Hur pratar man i norrbotten

Överkalixmål (även överkalixbondska^[2], överkaliska^[3]; vid överkalixmål: överköḷis^[4], överköḷismaaḷe^[5], båonsk) existerar ett skandinavisk (norrländsk) språklig varietet såsom huvudsakligen talas inom Överkalix socken inom Norrbotten, samt delvis inom dem angränsande socknarna Gällivare, Korpilombolo, Övertorneå samt Hietaniemi.^[6]

Överkalix utgör nordgränsen på grund av traditionell svenska dialekter inom land, eftersom socknarna norr därom varit meänkieli- samt samiskspråkiga.^[7] Överkalixmålet existerar närmast besläktat tillsammans andra sedvänja dialekter inom Norrbotten samt då inom synnerhet tillsammans med nederkalixmålet, likt tillsammans tillsammans med överkalixmålet utgör kalixmålen, dock skillnaderna mellan dialekterna existerar således resehandling stora för att dem ej existerar ömsesidigt begripliga.^[8][9][10]

Överkalixmålet äger, likt t.ex.

The westerly influences were notably strong in the centuries leading up to the Viking Age

älvdalskan inom övre Dalarna, en visst renommé såsom enstaka från dem maximalt ”svårbegripliga” svenska dialekterna, samt dem stora skillnaderna ifrån standardsvenskan fullfölja för att överkalixmålet ibland betraktas vilket en eget språk.^{[11][12][13][10]}

Status

[redigera | redigera wikitext]

Överkalixborna besitter beneath 1900-talet inom upphöjd grad frångått överkalixmålet mot förmån till standardsvenska.

Redan beneath 1930-talet började vissa familjer inom Överkalix för att prata svenska tillsammans med sina små människor, en fenomen såsom blev ännu mera allmänt vid 1940-talet. flera överkalixbor vilket växte upp vid 1940-talet besitter därför enbart passiva kunskaper inom överkalixmålet, eftersom deras föräldrar talade detta sinsemellan samt tillsammans med sina vänner, dock ej tillsammans med barnen.

Dessa ungar besitter sedan inom sin tur inom upphöjd grad talat svenska tillsammans sina egna ungar, samt vid 1980-talet fanns detta ovanligt för att föräldrar tilltalade sina ungar vid överkalixmål.^[14]

På 1930-talet ägde även levnadsstandarden ökat inom Överkalix, samt kanske ville mödrar vilket själva vuxit upp tillsammans med hårt kroppsarbete öka sina barns chanser mot en enklare liv tillsammans med hjälp från kurs samt goda kunskaper inom svenska.

Tidigare ägde svenska främst använts inom vissa domäner, t.ex.

De geografiskt uppställda ordsamlingarna är sökbara på landskap och härad eller socken

inom skolan, inom kyrkan, hos läkaren samt inom viss mån inom kommunala ärenden. beneath samt efter andra världskriget ökade rörligheten utanför Överkalix socken, samt flera flyttade ifrån socknen till jobb. Detta ledde mot för att befolkningen inom Överkalix halverades ifrån 1940 mot slutet från 1980-talet. flera familjer inom Överkalix besitter därför släktingar inom större städer, vilket även besitter påverkat bruket från överkalixmål inom vardagen.^[14]

2023 bildades föreningen Bjernna tillsammans målet för att återuppliva överkalixmålet; föreningen använder namnet överkaliska.^[3]

Fonologi

[redigera | redigera wikitext]

Överkalixmålets ljudsystem uppvisar både äldre bevarade drag (arkaismer) samt nyare innoverade drag (novationer).

Vissa från dessa drag delas tillsammans flera andra norrländska syfte, medan vissa enbart delas tillsammans med dem närmaste grannmålen alternativt existerar unika till överkalixmålet.

Kvantitet

[redigera | redigera wikitext]

Överkalixmålet äger likt andra dialekter inom Norrbotten bevarat den fornsvenskakortstavigheten, således för att mening liksom posa ’påse’ samt somar ’sommar’ uttalas tillsammans vykort vokal samt kreditkort konsonant.

Det innebär att man i ett antal lådor hittar kort med ord från bara till exempel Långasjö i Småland, Öckerö i Bohuslän eller Överkalix i Norrbotten

Vidare äger kortstavigheten påverkat rotvokalen inom flera mening, s.k. tilljämning, likt inom löro ’lada’ samt lisi ’läst’. inom gamla långstaviga mening besitter ändelsevokalen apokoperats, liksom inom käst ’kasta’ samt tjörk ’kyrka’. Tilljämningen samt apokoperingen delas tillsammans flera andra norrländska uppgift, dock mot skillnad ifrån t.ex.

detta angränsande nederkalixmålet besitter överkalixmålet ingen cirkumflex accent inom dem apokoperade långstavingarna, jämför nederkalixmålets tâck ’tacka’ samt tjö̂rk ’kyrka’ tillsammans med tvåtoppig accent inom rotvokalen.^[15]

Vokaler

[redigera | redigera wikitext]

Överkalixmålet äger även likt flera andra dialekter inom Norrbotten samt Västerbotten bevarat dem gamla diftongerna.

såsom inom likt inom stain ’sten’, äok ’öka’ samt håir ’höra’, dock besitter även innoverat flera nya diftonger från äldre långa vokaler, t.ex. kneir ’knä’, däik ’dike’.^[16]

Vidare besitter detta äldre fornsvenska långa a-ljudet olikt dem flesta andra svenska dialekter (men likt lulemålet) ej övergått inom en å-ljud, vilket inom haar ’hår’ samt smaa ’små’, medan detta äldre korta a-ljudet ofta besitter övergått inom en långt e-ljud: dee ’dag’.^[16][17]

Karakteristiskt på grund av överkalixmålet existerar även inskjutandet från enstaka vokal inom vissa konsonantkluster, s.k.

svarabhaktivokal, såsom inom kaḷev ’kalv’ samt ärem ’arm’. Detta förekommer även inom viss mån inom nederkalixmålet samt pitemålet, dock ej inom lika upphöjd utsträckning vilket inom överkalixmålet.^[18]

Konsonanter

[redigera | redigera wikitext]

Överkalixmålet karakteriseras från ett trend mot sammanfall mellan dem tonande klusilerna /b d g/ samt dem tonlösa klusilerna /p t k/ sålunda för att låg̥ tillsammans med tonlöst g-ljud betyder såväl ’lock’ likt ’lagg’.^[19]

Likt flera andra norrländska syfte besitter överkalixmålet bevarat dem gamla konsonantförbindelserna /mb nd ŋg/ vilket inom keemb ’kamm’ samt leeng ’lång’ (med hörbart g-ljud).

Likaså äger konsonanterna /d g h l/ bevarats före /j/ likt inom diop ’djup’, hioḷ ’hjul’ samt lior ’ljud’.^[20]

Gemensamt tillsammans med nederkalixmålet existerar för att äldre [ð] övergått inom en r-ljud, likt inom bḷeer ’blad’ samt täir ’tid’.^[21]

Prosodi

[redigera | redigera wikitext]

Karakteristiskt på grund av överkalixmålet existerar för att detta likt flera finlandssvenska dialekter saknar ordaccentsdistinktion, vilket skiljer detta ifrån detta något som ligger nära eller är i närheten nederkalixmålet samt samtliga andra dialekter inom Norrbotten.

Det omfattar svenska dialekter i huvudparten av Norrland utom i Gästrikland och södra Hälsingland, där sveamål talas

Dessutom finns ingen s.k. cirkumflex accent, därför medan hest ’häst’ samt hêst ’hästar’ skiljs åt vid nederkalixmål, därför uttalas dem identiskt vid överkalixmål. Frånvaron från ordaccenter inom överkalixmålet äger tillskrivits inflytande ifrån finska samt samiska.^[22]

Språkprov

[redigera | redigera wikitext]

Följande språkprov existerar taget ifrån berättelserna inom Övre Norrlands bygdemål.^[23]

Överkalixmål

Ji vär krängo tjuo ar, dar fåor ji til Köḷis opa höstmârsnin ve pâppen å hesto. […] Di seld stjinna. Karamellen fânns äint den täin. dock bristsåckre he bräokä di tjöip o mârsnin. Di tjöfft fäll miḷe å gröine å båmelstran. bryggd dryck kåstä siottifem öir mârka den täin. Å smöre seld di å smaka. Karan tjöfft smaka å djåoḷ si kḷemma å slåo nevan inom båoḷen å hernäs å slåos.

Svenska

Jag fanns ungefär 20 tid, då for jag mot Kalix vid höstmarknaden tillsammans far samt hästen. […] dem sålde skinn. Karameller fanns ej den tiden. dock bröstsocker detta brukade dem köpa vid marknaden. dem köpte väl mjöl samt krossad säd samt bomullstråd. Kaffet kostade 75 öre marken den tiden. samt fett sålde dem samt ”smaka” (=brännvin). Karlarna köpte smaka samt gjorde sig supar samt slog nävarna inom bordet samt luggades samt slogs.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

• Dahl, Östen (2015). Grammaticalization in the North: noun phrase morphosyntax in Scandinavian vernaculars.

  Studies in diversity languages ; 6. Berlin: Language Science Press. https://library.oapen.org/viewer/web/viewer.html?file=/bitstream/handle/20.500.12657/33192/559871.pdf?sequence=1&isAllowed=y 

• Dahlstedt, Karl-Hampus; Ågren, Per-Uno (1980). Övre Norrlands bygdemål: berättelser vid bygdemål tillsammans med förklaringar samt ett dialektöversikt (2.

  uppl.). Umeå: Johan Nordlander-sällsk 

• Dahlstedt, Karl-Hampus (1983). ”Överkalix: ett språkets sprängmina inom norr”. Thule. "1983:3–4". sid. 28–32 
• Källskog, Margareta (1986). ”Om dialekten inom Överkalix”. i Hederyd, Olof. Överkalix.
  Norrländska mål är ett av det svenska språkområdets sex olika traditionella dialektområden

  sektion 2: ifrån fiskestrider mot avfolkningstider. Överkalix/Luleå: Överkalix samhälle & Norrbottens museum. sid. 273–287 

• Källskog, Margareta (1992). Attityd, interferens, genitivsyntax: Studier inom nutida Överkalixmål. Uppsala: Dialekt- samt folkminnesarkivet. http://sprakochfolkminnen.diva-portal.org/smash/get/diva2:1095265/FULLTEXT01.pdf 
• Lundbäck, Ernst (1967). ”Kalixmålet: några språkhistoriska anteckningar”. Kalix.
  Skelleftemål eller skellefte bondska ("sjeletmaLe", "sjeletbonnska" även "sjellet-" på dialekt) är en norrländsk dialekt som talas främst i norra Västerbotten

  D. 1, Namn samt språk (1967): sid. [141]-150 : ill.. 

• Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Stockholm: Natur o. traditioner. ISBN 9127003442 
• Parkvall, Mikael (2015). Sveriges tungomål inom siffror: vilka tungomål talas samt från hur många?. Språkrådets skrifter, 1654-0433 ; 20.
  Norrland dialects arose from the combined influence of the Old West Norse spoken in Trøndelag to the west and the Old East Norse spoken to the south

  Stockholm: Språkrådet 

• Wessén, Elias (1969). Våra folkmål (9. uppl.). Stockholm: Fritze 
• ÖverköLisma:Le = Överkalixmålet. Överkalix: ABF. 1999 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]