University Press. Libris5021274.
ISBN 0-521-45331-3
- Sandström, Ulf (2002). ”Forskningsrådens påtvingade gränslöshet”. Det nya forskningslandskapet (2002): sid. [145]-162. Libris8816365
- Sandström, Ulf (2002). ”Tvärvetenskap samt forskningspolitik”. Spänningsfält (2002): sid. 215-241. Libris8909202