Riksdagens mål om halvering antalet
Sveriges riksdag
Sveriges riksdag, alternativt riksdagen, existerar Sverigeslagstiftande kyrka samt i enlighet med regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.[1] Riksdagen består från ett enda kammare tillsammans med 349 ledamöter, likt väljs genom allmänna samt direkta omröstning vart fjärde år.[2]
Riksdagen ansvarar till för att stifta lagar, besluta ifall avgift mot staten samt besluta hur statens medel bör användas.[1] Riksdagen utövar även parlamentarisk kontrollmakt ovan regeringen,[3] tillsammans med chansen för att avsätta den genom ett misstroendeförklaring.[4] enstaka färsk statsminister kunna ej tillträda utan för att ursprunglig äga godkänts från riksdagen.
inom enlighet tillsammans principen ifall negativ parlamentarism existerar statsministern samt övriga regeringen tolererad från riksdagen sålunda länge ej mer än hälften från riksdagens ledamöter röstar emot den.[5]
Riksdagen leds från enstaka talman, likt sedan den 24 september 2018 existerar Andreas Norlén (M).
Ledamöterna existerar organiserade inom olika partigrupper efter politiskt område. dem utses genom direkta val; detta senaste ägde boende den 11 september 2022 samt nästa ordinarie omröstning existerar planerat mot den 13 september 2026. Riksdagen äger sitt säte inom Riksdagshuset inom huvudstaden.
I regeringsformen står det att all makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädareOrganisation
[redigera | redigera wikitext]Riksmötet öppnar den andra tisdagen inom september varenda tid, utom dem kalenderår allmänt omröstning hålls. Då öppnar detta några veckor senare.
Riksdagen existerar organiserad inom sexton riksdagsutskott samt inom EU-nämnden. Utrikesnämnden intar ett särställning då den leds från statschefen samt existerar en samrådsorgan mellan regeringen samt riksdagen.
Detta är, räknat per invånare, ett större antal än i många jämförbara länderdetta årliga riksdagsarbetet indelas inom arbetsperioder vilket kallas sessioner. Riksdagen existerar representerad inom internationella kroppsdel, mot modell Europarådet, Europeiska unionen, Nordiska rådet samt Förenta nationerna. Riksdagens funktion, direktiv samt bestämmelser ordineras från Riksdagsordningen (RO).
Riksdagen äger liksom regeringen myndigheter knutna mot sig, vilka inom flera fall besitter mot funktion för att verka till riksdagens kontrollmakt.
på grund av närvarande äger riksdagen tolv myndigheter, utöver administration för riksdagen, vilken sköter den interna förvaltningen:
Riksdagens valberedning utses från riksdagen. detta existerar en kroppsdel såsom bereder dem omröstning likt äger lokal inom kammaren. Den bereder ej omröstning från riksföreståndare, talman, kammarsekreterare, justitieombudsman alternativt riksrevisor.[6]
Uppgifter
[redigera | redigera wikitext]Sveriges riksdag utgör landets lagstiftande kraft.
Den existerar Sveriges högsta beslutande kroppsdel, samt den viktigaste demokratiska församlingen inom landet. Utöver lagstiftningsmakten besitter riksdagen även inom övning för att besluta ifall avgift mot staten samt besluta hur statens medel bör användas. Därtill hör för att riksdagen bör undersöka rikets styrelse (regeringen samt statsråden) samt förvaltning.[7]
Riksdagsarbetet består bland annat inom för att behandla förslag mot nya lagar.
Dessa finns inom numeriskt värde varianter: dels propositioner, liksom existerar förslag skrivna från regeringen, dels samt motioner, liksom existerar förslag likt existerar författade från enskilda riksdagsledamöter. Dessa motioner samt propositioner behandlas inom detta riksdagsutskott likt besitter grabb ifall förslagets fält samt utskottets beslut skrivs ned inom en utskottsbetänkande.
Riksdagsledamöterna arbetar även tillsammans med för att delta nära arbetsplena samt bordläggningsplena, framställa skriftliga problem att diskutera samt interpellationer mot statsråd samt delta inom debatter. Riksdagsledamöternas sysselsättning pågår inom massiv utsträckning inom utskotten.
Riksdagen besitter även flera kontrolluppgifter – den kontrollerar regeringens samt myndigheternas jobb.
en från riksdagens viktigaste beslut existerar för att anta statens ekonomisk plan likt lämnas likt ett proposition från regeringen mot riksdagen numeriskt värde gånger per kalenderår. Riksdagens viktigaste kontrollorgan existerar konstitutionsutskottet samt Justitieombudsmannen.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ståndsriksdagens etablerande
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen inom land leder sitt ursprung dels ifrån dem gamla alltingen samt dem församlingar vilket valde landets monark, dels ifrån stormannaförsamlingar likt beneath namn från herredagar alternativt hovdagar förekom beneath 1200-, 1300- samt 1400-talen.[8]
En datering från riksdagens uppkomst, vilket varit enstaka många omdiskuterad fråga, blir beroende från hur man definierar begreppet riksdag.
Fäster man endast avseende nära för att detta fanns enstaka till bota landet representativ samling liksom ägde viss beslutanderätt, därför är kapabel den valnämnd såsom utsåg kungen kallas Sveriges inledande riksdag samt riksdagens uppkomst dateras mot 1319.[8]
Lägger man däremot vikten vid för att samtliga befolkningsgrupper varit representerade samt för att mötet fyllt ett funktion inom rikets styrelse kunna man prata ifall ett riksdag inledningsvis vid 1400-talet.[8]
Redan 1435 kallade man mot en träff inom Arboga på grund av för att diskutera samt besluta ifall rikets angelägenheter.
Arboga sammankomst besitter därför ibland kallats Sveriges inledande riksdag. dock ursprunglig nära Gustav Vasas numeriskt värde riksmöten inom Västerås 1527 samt 1544 är kapabel man prata angående ett riksdag tillsammans representation från dem fyra stånden: adel, präster, borgare samt bönder. Själva termen riksdag kom inom bruk vid 1540-talet, samt 1617 antogs den inledande riksdagsordningen: Ordningen till ständernas sammanträden, vilken justerade arbetsformerna till dåtidens riksdag samt hur ärendena skulle behandlas.
beneath 1600-talet utvecklades även systemet tillsammans propositioner, förslag ifrån kungen mot riksdagen. Riksdagen tillsatte utskott tillsammans med representanter till dem fyra stånden på grund av för att förhandla fram beslutsunderlag. Sedan 1500-talet ägde stånden samt riksdagsmännen även en slags motionsrätt; dem kunde lägga fram egna politiska förslag, såsom kallades besvär.[9]
Utskottsväsendet växte fram.
Bestämmelser infördes ifall vilka liksom skulle kallas mot riksdagen samt nära vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas.
Nu säger transportstyrelsen att riksdagens mål om halverat antal döda till 2020 inte kommer uppfyllasdetta karolinska enväldet, vars insättning skedde inom samverkan tillsammans riksdagen, försvagade riksdagens ställning; riksdagen blev en lydigt redskap inom kungens sker.
Frihetstiden
[redigera | redigera wikitext]Desto större dominans fick riksdagen beneath frihetstiden vid 1700-talet, genom riksdagsordningen 1723, såsom inom stort sett koncentrerade all kraft mot ständerna.
en partisystem, hattar samt mössor, samt enstaka parlamentarism, likt företer vissa likheter tillsammans nutidens, växte fram. Traditionerna inom detta nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går igen mot denna period (för modell vid riksdagsutskott beneath frihetstiden, titta Riksdagen 1760–1762).
Detta ständervälde – slutligen försvagat från ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar samt korruption – föll samman då monark Gustav III genomförde sin oblodiga statsvälvning tid 1772.
Gustavianska tiden
[redigera | redigera wikitext]Gustav III:s statsvälvning innebar slutet vid Frihetstiden samt enstaka återgång mot ett maktdelning mellan kungen samt riksdagen, vilken befästes inom 1772 års regeringsform, likt beslutades vid Riksdagen 1771–1772.
Regeringsformen byggde vid maktdelningsprincipen inom Montesquieus anda, var Riksdagen behöll sin roll såsom lagstiftande auktoritet samt sin mäktiga riktig mot beskattning, samt kungen återtog rollen såsom den verkställande makten. nära Riksdagen 1789 infördes Förenings- samt säkerhetsakten, såsom plats en tillägg mot 1772 års regeringsform.
för tillfället utökades kungens kraft, samt denne kunde fritt besluta ifall konflikt samt fred, något liksom tidigare endast ankom vid riksdagen. Dock innebar detta även slutet på grund av detta högadliga riksrådet samt för att precursor mot dagens statsmakt bildades, Rikets allmänna ärendens beredning. mot Riksdagen 1789 skrev även tonsättaren namn Martin Kraus enstaka öppningsmarsch såsom kallas Riksdagsmarschen.
1809 års författning
[redigera | redigera wikitext]År 1809 fick landet ett färsk regeringsform, vilken följdes från 1810 års riksdagsordning.[10]. Den föreskrev ett fortsatt delning från makten mellan kungen samt riksdagen, såsom kvar bestod från dem fyra stånden. idag fick även domstolar samt myndigheter ett självständig ställning samt justitieombudsmannaämbetet inrättades.[10]Maktdelningsläran, vilket skilde mellan lagstiftande, dömande samt verkställande inflytande, utövade stort effekt vid 1809 års regeringsform vilket, låt existera tillsammans stora ändringar, kom för att gälla mot samt tillsammans utgången från 1974.
Tvåkammarsystem
[redigera | redigera wikitext]Mellan 1809 samt 1974 gjordes viktiga förändringar inom författningen på grund av för att även dem framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade. Genom för att Riksdagen 1865–1866 avgjorde för att införa riksdagsordningen 1866 genomfördes representationsreformen, vilken innebar för att ståndsriksdagen upphörde samt ersattes från en tvåkammarsystem.[10]
Efter tvåkammarriksdagens insättning 1867 valdes inledande kammaren omväg genom landstingen samt dem största städernas kommunala beslutande församlingar till enstaka period från 9 kalenderår.
Den ansågs företräda ”bildningen samt förmögenheten”. Endast män fanns valbara samt dessutom fanns ålders-, inkomst- samt förmögenhetsvillkor; på grund av valbarhet mot inledande kammaren krävdes för att man
- hade fyllt 35 år
- samt
- a) ägde enstaka fastighet taxerad mot minimalt 80 000 riksdalereller
- b) ägde enstaka skattepliktig intäkt vid minimalt 4 000 riksdaler.
Endast 6 000 personer inom all landet uppfyllde dessa krav.
dem 125 ledamöterna inom inledande kammaren ägde ej heller något arvode till sitt jobb inom riksdagen. Ledamöterna inom inledande kammaren spridda sig 1867 yrkesvis liksom 40 andel högre ämbetsmän, 35 andel godsägare samt 25 andel storföretagare.[11] Jämsides tillsammans med den allmänna rösträtten utvecklades samt accepterades allmänt detta parlamentariska styrelseskicket, liksom innebär för att regeringen till sin existens existerar beroende från riksdagens stöd.
Rösträtten
[redigera | redigera wikitext]Rösträttsfrågan kom för att debatteras livligt ifrån 1860-talet, då krav vid enstaka inom praktiken allmän rösträtt något som har transporterats eller flyttats fram. Allmän rösträtt (men ej lika rösträtt) till män nära omröstning mot andra kammaren genomfördes 1909.
tid 1918 infördes allmän samt lika rösträtt på grund av män, samt 1921 till kvinnor, då även andrakammarvalet 1921 hölls.
Den beskriver våra demokratiska rättig heter, till exempel att det är förbjudet med dödsstraf, och hur landet ska styrasej förrän då blev riksdagen fullt ut enstaka demokratisk representation på grund av all människor. Män ägde sedan 1909 visserligen haft rösträtt mot andra kammaren dock mot inledande kammaren, var den egentliga makten nedsänkt, fick dem nästan allmän samt lika rösträtt, detta krävdes fullgjord värnplikt på grund av rösträtt, samtidigt såsom kvinnorna fick allmän rösträtt.
1922 ändrades grundlagen sålunda även myndiga män likt ej fullgjort sin värnplikt fick rösträtt.[12]
Rösträtt mot landsting samt stadsfullmäktigeförsamlingar, vilket inom sin tur valde ledamöter mot inledande kammaren, berodde 1867–1911 vid förmögenhet samt intäkter samt även bolag samt juridiska personer kunde äga rösträtt.
Även kvinnor såsom betalade avgift ägde rösträtt. Mer än hälften från samtliga män ägde kommunal rösträtt, dock eftersom rösträtten fanns graderad (ju större förmögenhet/inkomst desto fler röster ägde väljaren) plats detta till dem allra flesta meningslöst för att delta inom valen. Ledamöterna inom inledande kammaren ägde mandatperioder vid nio år; enstaka niondedel från kammarens mandat omvaldes årligen.
Rösträtt nära omröstning mot andra kammaren plats inom vallag mellan 1867 samt 1911 begränsad vid nästa sätt:
Rösträtt ägde svenska medborgare,
- som fanns män
- 21 tid fyllda
- samt
- a) innehade fastighet taxerad mot minimalt 1 000 riksdaler (senare kronor) eller
- b) arrende från jordbruksfastighet taxerad mot minimalt 6 000 riksdaler eller
- c) uppbärande från skattepliktig lön vid minimalt 800 riksdaler.
- Dessutom krävdes för att man ägde betalat sina skulder (kommunalskatten) mot kommunen.
Reglerna angående rösträtt gjorde för att kammaren knappast valdes vid en demokratiskt sätt: 5,5 andel från befolkningen samt 21 andel från varenda myndiga män ägde rösträtt.
på grund av för att artikel valbar måste man artikel 25 kalenderår fulla samt äga rösträtt.
En ökning med nästan 30 procent sen förra åretRösträttsreformen 1909 innebar för att andra kammarens väljarkår ökade ifrån 9,5 andel mot 19 andel från den totala folkmängden. Rösträttsåldern höjdes ifrån 21 mot 24 tid. Män likt levde från fattigvården, ej ägde fullgjort värnplikt samt kvinnor saknade allmänt rösträtt. på grund av omröstning mot inledande kammaren infördes enstaka fyrtiogradig skal.
tid 1918 infördes kvinnlig rösträtt samt kraven vid betalda skulder mot kommunen blev tagna försvunnen. Rösträttsåldern på grund av omröstning mot andra kammaren sänktes mot 23 kalenderår. Rösträttsåldern till omröstning mot inledande kammaren höjdes ifrån 21 mot 27 kalenderår (sänkt mot 23 kalenderår 1937, 21 kalenderår 1941 samt 20 kalenderår 1965).
Motivering Den svenska riksdagen har idag 349 ledamöterDen liksom plats hållbart försörjd från fattigvården alternativt satt inom konkurs saknade kvar rösträtt. Kravet vid fullgjord värnplikt blev tagna försvunnen 1922. Rösträttsreformerna innebar för att 54 andel från läka befolkningen ägde rösträtt 1921.[11] Dagens vallag existerar mer givmild.
Kvinnlig representation
[redigera | redigera wikitext]1921 valdes dem inledande kvinnorna in likt ledamöter inom Sveriges riksdag.
Kerstin Hesselgren valdes mot inledande kammaren, medan Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Agda Östlund samt Bertha Wellin valdes in inom andra kammaren. Andelen kvinnliga riksdagsledamöter steg mot enstaka start långsamt, samt 1971 fanns ännu endast 14 andel från ledamöterna kvinnor.[13]
Under senare kalenderår äger dock andelen kvinnliga ledamöter ökat snabbare, delvis vilket ett resultat från medvetna satsningar (i vissa fall tillsammans "varannan damernas"[14] vid valbar plats) från dem större politiska partierna.
Efter riksdagsvalet 2014 fanns andelen kvinnor inom riksdagen 43,6 procent,[13] samt efter riksdagsvalet 2018 ägde siffran stigit ytterligare, mot 46,1 andel. Sveriges existerar en från världens länder tillsammans med högst andel kvinnliga parlamentariker.[15]
Enkammarsystem
[redigera | redigera wikitext]År 1971 övergavs tvåkammarsystemet samt ett kammare tillsammans 350 ledamöter infördes.
Samtidigt gjordes utskottsväsendet ifall. Systemet tillsammans med olika utskott på grund av lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs samt 16 utskott till olika ämnesområden, fackutskott, inrättades. Tre kalenderår senare, 1974, fick landet såväl ett färsk riksdagsordning vilket ett färsk regeringsform. Parlamentarismens principer skrevs in inom regeringsformen samt talmannen tilldelades enstaka huvud roll nära bildandet från regeringar.
mot valet 1976 sänktes rösträttsåldern ifrån 20 mot 18 kalenderår. nära identisk situation ändrades antalet riksdagsledamöter ifrån 350 mot 349.
Jämviktsriksdag
[redigera | redigera wikitext]Olägenheterna tillsammans en jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart. nära riksdagsvalet 1973 fick dem socialistiska samt borgerliga blocken 175 riksdagsplatser fanns. detta ledde mot för att flera omröstningar inom riksdagen fick avgöras tillsammans med hjälp från lotten.
inom folkmun äger den kallas ”Lotteririksdagen”. Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande, såsom ifrån samt tillsammans med detta tid kallades riksmötets öppnande, inom den provisoriska plenisalen inom Kulturhuset nära Sergels torg inom huvudstaden. 1975 års riksmöte varade endast beneath vårsessionen, eftersom riksdagens arbetsår ändrades ifrån för att tidigare äga omfattat enstaka vår- samt ett höstsession mot för att omfatta enstaka höst- samt ett vårsession.
Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/1976 års riksmöte samt ifrån samt tillsammans 1976/1977 års riksmöte besitter kammaren 349 ledamöter. Då talmannen ej besitter rösträtt går den individ ifrån talmannens område likt stod närmast för att bli invald inom riksdagen in likt ersättare vid talmannens område inom riksdagen.
Fyraårig valperiod
[redigera | redigera wikitext]År 1994 fattade riksdagen numeriskt värde beslut såsom förändrade riksdagens arbete: dels för att valperioden skulle förlängas ifrån tre mot fyra kalenderår, dels för att budgetarbetet skulle effektiviseras.
detta senare innebär för att budgetåret numera löper vid kalenderår samt för att budgetpropositionen läggs fram samt behandlas beneath hösten.
Val mot riksdagen
[redigera | redigera wikitext]Val mot riksdagen äger utrymme vart fjärde tid den andra söndagen inom september.
Att minska antalet ledamöter skulle öka det politiska inflytandet för varje enskild ledamot men också spara pengar för landet som helhet och stärka banden mellan väljare och valda politikerpå grund av för att en område bör erhålla område inom riksdagen behövs minimalt fyra andel från rösterna inom all landet alternativt tolv andel från rösterna inom någon valkrets (inget område besitter dock någonsin vunnit riksdagsrepresentation genom tolvprocentsregeln). Mandaten fördelas i enlighet med jämkade uddatalsmetoden.
Historiska valresultat
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning inom inledande kammaren 1912–1970
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | S | C | L | M | Grafisk föredrag, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1912 | 12 | 52 | 86 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1914 | 13 | 49 | 88 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1915 | 14 | 47 | 89 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1918 | 1 | 16 | 45 | 88 | 150 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1921 | 3 | 51 | 19 | 40 | 37 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1922 | 3 | 50 | 18 | 38 | 41 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1925 | 1 | 52 | 18 | 35 | 44 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1929 | 1 | 52 | 17 | 31 | 49 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1933 | 1 | 58 | 18 | 23 | 50 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1937 | 1 | 66 | 22 | 16 | 45 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1941 | 1 | 75 | 24 | 15 | 35 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1945 | 2 | 83 | 21 | 14 | 30 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1949 | 3 | 84 | 21 | 18 | 24 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1953 | 4 | 79 | 25 | 22 | 20 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1957 | 3 | 79 | 25 | 30 | 13 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1959 | 2 | 79 | 22 | 32 | 16 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1961 | 2 | 77 | 20 | 33 | 19 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1965 | 2 | 78 | 19 | 26 | 26 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1969 | 1 | 79 | 20 | 26 | 25 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mandatfördelning inom valet mot andra kammaren, valen 1911–1968
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | SP | S | ÖVR | C | FR | L | M | Grafisk redovisning, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1911 | 64 | 101 | 65 | 230 | 57,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1914 V | 73 | 71 | 86 | 230 | 69,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1914 H | 87 | 57 | 86 | 230 | 66,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1917 | 11 | 86 | 12 | 62 | 59 | 230 | 65,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1920 | 7 | 75 | 2 | 29 | 47 | 70 | 230 | 55,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1921 | 13 | 93 | 21 | 41 | 62 | 230 | 54,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1924 | 5 | 104 | 23 | 28 | 5 | 65 | 230 | 53,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1928 | 8 | 90 | 27 | 28 | 4 | 73 | 230 | 67,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1932 | 2 | 6 | 104 | 36 | 24 | 58 | 230 | 68,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1936 | 5 | 6 | 112 | 36 | 27 | 44 | 230 | 74,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1940 | 3 | 134 | 28 | 23 | 42 | 230 | 70,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1944 | 15 | 115 | 35 | 26 | 39 | 230 | 71,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1948 | 8 | 112 | 30 | 57 | 23 | 230 | 82,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1952 | 5 | 110 | 26 | 58 | 31 | 230 | 79,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1956 | 6 | 106 | 19 | 58 | 42 | 231 | 79,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 5 | 111 | 32 | 38 | 45 | 231 | 77,4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1960 | 5 | 114 | 34 | 40 | 39 | 232 | 85,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1964 | 8 | 113 | 36 | 43 | 33 | 233 | 83,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1968 | 3 | 125 | 39 | 34 | 32 | 233 | 89,48 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| nära valet 1911 blev enstaka frikostig (L) vald från dem moderata (M) samt existerar inom tabellen uppskriven inom kolumnen på grund av M.[16]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mandatfördelning inom omröstning mot Sveriges riksdag, valen 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk framställning, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 17 | 163 | 71 | 58 | 41 | 350 | 88,33 | ||||||
| 1973 | 19 | 156 | 90 | 34 | 51 | 350 | 90,84 | ||||||
| 1976 | 17 | 152 | 86 | 39 | 55 | 349 | 91,76 | ||||||
| 1979 | 20 | 154 | 64 | 38 | 73 | 349 | 90,72 | ||||||
| 1982 | 20 | 166 | 56 | 21 | 86 | 349 | 91,44 | ||||||
| 1985 | 19 | 159 | 44 | 51 | 76 | 349 | 89,93 | ||||||
| 1988 | 21 | 156 | 20 | 42 | 44 | 66 | 349 | 85,96 | |||||
| 1991 | 16 | 138 | 25 | 31 | 33 | 26 | 80 | 349 | 86,73 | ||||
| 1994 | 22 | 161 | 18 | 27 | 26 | 15 | 80 | 349 | 86,82 | ||||
| 1998 | 43 | 131 | 16 | 18 | 17 | 42 | 82 | 349 | 81,39 | ||||
| 2002 | 30 | 144 | 17 | 22 | 48 | 33 | 55 | 349 | 80,11 | ||||
| 2006 | 22 | 130 | 19 | 29 | 28 | 24 | 97 |