Hur många leoparder finns det i världen
Leopard
- För andra betydelser, titta leopard (olika betydelser).
Leopard (Panthera pardus) existerar en från dem fem stora kattdjuren från släktetPanthera.
Det största hotet är andra vuxna leoparder, tillsammans med tigrar och lejon, när de har möjlighet att fånga någon försvagad eller omedvetenDen förekommer inom Afrika samt inom södra delar från Asien. Arten kännetecknas från svarta fläckar vid orangegul päls, dock ej samtliga individer äger denna färgsättning. enstaka mörk individ benämns inom regel vilket (svart) panter. Leoparden jagar flera olika byten ifrån små insekter samt reptiler mot 100 kg tunga hovdjur.
Utseende samt läte
[redigera | redigera wikitext]Leopardens längd varierar kraftigt, ifrån ett meter mot nästan numeriskt värde meter på grund av skalle samt bålen, samt ett vikt mellan 28 samt 70 kg.[2] Därtill kommer enstaka 70 mot 95 cm utdragen svans.
Leoparden är en överlevare på så sätt att den klarar sig i så många olika biotoperMankhöjden ligger nära 45 mot 80 cm.[2] Honan existerar normalt mindre än hanen, omkring 85 andel från hanens vikt.[2] Individer likt vistas inom öppna savanner existerar vanligen större än individer likt lever inom skogar.[2]
De flesta leoparder existerar orangegult målade tillsammans svarta fläckar, dock teckningen varierar många.
Fläckarna existerar oftast mindre runt omkring, samt vid huvudet, samt större tillsammans med en mer ljus centrum vid kroppen.[2] Förutom vissa skillnader inom kroppsbyggnad existerar dem enklaste sättet för att skilja ett leopard ifrån ett jaguar vid foto för att jaguarens fläckar äger ytterligare ett mörk fläck inom detta ljusa inom varenda fläck.
Jaguaren besitter även kraftigare kroppsbyggnad, främst synligt inom detta större huvudet. inom naturen existerar detta ej därför svårt för att skilja enstaka jaguar ifrån enstaka leopard eftersom dem förekommer vid skilda kontinenter.[3]
Den svarta pantern, alternativt panter, existerar inom själva verket ett leopard vilket äger numeriskt värde recessiva gener till detta svarta fältpigmentet melanin.[4] detta skapar enstaka mörk päls var man bara anar fläckarna, mot skillnad ifrån dem vanligare gulfärgade leoparderna.
Denna kombination existerar ovanlig dock kallas melanism, samt förekommer bland andra kattdjur.
Utöver dem vanliga fläckiga leoparderna samt dem svarta exemplaren uppträder tämligen regelbundet mutationer inom leopardstammar, vilka ger upphov mot färgvariationer. Formerna inkluderar ett erythristisk (röd) form eller gestalt tillsammans med rödtonad botten samt chokladbruna fläckar,[5] bleka former tillsammans apelsinfärg illustration vid vit botten, bleka exemplar tillsammans nästan ljus bottenfärg samt tillsammans med azurblå ögon, exemplar likt mer alternativt mindre saknar fläckar samt exemplar såsom besitter ränder vid buk.
Den afrikanska leoparden besitter mindre fläckar dock inom större antal.
Arten förekommer i stora delar av Afrika söder om SaharaLängre österut inom utbredningsområdet ökar fläckarnas storlek. Siamleoparder är kapabel uppvisa ej bara en större ljust centrum inom fläckarna utan även ett mörk fläck inom detta, liknande jaguarens illustration.
I vissa exemplar existerar den svarta teckningen därför utbredd för att fläckarna flyter ihop samt kunna forma en sammanhängande mörk zon, inom vissa fall ovan kurera ryggen samt ner vid sidorna samt benen.
inom dem mer ljus områden likt återstår förmå finnas små fläckar (utan ljust centrum). Ansikte samt mage vid dessa varelse liknar dock vanliga leoparder. Vissa varelse (bland annat känt ifrån södra Indien) besitter således stora fläckar för att dem liknar trädleopardens illustration.
Pseudomelanism, var dem svarta markeringarna, utan effekt från melanism, existerar således grundlig för att all djuret täcks, förekommer sällsynt hos leoparder.
dem kvarvarande ljusa områdena kunna visa sig såsom virvlande mönster samt ränder. inom beskrivningar kallas dessa vilt ibland till tigrar.
Leoparder finns i Afrika, delar av Mellanöstern, Indien och SydostasienEtt preparerat exemplar (ursprungligen ifrån Somalia) demonstrerat inom femte månaden i året 1936 vid British Natural History Museum, uppvisade komplicerade mönster från ljusa markeringar, ränder samt större enfärgade ytor. Detta skiljer sig ifrån den vanliga leopardens mönster samt kallas inom vissa kontext "kungsleopard" (parallellt tillsammans King cheetah, kungsgepard, ett mer vedertagen benämning på grund av vissa former från gepard).
Sex liknande pseudomelanistiska exemplar återfanns mellan 1885 samt 1934 inom distriktet Albany nära staden Grahamstown inom Sydafrika, vilket pekar vid för att enstaka mutation skett inom populationen. Liknande kungsleoparder finns beskrivna ifrån Malabar inom sydvästra Indien. Troféjakt äger antagligen utrotat dessa stammar.
Leopardens bestånd är delat i många från varandra skilda populationerUtbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Leopardens bestånd existerar delat inom flera ifrån varandra skilda populationer. Arten förekommer inom stora delar från Afrika söder angående Sahara. Mindre populationer förekommer nära olika ställen inom norra Afrika. Utbredningsområdet fortsätter ovan Arabiska halvön samt västra Asien mot Kaukasus samt östra Asien.
Arten når trelandspunkten var Kina, Ryssland samt Nordkorea träffas samt vid detta sydostasiatiska fastlandet hittas leoparden fram mot halvö i asien. Kattdjuret förekommer vid Sri Lanka samt Java dock saknas vid Sumatra samt Borneo.[1]
Individerna vistas inom flera olika habitat. dem lever inom skogar inom låglandet, inom öppna gräsmarker, inom öknar, inom bergstrakter samt inom buskskogar.
inom afrikanska bergstrakter når leoparden 5500 meter ovan havet.[6]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Aktivitet samt revir
[redigera | redigera wikitext]Arten existerar främst energisk mellan skymningen samt gryningen. då honor ej existerar parningsberedda lever varenda individ isolerad. Reviret existerar större inom torra regioner tillsammans med mera öppen landskap.
Storleken varierar mellan 12 samt 35 km² på grund av hannar, medan honor äger en 4 mot 13 km² stort territorium. Hannens revir överlappar vanligen tillsammans med reviren från olika honor.[7]
Territoriets gränser indikeras tillsammans med körtelvätska, urin, avföring samt genom för att skrapa vid växt samt buskar.[2] Leoparden visar sitt krav även tillsammans läten såsom påminner ifall enstaka hes raspande hosta.[7]
Jakt samt föda
[redigera | redigera wikitext]Leoparden liknar tamkatten inom jaktsättet, såsom huvudsakligen existerar bakhållsjakt.[2] Leoparden jagar vanligen vid marken dock besitter förmåga för att klättra inom träd på grund av för att nå fram mot bytet.[2] Lika verksamma såsom små katter dock tillsammans avgörande storlek existerar leoparden ett farlig jägare.
inom områden tillsammans vilda leoparder hålls hundar normalt inlåsta. Formen vid leopardens hörntänder besitter ändrats många lite beneath den period såsom människan utvecklats ifrån hukande apor.
Leoparden konkurrerar tillsammans med lejon samt hyenor inom dem områden var dessa delar habitat, samt får ibland släppa ifrån sig byten mot dessa.
Jakten försiggår företrädesvis nattetid alternativt inom morgon samt gryning.
en begränsad smygförföljande följs från ett explosiv kortdistansattack. vid korta sträckor är kapabel ett fullvuxen leopard löpa upp mot 60 km/h samt hoppa 6 meter långt samt 3 meter högt.[7][2] Vanligast existerar döden genom kvävning genom för att bytets luftstrupe kläms åt, mindre byten dödas genom för att ryggraden inom nacken knäcks (liksom hos tamkatten).
Leoparden, som är extremt smygande, har få rovdjurLeoparden drar många gärna upp bytet inom växt samt förmå vid detta vis lyfta upp byten tre gånger sin personlig vikt, mot modell unga giraffer.[2] Ges situation jagar leoparden då vilket helst vid dygnet samt nästan vilket byte såsom helst. Ibland dödar leoparden en nytt byte redan innan detta inledande existerar uppätet.
Leoparden existerar enstaka många lyckad jägare, tillsammans mer varierade byten än andra stora kattdjur. Ofta existerar urvalet från bytesdjur beroende vid resurser inom levnadsområdet. Insekter samt andra ryggradslösa vilt, gnagare, harar, fiskar (precis likt hos tamkatten) existerar bland dem mindre bytena, större byten inkluderar gaseller, impala, babianer, svindjur, hjortdjur, dykarantiloper samt getdjur.
Den äter även fåglar, mindre kräldjur samt as.[2] Företrädesvis jagar leoparden byten liksom balanserar mellan 10 samt 40 kg. inom vissa fall förmå leoparden erhålla tag inom byten liksom fällts från geparder, utan sällskap hyenor alternativt små rovdjur.[7]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]I största delen från Afrika samt inom södra Asien äger leoparden inga särskilda parningstider.
Arten parar sig vanligen mellan månad samt månad inom nordost Asien. inom södra Afrika sker parningen oftast beneath den torra perioden mellan juli samt oktober.[2] Parningsberedda honor avsöndrar feromoner till för att locka mot sig enstaka hanne. beneath kopulationen biter hannen inom honans nacke.
Tyvärr minskar populationen ständigtParningsakten återkomma ovan några dagar.[7]
Dräktigheten varar inom 90 mot 105 dagar samt sedan föds vanligen numeriskt värde alternativt tre ungar, sällan upp mot sex ungar.[2]Födseln sker inom en gömställe likt förmå existera enstaka grotta, tät växtlighet alternativt enstaka jordhåla likt skapades från andra varelse.
Ibland flyttas ungarna mellan olika gömställen.[2] Ungarna följer sin moder efter 6 mot 8 veckor samt cirka efter tre månader slutar honan tillsammans med digivning.[7] Hannar blir könsmogna efter ungefär 2 tid samt honor efter cirka 2,5 år.[7] nära denna period alternativt något tidigare lämnar dem sin moder.[2]
Bara upp mot 50 andel från ungarna överlever mot könsmogen ålder.
Livslängden inom naturen existerar vanligen 10 mot 12 tid samt inom sällsynta fall upp mot 17 kalenderår. tillsammans människans vård, mot modell inom djurparker, blir leoparden ofta 21 mot 23 tid äldre samt sällan upp mot 27 år.[7]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Leoparden existerar synnerligen anpassningsbar samt finns inom flera miljöer samt varianter, varför olika auktoriteter beskrivit upp mot 30 underarter, varav enstaka existerar utdöd.
i enlighet med IUCN skiljs idag mellan nio underarter:[1]
- Afrikansk leopard (Panthera pardus pardus) - (livskraftig)
- Sydarabisk leopard (Panthera pardus nimr) - (akut hotad)
- Persisk leopard (Panthera pardus saxicolor) - (starkt hotad)
- Javaleopard (Panthera pardus melas) - (akut hotad)
- Lankesisk leopard (Panthera pardus kotiya) - (starkt hotad)
- Indisk leopard (Panthera pardus fusca) - (livskraftig)
- Indokinesisk leopard (Panthera pardus delacouri)
- Nordkinesisk leopard (Panthera pardus japonensis) - (sårbar)
- Amurleopard (Panthera pardus orientalis) - (akut hotad)
Underarternas bevarandestatus existerar ifrån 2008.
då artens bevarandestatus blev fräsch bedömd 2016 gjordes ingen fräsch värdering till underarterna.[1]
Leoparden samt människan
[redigera | redigera wikitext]Namn
[redigera | redigera wikitext]Trivialnamnet leopard existerar sammanlänkat tillsammans med den äldre föreställningen angående enstaka separat, massiv samt mörk kattart – pantern.
Leoparden troddes artikel enstaka hybrid mellan lejon samt panter, varför den fick en namn liksom bestod från enstaka sektion ifrån vardera – leo samt pardus. Panter existerar även en alternativt namn på grund av leopard,[8] alternativt på grund av svarta (melanistiska[9]) individer från leopard (då ofta förtydligat liksom svart panter[10]).
Som safaridjur
[redigera | redigera wikitext]Jakt vid leopard sker oftast tillsammans en bete inom form eller gestalt från en nydödat bytesdjur samt strålkastare. Trots sin storlek existerar detta, huvudsakligen nattaktiva predator, svårt för att analysera inom detta vilda.[11] Den liksom önskar observera leoparder inom detta fria, bör uppsöka något från dem reservat liksom besitter stora populationer; Sabi småsten Private Game Reserve inom Sydafrika, Yala nationalpark (Sri Lanka) alternativt Wilpattu nationalpark (också Sri Lanka) samt Serengeti inom Tanzania (Östafrika) existerar välkända leopardplatser.
Hot samt status
[redigera | redigera wikitext]Leopardens bestånd hotas från skogarnas samt savannernas omvandling mot jordbruksmark, betesmark samt samhällen. Dessutom reducerar antalet typiska bytesdjur vid bas från landskapsförändringar. då leoparden dödar boskapsdjur istället betraktas den vilket skadedjur samt den blir egen dödad från människor.
inom några regioner liksom inom norra Irak minskade populationen sålunda kraftigt för att den troligen ej kommer återhämta sig.
inom delar från utbredningsområdet skjuts leoparden liksom jakttrofé, något likt hotar populationen inom dessa regioner. inom några stater vilket Namibia, Botswana samt Zambia blev jaktverksamhet vid leoparden till detta avsikt inskränkt alternativt helt förbjuden.[1]
I Kina samt inom södra samt sydöstra Asien jagas arten till pälsens, benens samt några andra kroppsdelars skull.
dem senare används inom den traditionell medicinen. Jakten existerar ofta olagligt samt den förmå minska lokala populationer betydligt. i enlighet med enstaka lärande ifrån 2012 dödades inom distrikt 4 individer per sju dagar inom loppet från tio år.[1]
Trots konflikten tillsammans människan besitter leoparden inom flera regioner längre överlevnad än andra stora predator.
Arten besitter enstaka förbättrad förmåga för att justera sig mot kulturlandskap samt den kunna leva tillsammans en varierande urval från bytesdjur. därför uppkom missuppfattningen för att leoparden förmå uthärda dem flesta hot. bota populationens storlek fanns 2016 okänd dock inom flera regioner minskade beståndet markant.
IUCN uppskattar för att kurera beståndet minskade beneath dem senaste 22,3 år (tre generationer, räknat ifrån 2016) tillsammans med något mer än 30 andel samt listar leoparden likt känslig (VU).[1]
Heraldisk leopard
[redigera | redigera wikitext]Inom heraldiken existerar leopard termen till en lejon liksom går vid varenda fyra samt besitter huvudet vänt utåt mot betraktaren.[12] Detta mening skall sedan äga lånats mot namngivningen från djuret leopard då europeiska vetenskapsmän "upptäckte" detta.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefg] Stein, A.B., Athreya, V., Gerngross, P., Balme, G., Henschel, P., Karanth, U., Miquelle, D., Rostro-Garcia, S., Kamler, J.F., Laguardia, A., Khorozyan, inom.
& Ghoddousi, A. 2019 Panthera pardus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 4 juli 2020.
- ^ [abcdefghijklmno] R.
Edwards (22 oktober 2011). ”Leopard”. ARKive. Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2013. https://web.archive.org/web/20130204155452/http://www.arkive.org/leopard/panthera-pardus/. Läst 8 månad 2013.
- ^”Jaguar (Panthera onca)”. Our animals. Akron Zoo. Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2010. https://web.archive.org/web/20101119083109/http://akronzoo.org/learn/jaguar.asp. Läst 27 mars 2011.
- ^Eizirik, E.; Yuhki, N.; Johnson, W.
E.; Menotti-Raymond, M.; Hannah, S. S., O’Brien, S. J. (2003). ”Molecular Genetics and Evolution of Melanism in the katt Family”. Current Biology 13 (5): sid. 448–53. doi:10.1016/S0960-9822(03)00128-3. ISSN0960-9822. PMID 12620197. Arkiverad ifrån originalet den 2013-05-06. https://web.archive.org/web/20130506054200/http://www.pucrs.br/fabio/genomaenglish/index_arquivos/artigos_eduardo/Copy%20of%20Melanism_CB_reprint.pdf.
Arkiverad 6 femte månaden i året 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.”Arkiverade kopian”.
Arkiverad ifrån originalet den 6 femte månaden i året 2013. https://web.archive.org/web/20130506054200/http://www.pucrs.br/fabio/genomaenglish/index_arquivos/artigos_eduardo/Copy%20of%20Melanism_CB_reprint.pdf. Läst 11 månad 2013.
- ^”"Strawberry" leopard Discovered—A First”. National Geographic.
12 april 2012. http://news.nationalgeographic.com/news/2012/04/120412-strawberry-leopard-south-africa-animals-science/.
- ^Ronald M. Nowak, red (1999). ”Big Cats” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 821-834. ISBN 0-8018-5789-9
- ^ [abcdefgh] Hunt, A.
& P. Myers. 2011 Panthera pardus vid djur Diversity Web (engelska), besökt 1 augusti 2011.
- ^”panter | svenska.se”. https://svenska.se/tre/. Läst 16 april 2020.
- ^”svart panter - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svart-panter. Läst 16 april 2020.
- ^”leopard - Uppslagsverk”. www.ne.se.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/leopard. Läst 16 april 2020.
- ^Wines, Michael (24 oktober 2004). ”In South Africa, It’s All in the Game”. The New York Times. http://travel.nytimes.com/2004/10/24/travel/24timbavati.html. Läst 20 mars 2010.
- ^Woodcock, Thomas; Robinson, John Martin (1988). The Oxford Guide to Heraldry.
New York: Oxford University Press. sid. 203. ISBN 0-19-211658-4
|