Vad är en ersättning för breda bönor

Böna (Phaseolus vulgaris) existerar enstaka art inom familjenärtväxter.

Men vad kan man göra med dem? Och hur äter man dem utan att bli alldeles bubblig i magen? I vår bönguide får du veta vilken böna som passar till vad

Den existerar ursprungligen ifrån Amerika samt började troligen planteras oberoende från varandra inom både Mesoamerika samt Anderna. Bönan kultiveras idag ovan kurera världen. Även bladen används ibland såsom att födas. termen böna används även på grund av frukten, samt på grund av andra frukter såsom liknar bönan mot utseendet, bland annat kaffebönan samt kakaobönan.

Bönorna kallas ibland även trädgårdsböna på grund av för att skilja den ifrån bondbönan, liksom ursprungligen fanns detta vilket kallades böna innan dem inledande bönorna importerades ifrån Amerika.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Bönan förekommer inom numeriskt värde grundtyper, busklika samt slingrande. Dessutom finns ett rad olika sortgrupper tillsammans olika utseende samt användning. samtliga sorter äger gröna alternativt purpurfärgade växtdel liksom existerar delade inom tre ovala småblad, 6–15 cm långa samt 3–11 cm breda.

Men hur gör man för att lyckas och vilka av alla sorter ska man välja? Med denna guide kommer du att lära dig allt du behöver veta om att odla bönor i din trädgård

dem besitter cirka 1 cm långa vita, rosa alternativt purpurfärgade blommor. Bönskidorna existerar 8–20 cm långa samt gröna, gula, svarta alternativt purpurfärgade. varenda bönskida innehåller 4–6 frön från växter ofta använda som mat. Själva bönorna existerar cirka 1,5 cm långa samt förekommer inom flera olika färger samt färgkombinationer.

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Vita frön från växter ofta använda som mat (kokbönor).

• Svarta frön från växter ofta använda som mat (kokbönor).

• Phaseolus vulgaris (brytbönor).

• Kidneybönor (kokbönor).

• Torkade vita bönor.

Varieteter samt sortgrupper

[redigera | redigera wikitext]

Bönor delas in inom buskbönor (var.

nanus) alternativt störbönor (var. vulgaris) beroende vid växtsättet. Buskbönor, likt även kallas krypbönor alternativt låga bönor existerar vilket namnen anger låga samt klättrar ej.

Vare sig du klipper upp en tetra eller präktigt lägger i blöt är det jackpot med bönor för miljö, plånbok och hälsa

Störbönorna alternativt stångbönorna existerar klättrande sorter. Dessa båda växtsätt förekommer inom samtliga sortgrupper.

• Brytbönor (P. vulgaris, brytböngruppen) innehåller typer vilket haricots verts, purpurböna, störbrytböna, störpurpurböna samt existerar sorter tillsammans smala, trinda alternativt skiva, gröna alternativt purpurfärgade baljor, vilket används omogna samt kurera efter kokning.
• Kokbönor (P.

  vulgaris, kokböngruppen) innehåller maximalt sorter vars mogna torkade frön från växter ofta använda som mat kokas före användning.

  Sommaren står för dörren och det är läge att så bönor

  Gruppen innehåller sorter tillsammans med olika fröskalsfärg, vilket ofta används till för att gruppera in inom sorter. Några från dem existerar brun böna, flageoletböna, röd kidneyböna, spritböna, spräcklig böna, svart böna samt vit böna. Kidneybönor existerar röda mot mörkröda, njurformade bönor.

• Skärbönor (P.

  vulgaris, skärböngruppen) innehåller sorter tillsammans med breda, skiva, gröna baljor, likt används omogna samt skurna inom bitar efter kokning.

• Vaxbönor (P. vulgaris, vaxböngruppen) existerar egentligen identisk liksom brytbönor, dock äger gula alternativt vita baljor.

Kidneybönor

[redigera | redigera wikitext]

Kidneybönor såsom ej tillagats alternativt tillagats uselt uppges artikel giftiga (då dem innehåller lektinetfytohemagglutinin) samt orsakar kraftiga magbesvär.

Besvären förmå yttra sig vilket magont samt kraftigt illamående.

Vi äter gärna bondbönor likt andra kokbönor i olika maträtter

Även tarmens slemhinna påverkas, samt förändras från otillagade kidneybönor. Bönorna tillagas genom för att man lägger dem inom blöt 6–7 timmar före kokning. Blötlagda frön från växter ofta använda som mat skall stormkokas inom minimalt 10 minuter på grund av för att man bör undvika för att ett fåtal inom sig detta giftiga lektinet.

Kokvattnet skall sedan bytas. Giftighetsgraden mäts inom hemagglutininerande grupp (hau). Otillagade frön från växter ofta använda som mat förmå innehålla 70 000 hau, uselt lagade är kapabel innehålla 400 000 hau (kokning vid svag värme ökar giftets potens) medan fullt lagade frön från växter ofta använda som mat endast innehåller en par hundra hau.^[1] Kidneybönor väl lagade innehåller, liksom flera andra sorters frön från växter ofta använda som mat, ett hel sektion protein, vitaminer samt mineraler.

Lär känna de olika bönsorterna som kidneybönor till cannelini och få tips på goda bönröror och andra smarriga recept

Uppgifterna ifall "giftighet", samt sambandet tillsammans med fytohemagglutinin, existerar osäkra. detta existerar dock vetenskapligt väl belagt för att råa samt felaktigt lagade kidneybönor är kapabel existera skadliga, samt inom enstaka fall dödliga, vid bas från fytohemagglutinin.^[2][3][4]

Näringsvärde samt tillagning

[redigera | redigera wikitext]

Giftighet

[redigera | redigera wikitext]

De flesta frön från växter ofta använda som mat måste kokas ordentligt innan dem är kapabel ätas, eftersom dem innehåller proteiner – kallade fytohemagglutininer alternativt lektiner – såsom annars kunna framkalla magbesvär.

Dessa ämnen finns inom flera från sorterna samt existerar välkända ifrån mot modell kidneybönor. detta existerar viktigt för att frön från växter ofta använda som mat rika vid lektiner upphettas tillräckligt på grund av för att avbryta ned dessa proteiner, varför råa frön från växter ofta använda som mat bör kokas separat innan dem tillsätts andra ingredienser såsom möjligen ej kräver identisk tillagningstid alternativt temperatur.

frön från växter ofta använda som mat besitter ingen farlighet inom strikt fras.

Torkade bönor

[redigera | redigera wikitext]

Som flera andra arter från släktet frön från växter ofta använda som mat besitter även bönan ett upphöjd halt från stärkelse, protein samt kostfiber. Bönan existerar ett utmärkt källa till järn, kalium, selen, metall, vitamin b1, vitamin B6 samt folsyra.

Dessutom finns en rad olika sortgrupper med olika utseende och användning

Torkade frön från växter ofta använda som mat likt förvaras svalt samt torrt äger nästan obegränsad hållbarhet. Dock reducerar näringsvärdet samt smaken tillsammans tiden, samt koktiden blir allt längre. Torkade frön från växter ofta använda som mat tillagas nästan ständigt genom kokning, ofta efter flera timmars blötläggning. detta existerar visserligen ej nödvändigt för att blötlägga dem, dock koktiden reducerar samt detta existerar enklare för att erhålla jämnt kokta frön från växter ofta använda som mat ifall dem ursprunglig blötläggs.

Dessutom löses enstaka sektion svårsmälta sockerarter ut inom blötläggningsvattnet, samt angående detta kastas blir rätten mer lättsmält.

Alla sorter har gröna eller purpurfärgade blad som är delade i tre ovala småblad, 6–15 cm långa och 3–11 cm breda

detta finns flera blötläggningsmetoder. Dels är kapabel man ursprunglig koka bönorna inom 3 minuter, samt sedan låta dem ligga ner inom kokvattnet inom 2–4 timmar, varefter dem kunna kokas inom nytt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Bönan tar längre tidsperiod för att koka än flera andra torkade matvaror.

Koktiden varierar ifrån enstaka mot fyra timmar. krydda, sötningsmedel samt syrliga matvaror, vilket mot modell tomater, ökar koktiden, samt bör därför ej tillsättas förrän efter för att bönorna existerar färdigkokta.

Världsproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

• Bondböna (som trots namnet ej tillhör bönsläktet)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]