Facklig organisation vad är det

En fackförening existerar ett arbetstagarorganisation såsom sluter samman arbetstagare ifrån enstaka viss yrkeskår (yrkesförbundsprincipen) alternativt kontor (industriförbundsprincipen) till för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta är kapabel bland annat innebära förhandling ifall löner, regler vid arbetet, klagomålsprocedurer, regler angående jobb samt avskedande, tjänstepension, omställning, arbetstidsscheman, arbetsmiljö samt arbetsförhållanden.

Genom för att agera gemensamt, samt därmed minska konkurrensen bland arbetstagarna, fungerar fackföreningar inom praktiken vilket ett kartell vid arbetskraften, vilket gör starkare deras förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren.^[1]

Fackföreningsmedlemmar är kapabel ett fåtal hjälp för att förhandla tillsammans arbetsgivaren samt en rättsskydd samt juridisk hjälp nära tvister tillsammans arbetsgivaren.

Fackföreningar besitter oftast även förhandlat fram gruppförsäkringar.

Anställda har alltså rätt att tillhöra en facklig organisation

på grund av för att ett fåtal ersättning i enlighet med rådande kollektivavtal alternativt till för att existera tillsammans med inom fackföreningens arbetslöshetskassa behöver man ej existera medlem. Den såsom existerar medlem inom enstaka facklig organisation blir automatiskt bunden från detta samt är kapabel egen utföra sina rättigheter gällande.

Den såsom ej existerar medlem kunna ej åberopa kollektivavtalet till för att ett fåtal ut ett högre inkomst. Arbetsgivaren måste förhandla tillsammans med facket ifall verksamheten vid företaget bör ändras inom något som är viktigt eller nödvändigt grad, dock angående förändringen existerar vid individnivå behöver arbetsgivaren bara förhandla ifall fackliga medlemmar.

De avtal liksom förhandlas fram från fackföreningens demokratiskt valda chef existerar ofta bindande till arbetstagarna samt arbetsgivaren beneath ett fastslagen tidsperiod, samt inom vissa fall även till person som arbetar samt kontorspersonal såsom ej existerar medlemmar.

Under dem senaste trehundra år besitter fackföreningar utvecklats mot ett rad olika typer, beneath inverkan från olika politiska samt ekonomiska klimat.

Därför kunna deras uppgift samt metoder skilja sig åt. ett fackförening förmå tillhandahålla sina medlemmar nästa fördelar:

• Organisering från stridsåtgärder: ett fackförening är kapabel strukturera övertidsblockader, strejker samt blockader på grund av för att främja vissa mål.
• Kollektiva förhandlingar: var fackföreningarna kunna verka öppet samt tillsammans med erkännande ifrån arbetsgivarna är kapabel dem förhandla ifall inkomst, arbetstider samt annat likt äger tillsammans anställningsvillkoren för att utföra, mot modell genom för att teckna kollektivavtal.
• Politisk aktivitet: ett fackförening är kapabel även försöka påverka opinionen genom kampanjer, lobbying alternativt genom för att ekonomiskt stödja politiska partier likt förmå antas gynna fackföreningsrörelsen.
• Tillhandahållande från fördelar på grund av arbetarna: dem allra första fackföreningarna erbjöd sina medlemmar enstaka rad från fördelar: arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, ålderspension samt begravningshjälp.

  inom flera länder äger dessa funktioner övertagits från statsmakten dock andra funktioner kvarstår, mot modell inkomstförsäkring, yrkesutbildning, juridisk hjälp samt för att fackföreningen representerar sina medlemmar vid olika sätt kvarstår.

Hur många enstaka fackförening förmår uträtta beror vid styrkeförhållandena mellan dem fackliga organisationerna samt arbetsgivarna samt förhållandena vid dem enskilda arbetsplatserna.

Den fackliga styrka förmå studeras utifrån olika dimensioner, exempelvis organisatorisk styrka (facklig organisationsgrad, arbetsplatsfackets styrka), ekonomiska samt materiella tillgångar, grad från kollektiv identitet samt social rörelse, mobiliseringsförmåga samt konfliktkapacitet, grad från strategisk position inom produktionen, marknadsrelaterad förhandlingsstyrka samt politiskt inflytande.^[2][3][4][5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Fackföreningar kunna spåras åter mot 1700-taletsVästeuropa, var samhället inom kraftig hastighet omvandlades ifrån en jordbrukssamhälle tillsammans hantverksbaserad produktion mot enstaka tradition liksom formades från den inledande fabriksrelaterade revolutionen.

Vissa från dem förändringar likt detta förde tillsammans sig, likt nya arbetsmetoder samt lönepressning^[6] utlöste orosmoln hos hantverkarna samt skråen såsom fruktade för att deras tryggade arbeten plats hotade.

Fackförbund organiserar främst arbetstagare men kan även rymma egenföretagare som läkare och tandläkare med egen praktik

Den snabba utökningen från detta fabriksrelaterade samhället drog även tillsammans med sig kvinnor, unge, lantarbetare samt immigranter mot arbetsstyrkan, inom allt större mängder samt mot allt fler nya fakta. Denna mängd från outbildade samt halvutbildade person som arbetar organiserade sig spontant^[7] samt skulle senare komma för att utgöra ett nödvändig bas till den framväxande fackföreningsrörelsen.

Ursprung samt tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

Fackföreningar äger från vissa betraktats liksom person som följer efter någon annan mot den europeiska medeltidens skrån, dock deras inbördes förhållande existerar omtvistat.^[8] Medeltida skrån fanns mot till för att försvara samt utöka sina medlemmars utkomst, genom övervakning från hantverketshumankapital, samt utvecklandet från medlemmar ifrån lärlingar mot gesäller mot fullärda mästare inom sitt zon.

dem understödde även mobiliteten genom för att tillhandahålla husrum på grund av resande skråmedlemmar vid jaktverksamhet efter jobb. Medeltidens skrån liknande inom vissa hänseenden moderna fackföreningar, dock inom andra hänseenden moderna yrkesföreningar samt korporationer.

Skråna plats vidare, inom likhet tillsammans med vissa hantverksföreningar idag, högst restriktiva gällande vilka likt fick bli medlemmar samt släppte bara in yrkesmän likt utövade en särskilt hantverk.

flera moderna fackföreningar tenderar för att existera inklusiva, samt försöker ofta samla in en därför stort antal olika yrken liksom möjligt, till för att vid därför sätt öka detta enskilda fackets kraft. Idag kunna ett fackförening omfatta person som arbetar ifrån endast ett yrkeskategori, sammanföra flera något som ligger nära eller är i närheten yrkeskategorier alternativt varenda person som arbetar ifrån en företag alternativt industri.

Sedan publicerandet från Sidney samt Beatrice WebbsHistory of Trade Unionism ifrån 1894 besitter den förhärskande synen vid vilket fackföreningar existerar, varit "kontinuerliga sammanslutningar från lönearbetare tillsammans avsikt för att bibehålla alternativt utveckla deras anställning."^[7] enstaka modern definition från den australiska statistikmyndigheten lyder "[en fackförening] existerar ett organisation bestående huvudsakligen från lönetagare, var huvudaktiviteterna innefattar förhandling ifall löne- samt anställningsvillkor."^[9]

Historikern R.A.

Leeson skrev emellertid inom United we Stand ifrån 1921 att:

”

Two conflicting views of the trade-union movement strove for ascendancy in the nineteenth century: one the defensive-restrictive guild-craft tradition passed down through journeymen's clubs and friendly societies,...the other the aggressive-expansionist drive to unite all 'labouring dock and women' for a 'different beställning of things'...

„

Bob James äger efter historisk research, inom sin Craft, Trade or Mystery ifrån 2001, lagt fram synen för att fackföreningar existerar sektion från enstaka bredare rörelse nära namnet "benefit society", liksom innefattar medeltida skrån, frimureri, Odd Fellows, "friendly societies" samt andra ordenssällskap.

1700-talsekonomen Adam Smith pekade vid obalansen inom maktförhållandet mellan person som arbetar samt arbetsgivare (deras "ägare" likt Smith uttryckte det). inom Nationernas välstånd skrev han:

”

We rarely hear, it has been said, of the combinations of masters, though frequently of those of workmen. But whoever imagines, upon this konto, that masters rarely combine, fryst vatten as ignorant of the world as of the subject. Masters are always and everywhere in a sort of tacit, but constant and uniform combination, not to raise the wages of labour above their actual rate... When workers combine, masters... never cease to call aloud for the assistance of the civil magistrate, and the rigorous execution of those laws which have been enacted with so much severity against the combinations of servants, labourers, and journeymen.

„

Som Smith lade symbol mot fanns fackföreningar beneath utdragen tidsperiod olagliga inom dem flesta länder. Försök för att strukturera sådana föreningar gav hårda straff, upp mot samt inklusive dödsstraff. Trots detta började fackföreningar ändå formas samt åtnjuta viss politisk auktoritet vilket efter en tag resulterade inom lagstiftning kring arbetsförhållanden, likt ej bara legaliserade fackföreningar utan även slog fast vissa regler kring förhållandet mellan arbetsgivare samt organiserade arbetstagare.

Även sedan fackföreningar blivit lagliga förekom hårt motstånd, liksom inom fallet tillsammans med Tolpuddle-martyrerna.

Många betraktar frågan ifall arbetares riktig för att centralisera sina gemensamma tillgångar såsom ett rättvisefråga, eftersom kapitalägare fullfölja identisk sak tillsammans med sina tillgångar inom struktur från aktiebolag.

Arbetsgivarna inom landet organiserar sig inom arbetsgivarorganisationer.

En mänsklig rättighet

[redigera | redigera wikitext]

Rätten för att vandra tillsammans inom fackföreningar nämns inom produkt tjugotre inom fjärde underavdelningen mot FN:s deklaration ifall dem mänskliga rättigheterna, såsom även, inom produkt 20 inom andra underavdelningen, träffar fast för att "Ingen får tvingas för att existera tillsammans med inom ett förening".

Således betraktas både hindrandet samt tvingandet från personer för att vandra tillsammans med inom, alternativt starta, fackföreningar såsom en förbrytelse mot dem mänskliga rättigheterna.

Den innebär att anställda har rätt att tillhöra organisationer utan att staten eller andra aktörer, till exempel arbetsgivare, ingriper

identisk anklagelse är kapabel riktas mot ett arbetsgivare vilket diskriminerar person som arbetar vid bas från medlemskap inom enstaka fackförening. Försök från arbetsgivare för att förhindra sådant medlemskap hos sina anställda kallas vid engelska "union busting".

1800-talets fackföreningar

[redigera | redigera wikitext]

The National Labor Union fanns den inledande nationellt omspännande fackföreningen inom USA.

Den grundades 1834 samt innefattade flera typer från arbetare.^[10] Den lyckades dock ej åstadkomma några avgörande förändringar. Sedan den förlorade sin stora innebörd blev Knights of Labor den inflytelserik nationella fackföreningen beneath 1860-talet. Den inkluderade emellertid ej kineser samt inom synnerhet ej afro-amerikaner alternativt kvinnor.^[11]

Knights of Labor grundades inom USA 1869.

tillsammans med tiden anslöt sig ovan 700000 person som arbetar.

Här hittar du allt du behöver känna till om fackorganisationer

dem motsatte sig barnarbete samt fordrade införandet från enstaka åtta timmars arbetsdag. dem hoppades för att deras fackförening skulle ge arbetarna "en rättmätig andel från den stor mängd tillgångar eller förmögenhet dem skapar", mer ledighet samt mer samhälleliga fördelar inom allmänhet. dem försökte även grunda kooperativa företag, ägda från arbetarna själva.

Även ifall dem motsatte sig strejker, anslöt sig dem maximalt radikala elementen inom enstaka massiv strejk mot löneförsämringar inom järnvägsbranschen 1884. Sedan dem vann striden ökade föreningens medlemsantal mot ovan 700 000, dock efter bland annat Haymarketmassakern började allmänheten koppla ihop dem tillsammans anarkister samt kommunister, samt medlemskapet rasade.

The American förbund of Labor (AFL) grundades från Samuel Gompers. 1904 ägde AFL-anknutna fackföreningar sammanlagt ovan 1,4 miljoner medlemmar. beneath Gompers ledarskap förespråkade AFL enstaka teknik såsom dem kallade "business"- alternativt "enkelt" fackligt jobb, liksom betonade vikten från kollektiva förhandlingar på grund av för att nå sitt syfte.

Kraven centrerades kring förbättringar från arbetsmiljön, såsom inkluderade förbättrad löner, färre arbetstimmar samt förbättrade arbetsförhållanden.

I land i västeuropa, Tyskland samt andra europeiska länder besitter socialistiska partier samt anarkister spelat ett avgörande roll inom formandet samt uppbyggandet från fackföreningar, särskilt ifrån 1870-talet samt vidare.

Detta stod inom vass kontrast mot fackföreningsrörelsen inom USA, dock inom synnerhet inom Storbritannien, var den försiktiga New Model Union dominerade fackföreningsverksamheten fram mot mitten från 1800-talet samt var fackrörelsen plats starkare än den politiska arbetarrörelsen fram mot ett tidsperiod efter grundandet från Labour Party inom start från 1900-talet.

De inledande fackföreningarna inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land uppkom dem inledande fackföreningarna inom modern bemärkelse beneath 1870-talet.^[12] Ibland beräknar man emellertid Typografiska föreningen, bildat redan 1846, vilket Sveriges inledande fackförening.^[13] Dessa föreningar plats inom vilket fall liksom helst uppbyggda kring yrkeskategorier, således för att person som arbetar inom identisk arbete slöt sig samman inom enstaka gemensam förening.

Efterhand växte samarbeten fram mellan fackföreningar inom identisk industri samt fackförbund bildades. Karaktäriserande till fackförbund existerar för att dem organiserar person som arbetar inom identisk industriområde, snarare än utefter bestämd syssla. Inom LO började man beneath tidigt 1900-tal för att strukturera person som arbetar efter industriförbundsprincipen, detta önskar yttra facktillhörighet vid grund från industriområde.^[14] Nästa steg inom organisationsstrukturen plats bildandet från Landsorganisationen, vilket ägde liksom mål för att avsluta samman samtliga fackförbund inom landet.

Denna grundades 1898.

Rättsvetaren Axel Adlercreutz besitter pekat ut enstaka lönelista ifrån 1869 vilket detta inledande kollektivavtalet inom Sverige.^[15][16] Avtalet tillkom inom huvudstaden efter enstaka strejk bland murare. detta inledande rikstäckande avtalet skrevs beneath 1901 samt gällde till typografer.^[16]

Modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Idag fungerar detta ofta således för att arbetaren betalar ett medlemsavgift varenda kalendermånad mot föreningen, vilket inom sin tur anställer byråkratisk anställda, jurister, förhandlare, ger ut tidningar, driver kampanjer samt dylikt.

Ett fackförbund är en organisation sammansatt av fackföreningar inom samma bransch

De flesta fackföreningar driver även ett arbetslöshetskassa. detta existerar enstaka organisation vilket betalar ut valuta mot arbetstagare såsom till tillfället ej äger något jobb. Tanken existerar för att hindra för att dem vilket äger jobb utsätts till ett lönepress ifrån dem arbetslösa. Detta skulle inom sin förlängning innebära en hot mot kollektivavtalet.

De fackliga modellerna förmå skilja sig åt starkt mellan olika länder, exempelvis den franska fackliga modellen jämfört tillsammans den svenska.^[17] inom land i västeuropa existerar den fackliga organisationsgraden endast omkring tio andel, inom landet omkring 70 andel. Fackliga konfliktfonder saknas inom stort sett inom land i västeuropa medan facken inom landet disponerar ovan avgörande strejkfonder.

Franska arbetskonflikter blir därför inom regel kortvariga, ofta endagars strejker tillsammans med åtföljande demonstrationer.

Fackföreningar inom världen

[redigera | redigera wikitext]

De flesta länder inom världen äger enstaka alternativt flera fackliga centralorganisationer såsom organiserar fackförbund inom landet.

Fackföreningen är den organisation som representerar arbetstagarna eller de anställda gentemot arbetsgivaren och arbetar för att deras intressen och rättigheter ska skyddas

dem flesta fackliga centralorganisationerna existerar inom sin tur medlemmar inom någon internationell facklig organisation. Den största internationella fackliga organisationen idag Internationella fackliga samorganisationen (IFS). andra internationella sammanslutningar existerar Nordens Fackliga Samorganisation (NFS) samt vid Europanivå inom Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), även kallad Europafacket.

I landet existerar dem största fackliga centralorganisationerna:

Vid sidan från centralorganisationerna finns även fackliga samverkansorganisationer liksom PTK samt OFR.

De största fackförbunden inom land existerar Unionen (TCO), Kommunal (LO) samt IF Metall (LO). detta största Saco-förbundet existerar Sveriges pedagog samt detta näst största Sveriges Ingenjörer.

Unionen bildades 2008 genom sammanslagning från Sif samt HTF, IF Metall 2006 genom sammanslagning från Metall samt Industrifacket samt Sveriges Ingenjörer genom sammanslagning från Civilingenjörsförbundet (CF) samt Ingenjörsförbundet.^[18]

I land finns även enstaka fristående centralorganisation, SAC Syndikalisterna samt flera fristående fackförbund, mot modell Ledarna, Svenska hamnarbetarförbundet samt Brandmännens riksförbund.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - inom land samt utomlands", Arkiv på grund av studier inom arbetarrörelsens historia nr 86-87 2002, sid 44-96
• Kjellberg, Anders (1999) "Fagorganisering inom Norge og landet inom et internasjonalt perspektiv", Arbeiderhistorie 1999.

  Aarbok for Arbeiderbevegelsens samling samt Bibliotek (Tema: LO 100 år). Oslo 1999, sid 57-83

• Kjellberg, Anders (2000) "Facklig arrangemang samt partsrelationer inom landet samt Danmark" , inom Flemming Ibsen & Steen Scheuer (red.) Septemberforliget og detta 21. århundrede. Historiske perspektiver og fremtidens dilemmaer, Jurist- og Økonomforbundets Forlag, København 2000, sid 53-68.

  ISBN 87-574-0259-0

• Kjellberg, Anders (2017) Fackliga organisationer samt medlemmar inom dagens Sverige 3 uppl. (elektronisk utgåva), Lund: samling Förlag
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens samt centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet från 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility).

  Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2023). Lund: Department of Sociology, skogsdunge University.

• Kjellberg, Anders (2019) Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund samt fackförbund, Department of Sociology, skogsdunge University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility.

  Research Reports 2019:1 (uppdaterad 2023)

• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen inom enstaka oviss tidsperiod. avdelning, arbetsgivare samt kollektivavtal vid enstaka föränderlig arbetsmarknad – Statistik samt analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad samt kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena koncept 2020.
  Vi jämför avtal och försäkringar hos svenska fackförbund så du enkelt kan hitta rätt fack

  ISBN 978-91-985542-5-0

• Kjellberg, Anders (2021) Vad existerar facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt inom den svenska partsmodellen. Stockholm: Futurion 2021:1. ISBN 978-91-985556-3-9
• Kjellberg, AndersDen svenska modellen ur en nordiskt perspektiv; facklig anslutning samt nytt huvudavtal, Arena koncept 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]